Stadion och Zinkensdamm

Stockholms idrottspublik under två sekler
Föfattare professor Mats Hellspong.
Förlag: Stockholmia. Kommittén för Stockholmsforskning.

 
 Här behandlas hela Stockholms idrottspubliks historia, från de första trevande arrangemangen vid mitten av 1800-talet till dagens masspublik ett stycke in på 2000-talet. Tyngdpunkten i boken ligger på idrottspubliken som en form av offentlig folklig kultur, där en person beger sig till en idrottsarena för att tillsammans med en stor folkmassa delta i ett sportevenemang under några timmars tid. Hur har publiken på Stockholms idrottsarenor förändrats under de senaste två seklerna? Där finns en rad olika kategorier, från de trogna supportrarna som följer sitt lag i vått och torrt till de förväntansfulla föräldrarna som på glesa läktare följer sina barns prestationer. Också skillnaderna mellan olika publikkulturer inom olika idrotter är påtagliga. Beskrivningar av idrottspubliken under senare decennier har i media ofta fokuserat på våldsbenägenheten hos åskådarna, om läktarbråk och huliganism. Men det är inte något nytt fenomen, så beskrevs stökig fotbollspublik redan 1916 medan huliganism på läktarna började förekomma först i slutet av 1900-talet.

Mats Hellspong är professor emeritus, tidigare verksam vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet. Han har bland annat skrivit Den folkliga idrotten: studier i det svenska bondesamhällets idrotter och fysiska lekar på 1700- och 1800-talen och Korset, fanan och fotbollen – folkrörelsernas kulturmiljö i ett jämförande perspektiv.
Monografi nr 240 270 sidor Flikband, 160x225 mm, ill.
ISBN 978 91 7031 264 9 Utkommen september 2013

Idrott sätter staden på kartan

Idrott tillmäts allt större betydelse – för hälsa och integration, för tillväxt och city-marketing. Idrott har i ökad utsträckning använts för att vitalisera och marknadsföra större europeiska städer, till exempel Manchester, Sheffield och Rotterdam, men även svenska städer som Malmö och Landskrona. Framgångsrika idrottslag, välbesökta evenemang och högklassiga arenor har blivit allt viktigare, både i ett regionalt och i ett internationellt perspektiv.

Föreliggande antologi tar sin utgångspunkt i idrottens marknadsförings potential och behovet att profilera städer som turistmål. Modern marknadsföring fokuserar städer som evenemangscentra, och idrotten har på senare tid utvecklats till evenemang med betydande publik dragningskraft som dessutom skapar viktiga sekundära tillväxteffekter.

Bidragen i denna bok visar emellertid att verklighetens komplexitet i form av invånare av skiftande slag, olika och ibland motstridiga intressenter, lokala särdrag, väderförhållanden, säkerhetsföreskrifter, medvetet och omedvetet utestängande av personer, grupper och aktiviteter, svårbedömda kalkyler, media och, inte minst, den mördande konkurrensen – nu även mellan städer – gör att idrottsrelaterade satsningar inte nödvändigtvis är en spikrak väg mot guld och gröna skogar.

Bokens texter har i huvudsak en regional utgångspunkt, med flera lokala exempel, men de övergripande resonemangen och analyserna äger en allmängiltighet som överskrider såväl regionala som nationella gränser.
Idrott och city-marketing har en naturlig plats på landets sport management-utbildningar. Boken torde därtill vara nyttig läsning för verksamma inom idrotts-, fritids- och turismsektorn på kommunal och regional nivå i hela landet.

Författarna heter Karin Book och är universitetslektor i fritidsvetenskap samt Bo Carlsson , professor i idrottsvetenskap. Båda är verksamma vid Enheten Idrottsvetenskap, Malmö högskola.

Beställningar sker på : www.idrottsforum.org

Pindaros Olympiska och Pythiska oden nu på svenska

Ett av de finaste priser en idrottsman kunde erövra under antiken var förutom lagerkransar och statyer , att tillägnas en hyllningsdikt av en stor poet. Den största av dem alla var Pindaros( ca 518-438 f.kr.). Hans hyllningsdikter eller oden till segrande idrottsmän höll en så hög klass att de gjorde honom till den största diktaren under antiken. Han betecknas än idag som en av världslitteraturens största poeter. Diktaren ville göra idrottmannens prestation tidlös genom att i sina oden bla relatera till gudarnas bedrifter i den grekiska mytologin.För första gången har nu Pindaros samtliga olympiska och pythiska oden översatts till svenska

Förlag : Natur & Kultur
Översättning : Ingvar Björkeson

Ur förordet av Sture Linnér :

"Var och en av de fyra böckerna handlar om de för alla greker gemensamma idrottstävlingarna: de olympiska, pytiska (delfiska), nemeiska och istmiska (korintiska). Några av poemen komponerades för att reciteras vid själva tävlingarna, andra när segraren återvände till hemstaden. Sången kunde också upprepas under flera följande år, vid banketter eller andra festligheter till segrarens ära.

Mycket i dessa dikter handlar om annat än enbart den idrottsliga triumfen. Pindaros är inte intresserad av tävlingarnas yttre förlopp – som sportreporter skulle han stå sig slätt. För honom ger tävlingen främst ett tillfälle att visa de egenskaper hos vinnaren, fysiska och själsliga, som ger honom en särskild dimension och som gått i arv från hans förfäder och samtidigt förlänats honom av gudarna. Poeten länkar alltså samman den aktuella segern med gudarnas tidlösa värld. Odet har inte enbart en omedelbar, lovprisande funktion utan söker, ofta genom metaforer, generaliserande tänkespråk och mytiska paradigm, sätta den idrottsliga framgången i relation till livets yttersta frågor: föränderligheten, lidandet, åldrandet, döden. Dock kan hon känna ögonblick av lycka: då gudarna skänker henne ära och sprider ljus över hennes väg.

Segraren i de stora festspelen, med deras religiösa karaktär, exemplifierar enligt Pindaros det aristokratiska samhällets ideal: den skönhet som är förenad med godhet, ädelhet. Han är framstående genom sin tävlingstalang och tekniska skicklighet – ja, naturligtvis. Men framför allt bevisar hans triumf den själsadel som förmår vinna gudarnas ynnest, den gunst som ensam kan skänka framgång, få honom att besegra mörker, kaos och död.

Dock – vad är idrottshjältens korta ögonblick av triumf värt om människan är dömd att försvinna i glömskans mörker? Från det ödet skänker endast sången räddningen, säger Pindaros. Det rör sig om en äkta grekisk uppfattning. Inget stordåd, ej ens den högste gudens, kommer till sin rätt utan ordet. Endast genom detta kan det vinna erkännande och berättigande.

Pindaros hyllades under antiken som den störste av alla lyriker.Hur högt hans poesi uppskattades framgår bland annat av att hans hem var det enda som Alexander den store skonade då han erövrade och skövlade Thebe 356 f.kr.Och idag är hans berömmelse som en av världslitteraturens främsta diktare fast etablerad.När Ingvar Björkeson,den skickligaste poesiöversättaren vår litteratur någonsin ägt,nu lägger fram ett representativt urval av Pindaros diktning överträffar han sig själv. Han låter oss förnimma den pindariksa poesins obändiga kraft men också dess många gånger skira skönhet på ett sätt som jag efter ingående jämförelser med grundtexten inte tvekar kalla kongenialt, i ordets egentliga mening"

Hörvärd dokumentär om supporterskap

Det är den 17 april 2008. 27 000 åskådare på Nya Ullevi väntar på det klassiska derbyt mellan Gais och IFK Göteborg. Plötsligt hörs ljudet av en helikopter som sakta sänker sig över den strålkastarbelysta gräsmattan . Ur helikopern hoppar Ebbot Lundberg , sångaren i bandet Soundtrack of our Lives, iklädd en fladdrande kaftan i Gaisfärger. Häftigt värre men Gais hade vid detta tillfälle inte vunnit ett derby mot IFK på 16år . Det senaste SM tecknet vanns 1954. Att vara Gaissupporter har varit synonymt med konsten att lida

Min första semestervecka runt midsommar 2008, njöt jag av en dokumentär sänd i radions P1 om supporterskap inom fotbollen. Jag fick in programmet av en slump och kunde sedan inte slita mig. Detta blev en av 2008 års större radioupplevelser. Det är stor känsla och värme i den här dokumentären om hur det är att vara Gais-supporter i vått och torrt. Dokumentären visar att idrotten har en extra stark funktion i tider som dessa när mycket i övrigt just nu målas med svarta färger.

Journalisten Ola Sandstig och producenten Linda Belanner har skapat en klassisk dokumentär om idrottens själ och hjärta. Teamet har under några intensiva vårveckor följt ett antal hängivna Gaissupportrar. De har intervjuat och förmedlat stämningar. Resultatet har blivit en modern och levande version av den klassika Slasnovellen Supportern och bör upplevas. I de andra två avsnitten behandlas fotbollssupportrars organisationer och krav på ökat inflytande samt i det sista programmet det engelska och sydeuropeiska inflytandet på den svenska supporterkulturen.

Själv har jag köpt CD skivor från Lyssnararkivet på Sveriges Radio. Programmet är kodat som 11 309 och sändes i 3 avsnitt : 24/6 , 1/7 och den 8/7 - 2008.

Så här sade journalisten Ola Sandstig inför programmen :

-Jag tänker ställa P1-lyssnarna mitt i klacken, med en megafon en decimeter framför näsan och två tusen vrålande fans i nacken. Jag vill också få dem att förstå hur mycket ideellt arbete och hjärta det ligger bakom supporterskapet, säger Ola Sandstig. Supporter sändes alltså tre tisdagar kl 14.30 i P1 med start den 24 juni 2008 :

24/6-08: Supporter - om konsten att lida.
Att vara Gais-supporter och inte ha vunnit Allsvenskan på 54 år.

1/7-08: Supporter - om läktarupproret.
Fotbollssupportarnas organisation och ökade krav på inflytande.

8/7-08: Supporter - om stil och fanatism.
Casuals och Ultras; engelskt och syderopeisk inflytande på den svenska supporterkulturen.

Vill ni lyssna på programmet så KLICKAR NI HÄR!




 Dokumentären går även att köpa som CD från Sveriges Radio. Telefon till Lyssnararkivet : 08 - 784 84 84. Huvudväxel : 08 - 784 50 00.

Ni har en härlig lyssnarupplevelse framför er !

Gustaf Berencreutz

Idrottsplatsen är kultur

Titel : En massa planer - från AIK-vallen till Övrevi
Författare : Björn Risén
Förlag : B4 Press

Idrottsplatsen och arenan har alltid varit en central plats för bygden. Det har göteborgaren Björn Risén med värme velat dokumentera i en nyutgiven fotobok.
Björn Riséns kulturgärning består i att han har dokumenterat 210 fotbollsarenor i Halland och Västra Götaland. Förutsättningen har varit att arenan har en namnskylt eller portal vid entre´n. Av denna anledning saknas tex Sannarps IP och Söndrums IP i Halmstad.

Boken är en skatt för alla som vet vilka värden en idrottsplats står för. Möjligen kunde respektive idrottsplats även fått några rader historia men då hade väl budgeten spräckts.

Ur Björn Riséns förord :
"Jag har sett 1036 fotbollsarenor och 722 fotbollslag spela fotboll. Man kan se ett samband på landsbygden : Fotbollsarena-bygdegård-lanthandel och kyrkklockorna som slår en fredag vid 19- tiden. Första gången jag hörde det var i Limmared i en match mellan Limmared och Varberg BOIS. Jag reagerade mycket starkt. Men jag har faktiskt upplevt samma sak på Heden i Göteborg. Oftast går lanthandeln över styr , sen fotbollsarenan. Bygdegården och kyrkan består . Ofta slås närliggande orter (och därmed klubbar) ihop och plötsligt finns där två fotbollsarenor som får turas om att stå värd för hemmamatcherna ".