Vandring genom välfärden. Del 2.

En vandring i tanke och rum av Björn-Anders Larsson

 Några dagar i sommar har jag i min årliga vandring norrut kommit nära Soppero i Norrbotten. Motion, upplevelser och reflektion kombinerat är syftet. Jag vandrar år efter år genom svenska landskapets prakt och reflekterar över hur landets byggdes. Det skedde liksom med min vandring med kropps- och hästkraft ( även kraft från renen, från forsande vatten, och vinden). Landet byggdes av en liten befolkning som först från 1800-talets industrialisering med ny teknik och ökad jordbruksproduktion växte snabbt. Det ledde till att fritiden kunde fyllas med t ex idrotter och andra sporter – inte bara de vanliga ”nyttiga” sysslorna i hushållet.

 Detta stora Sverige med 449 000 kvadratkilometer och sina glesbygder, hade i snitt en befolkningstäthet på 1 person för bara några hundra år sedan men har numera i snitt 20 personer per kvadratkilometer. 80 % av befolkningen bor idag i tätorter med flera hundra och ofta flera tusen invånare per km2. I landsbygden mellan tätorterna är det stora avstånd mellan de boende. Särskilt i inre Norrland efter 45-an från Östersund mot norr. Och ändå är landskapet bebyggt, välkänt och omvandlat av de som bor där. Landskapet är format för att tjäna människans nytta. Om det så bara finns skogsbruk med barr-, löv- eller blandskog så är det planerad produktionsskog. Endast några % av landets skogar är naturreservat eller annan skyddad skog men även där finns alltid tecken på mänskligt ingripande och ordning.

 Det nyttiggjorda landet, skogarna, åkrarna, våtmarkerna, sjöarna, åarna, haven och bergen har krävt miljontals arbetstimmar. Med numera nära en miljon brukare, män och kvinnor norr om Dalälven har i genomsnitt ett tusen timmar lagts ner varje år i arbete och ofta mycket kunskapsfyllt hantverk.

 Det skapade svenska landskapet har på tusen år omvandlats dvs förädlats för människans nytta, som vi uppfattat det. På tusen år har från 50 milj arbetstimmar ( antag 50 000 årsarbeten ggr 1000 timmar) år 1000 till numera 5000 milj arbetstimmar (antag 4,5 milj årsarbeten ggr 1100 tim) utförts. Skog har avverkats, stenar lyfts, broar har byggts, åkrar har odlats, hö har bärgats och hus har byggts samt mycket annat arbete. Varje år innehåller åtminstone 365 dagar ggr 10 tim =3650 tim så vi räknar i underkant.Vi bygger och anlägger förbättringar även på fritiden. Poängen är att befolkningen bara de 200 senaste åren kan beräknas ha utfört ett ökande antal timmar och med allt bättre teknik och mer energi tillgänglig.

 Låt oss anta 2000 milj tim per år under 200 år= 400 miljarder timmar. Nuvärdet på detta arbete är oerhört mycket värden hur vi än räknar. Det bör ses som ett skapat kapital som utgör det ordnade landskapet och stadslandskapet. Det är den infrastruktur vi kan se när vi vandrar.

 I större eller mindre samhällen skapades socknars och senare kommuners gemensamma resurser. Det byggdes vägar, kyrkor, skolor, vård- och omsorgsresurser, mötesplatser som Folkets Hus , Folkparker och idrottsplatser med fotbollsplan i mitten omgiven av en löparbana och hoppgrop, isrinkar och sporthallar. El- och telenätet drogs 1930-40-talen fram efter vägar, över myrar och fram till husen även till byarna Ensamheten och Verksamheten i Västerbotten. Livet blev allt bättre med högre inkomster, mer skatteresurser lokalt, bättre folkhälsa och en fri tid för kultur, idrott och annan sport .

 De lokala föreningarna i dessa samhällen var då och är fortfarande är drivkrafter i skapande av goda värden. Socialt, kulturellt och konkret ekonomiskt infrastrukturkapital skapades steg för steg och är fortfarande avgörande för de som bor kvar även när unga flyttar till Umeå och Luleå eller ännu längre bort. Mina upplevelser och rapporter från upptäckarvandringen genom Sverige från samhälle till samhälle sedan 1996 har övertygat mig om den lokala skapande kraftens storlek. Vi arbetar i våra 80-årsliv endast 9-11 % av livets alla timmar (natt o dag). Övrig tid formas och hanteras det egna livet, hushållet, huset, båtarna, maskinerna, våra medlemskap hos de 280 000 olika föreningarna, samfunden, byalagen etc. Av allt detta är det slående hur de 20 000 idrottsföreningarna och de 290 kommunernas och klubbars 80 000 idrotts- och sportanläggningar skapar sammanhang och aktivitet i varje bygd. Ju mindre by desto viktigare roll.

 Jag träffar numera Överkalix IF vid mina resor i norr. ÖIF är ett lysande exempel på lokal kraft och årets idrottsförening i Norrbotten. De 750 medlemmarna finns i alla 3400 invånare nätverk och i alla funktioner och roller i kommunens, företagen och de andra idéburna organisationernas dagliga liv. ÖIF skapar i sina olika sektioner många typer av värden i samhället. Det är mening, gemenskap, folkhälsa, jobb, attraktiv ort som bromsar utflyttning, lockar turism, ekonomisk aktivitet som ger skatter och affärer i näringslivet etc.

 Idrotten är det lokala och största nätverket i Överkalix som i alla de byar jag passerar på väg mot norr eller på rundor i Skåne eller Stockholmsregionen. Dessa sociala vävar underbygger Sverige höga BNP per capita och alla övriga välfärdsmått.

Datum: 2014-09-08