En affärsmans betraktelser. Del 3.

Av Bo Lundquist

Minst fattig men inte rikast - om de allsvenska klubbarnas ekonomi

 Malmö är rikast av svenska fotbollsklubbar med ett eget kapital på 86 Mkr. Påståendet finns i SvFF:s utmärkta analys av de allsvenska fotbollsklubbarnas ekonomi 2013, lika informativ och genomarbetad som vanligt. 
Rikast i Sverige, Malmö?
Det egna kapitalet är nog störst, men nu kan ju rikedom definieras på olika sätt.
Jämför med Häcken!

Vad sägs om följande jämförelse?

Eget kapital   Soliditet        Likviditet     Ackumulerat resultat Mkr. 

                   20131231      20131231        20131231      2009-2013

Malmö           86 Mkr.          15 %              19 Mkr.          - 41 Mkr.

Häcken          57 Mkr.          78 %              71 Mkr.          +31 Mkr.

 Till det ovanstående skall tilläggas att Häcken de senaste fem åren haft ett ackumulerat driftsresultat exkl. spelaromsättningsnetto som hamnade på nollstrecket – alltså ingen förlust. Malmö har under samma tidsperiod haft en driftförlust på – 64 Mkr! Jag tvekar inte att utnämna Häcken till den rikaste klubben – överlägset.
Och ett skolexempel på hur man skall sköta en klubb ekonomiskt – och sportsligt!
Av övriga klubbar kan man kanske säga att Malmö kommer bäst ut bland de fattiga, tätt skuggad av Kalmar.

Sämre och sämre
 2013 års ekonomi i de allsvenska föreningarna fortsätter den negativa trend som setts de senaste fem åren. Soliditeten sjunker. Oroväckande !
SvFF:s och ekonomichefen Kjell Sahlströms analys av de allsvenska klubbarnas ekonomi är som vanligt väl genomarbetad och innehållsrik. En fråga som skulle besvaras var om den negativa trenden i ekonomin skulle vända eller inte.
Tyvärr blev fallet brantare. Årets totala resultat (inkl. spelaromsättningsnetto) hamnade på – 71 mkr. vilket bara varit sämre en gång, ”rekordåret” 2010 ( - 104 Mkr-).

En tabell över den senaste femårsperioden ser ut så här:

                                  2009     2010     2011     2012     2013       Totalt

Totalt Spelaroms.
netto Mkr.                  +109       +16      +95       +14        +10           +244

Res.exkl. spelaroms.  - 116     -120       -89        -39        -81          - 445

Totalt res.                     - 7      -104        +6        -25        -71          - 201


Jodå, ni läste rätt!

Positivt driftsresultat kärnfråga

  Jag har tidigare i olika sammanhang framhållit det helt nödvändiga med att ha ett resultat exklusive spelaromsättningsnetto som är positivt.

Det är viktigt av två skäl:
1) När en spelare säljs måste man använda den uppkomna vinsten till att investera i nya och förhoppningsvis bättre spelare för att hålla och öka kvaliteten i laget.
2) En vinst på att sälja spelare är en mycket osäker ekonomisk komponent. Att räkna med den som återkommande betyder stora risker, vilket nu besannats endlink .

 Som man kan se av ovanstående tabell så har spelaromsättningsnettot sjunkit mycket kraftigt under de senaste fem åren och ändå mer om man går längre tillbaka i tiden. Femårsperioden 2003 t.o.m. 2008 var spelaromsättningsnettot totalt 372 mkr. 

 Förklaringen är dels en kärvare ekonomisk situation i Europa såväl som i Sverige (marknaden är i det närmaste död), dels en sämre status för Allsvenskan internationellt sett. Det finns få tecken på att ekonomin i omvärlden och allsvenskans status kommer att förändras till det bättre den närmaste tiden, varför min uppfattning om nödvändigheten av ett positivt resultat exklusive spelaromsättningsnetto bara blivit starkare.


Intäkter eller resultat?
Under våren kom en liten (mini-) debatt upp mellan Olof Lundh på Fotbollskanalen och Lars-Christer Olsson, SEF:s ordförande om vad som var viktigast: intäkter eller resultat. Resultat sade Lundh! Intäkter sade Olsson! Vem hade rätt. Båda givetvis, men jag ger fördel Lundh även om jag tror att båda i grunden är ganska samstämmiga. Ökade intäkter leder självklart till bra resultat om man kan hålla kostnaderna i schack. Om! I en stagnerande marknad kan det ta mycket lång tid att öka intäkterna. Då känns det säkrare att se till att få balans i resultatet genom sänkta kostnader. Medan gräset gror dör kon som bekant! En kombination låter som en bra kompromiss.


 Nu är man i fotbollens värld mycket, mycket mer benägen att tala om ökade intäkter. Titta på nedanstående tabell som visar korrelationen mellan resultat, intäkt och tabellposition 2013:

      Tabellposition          Resultatligan     Intäktsligan              

1. Malmö                          10                     1
2. AIK                               14                     4
3. IFK Göteborg                 11                    3 
4. Kalmar FF                     12                     9
5. Helsingborg                   13                    6
6. Elfsborg                         15                    2
7. Djurgården                    16                    8
8. Åtvidaberg                      8                   14
9. Norrköping                      9                     7
10. BK Häcken                       7                     5
11. Mjällby                            1                   13
12. Gefle                               5                   15
13. BP                                   3                   11
14. Halmstad                         4                   12
15. Öster                               2                   10
16. Syrianska                         6                   16

Den skicklige Danhard



 Att skapa goda ekonomiska resultat lönar sig alltså inte om man vill nå sportsliga framgångar fotbollens värld! Så där fick du, Olof Lundh! Men ändå är det kanske värt att ge beröm åt föreningar som år efter utan att ha elitlicensnämnden flåsande i nacken redovisar nollresultat eller bättre. Häcken nämnt, nämnas bör också BP med skicklige Ola Danhard i spetsen.

 Men det där med att inte bry sig om resultatet beror lite på. Under många år har en klubb med stora intäkter kunnat betala höga spelarlöner, få de bästa spelarna och sedan sålt dem med bra vinst efter sportsliga framgångar.
Spelaromsättningsnettot har putsat det ekonomiska resultatet. Fram till och med 2008. Men nu och i framtiden? Tänk om man inte kan lita på det där med att sälja spelare dyrt? Och det verkar som om man inte kan det längre. Titta på trenden för spelaromsättningsnetto i tabellen ovan! Så i alla fall: Heja Lundh!

 Jag vet dock att framstående fotbollsledare inte tycker att man skall ta situationen på alltför stort allvar. Så här ser ju ut i hela Europa! Vi kör vidare och önskar oss lycka till. Hur kan det gå till? Som ovan sagt genom att sälja spelare dyrt med stor vinst (så länge marknaden finns). Och så pumpar oljemiljardärer och andra rika personer in pengar utan limit (av någon anledning). Och så finns riskkapitalister. Något fel i detta? Nja, inte så länge det håller, men risker finns nog. Och framför allt kanske inte samma möjligheter finns i Sverige som ute i Europa.

Lönekostnaderna i relation till tabellposition
  Ett litet tips till SvFF och Kjell Sahlström: Ni gör en analys av korrelationen mellan personalkostnader och tabellposition, Vore det en bättre idé att sätta lönekostnaden för spelartruppen och tränarna i relation till tabellpositionen? Det är ju trots allt spelarna som skall stå för poängen på planen. Då kunde man få en liten vink om hur bra sporten lyckats. Är det alltid de högsta spelarlönerna som ger guldet och de lägsta som innebär degradering?

Varning för soliditeten
Det egna kapitalet är ett viktigt mått för en förening. Om det är under noll drar Elitlicensnämnden i snöret och degradering återstår. Soliditeten, enkelt uttryckt förmågan att stå emot risker, är ett annat viktigt mått som används i företagsanalyser. Hur stor den skall vara beror mycket på företagets verksamhet, men som en tumregel brukar man säga att en soliditet under 20 procent innebär en hög risk.

Så här har det egna kapitalet och soliditeten förändrats den senaste femårsperioden för allsvenskan som helhet:

                           2009  2010   2011  2012  2013
Eget kapital mkr.  365     268     354    322    279
Soliditet procent    32       27      30      17      14

 Den kraftiga ökningen av det egna kapitalet 2011 förklaras av nyemissioner och kapitaltillskott framför allt i samband med att ett antal klubbar byggde egna arenor. Om man tittar på hur situationen ser ut idag blir man onekligen något skärrad. Häcken 78 %, Göteborg 25 %, AIK 23 %, Gefle 22 %, Kalmar 19 %, Helsingborg 16 %, Malmö 15 %, BP 15%, Åtvidaberg 10 %,Elfsborg 9 %,Djurgården 4 %,Norrköping 3 %, Öster, Halmstad, Mjällby 0%, Syrianska neg.

Idag äger fem klubbar arenor: Malmö, Kalmar, Elfsborg, Norrköping och Öster. De klubbarna löper de största riskerna genom sina stora lån och fordrar alltså en högre soliditet. Det gäller nu för de här klubbarna att ha framgång med intäkterna från sina arenor så att de inte råkar ut för samma elände som SvFF med Friends Arena och Stockholms Stad med Tele2. Goda resultat från arenadriften ger finansiella muskler för att stärka den sportsliga kompetensen, men om inte…..

 

Nu är det kanske inte så illa som det kan låta. Några klubbar, vilka framgår inte av SvFF:s analys, har klokt nog säkrat sina intäkter. Bekant är t.ex. Elfsborg som äger sin arena(se ovan) genom bolaget Borås Arena AB. Bolaget har intäkter från två håll, från klubben och från Borås Stad. Klubben betalar för att använda planen i sportsliga sammanhang och Staden (förmodligen) för att använda arenan i sin verksamhet.
 Det visar sig om man studerar bolaget Borås Arena AB att det är så lyckligt att intäkterna från klubben och kommunen täcker nästan exakt de kostnader och räntor som belastar bolaget, som alltså går med ett i stort sett nollresultat. Kanske finns liknande konstruktioner för de andra klubbarna och då är den låga soliditeten inte fullt så farlig som det kan synas vid en första anblick.

 Om vi då avslutar där vi började. Häcken rikast – Malmö minst fattig!
Häcken har tydligen ett professionellt management som inte drabbats av hybris sin goda ekonomi till trots. Man har sett om sin drift, inte dragit på sig onödiga kostnader, arbetat med små medel och fonderat kapitalet från bra spelarförsäljningar, alla egenskaper som brukar leda till goda resultat – i företagsvärlden i alla fall.
 De andra ”stora” föreningarna skall nog vara tacksamma för att Häcken inte fått för sig att storsatsa och använda sina finansiella muskler till att bygga ett lag för guld som är det vanliga inom fotbollens värld (ett guld utan pengarullning var i och för sig inte långt borta 2012) . Om man skulle få för sig att gå för guld har man nog resurser som gör att Lennart Johanssons pokal skulle kunna hämtas ut redan före seriestarten. Dock verkar det som om Häcken tänker att en gång är ingen gång.……..

Framtidens änglar eller den siste idioten?
Vilket är svaret på frågorna ”Finns de som vill ta på sig ansvaret att leda en allsvensk förening i framtiden? Finns de som är villiga att satsa pengar på fotbollen? ”
 Jag är rädd för att svaret är nej, men erinrar mig vad legendaren Stig Nilsson, som förde fram sitt ”lilla” Halmstad till två SM-guld (1997 och 2000) svarade när han fick samma frågor vid sin avgång: ”Jag tror det. Den sista idioten är ju inte född ännu!”

Av: Bo Lundquist

Datum: 2014-05-20