Sport och Affärer

Startsidan

Aktuella länkar

Annonsera/Utgivningsplan

Artiklar

Evenemangsenkäten

Fotbollsbörsen

Idrott och mångfald

Idrottens finansiering

Idrottens konsulter

Idrottsevenemang

Idrottsklubbarnas varumärken

Karins krönika

Kommunrankingen

Nyhetsarkiv

Om oss

Ordlistan

Platsannonser

Podcast

Prenumerera

Professionell Idrott

På gång

Redaktionens tips

Skatteregler

SM i sponsring

Speakers corner

Sponsringsläget i förbunden

Sponsringsskolan

Stefans krönikor

Studentuppsatser

Tidningsarkiv

Tittartoppen

Utbildningar

Witt's Hits

Årssummeringen

MÅNADENS DEBATTÖR

Patetisk politisk feghet

"Hur länge ska den politiska och journalistiska lekstugan fortsätta när det gäller att bedöma om Sverige ska fullfölja ansökan om vinter-OS 2026? Hur länge ska argumenten i lekstugan baseras på ”fake news” snarare än fakta? Varför kan vi inte skapa en seriös diskussion som är värdig ett land som håller miljömässig och social hållbarhet högt liksom anställningsvillkor och ”fair trade” aspekter. Faktorer som idag utgör kärninnehållet i IOC:s (Internationella Olympiska Kommitténs) regelsystem för framtida OS-ansökningar". Så inleder Peter Rohmée oktober månads debattinlägg. Peter är expert på de stora idrottsevenemangens samhällseffekter.

Klicka här för debattinlägget >

IDROTTSEVENEMANG

Rand

MÅNADENS ARENA Klicka här»

VI FÖLJER


Centrum för idrottsevenemang

- Erbjuder ekonomiskt stöd för bid och utbildningar för att underlätta arrangerandet av internationella idrottsevenemang i Sverige

Dagens industri
- Sveriges ledande affärstidning

Den Osynliga Handen

- Intressant blog om fotboll & affärer som sedan ett antal år drivs av Kristof Vogel.

Fairpay
- Stiftelse som verkar för ökad jämställdhet inom idrotten.
 

Girls in Sport
- Ideell organisation för ökad jämställdhet.

Idrottsforum.org
- Nordiskt forum för idrottsvetenskap

Idrottsplats.se

- Svenska idrottsplatser dokumenterade med foto och fakta av Mats Tallkvist


Mr Bister
- Bitsk blogg om sport, främst fotboll på Vi Tippas hemsida

Riksidrottsförbundet
- Rf:s hemsida med information om och för landets föreningar och specialidrottsförbund 

  

Sveriges Olympiska Kommitté
- SOK:s hemsida med nyheter och OS historia


Tidningen Fokus

- Djupdykande, ständigt utmanande och med en stark journalistisk integritet

Tv.nu
- Komplett guide över sportsändningar i Svenska tv-kanaler

 


Se även under fliken Aktuella länkar

RSS

Prenumerera via RSS

Rand

PROFESSIONELL IDROTT 2018

Årets Professionell idrott gick på Lokomotivet i idrottskommunen Eskilstuna.

 

  Professionell Idrott är en mötesplats som ger en heltäckande bild över idrottens status inom områden som kommunal utveckling, evenemang, sponsring, forskning, integration, arenor och idrottsanläggningar. I år stod Eskilstuna kommun som värd för det årliga arrangemanget som samlade omkring 100 representanter från kommuner, idrottsrörelsen och näringslivet. Under dagen diskuterades idrottens snåriga finansiering, feministisk stadsplanering, fotbollsklubbars växande samhällsengagemang, cyklingens framfart och den nya trimmade OS-kalkylen.


  I vanlig ordning var det Lennart Ekdal i rollen som moderator som skulle ta oss igenom ett digert program under Professionell Idrott. Från Eskilstuna hade han hjälp av Åsa Ekholm, till vardags rektor för British Schools. Alla hälsades välkomna av värdkommunen genom Mona Kanaan, ordförande i Kultur och Fritidsnämnden och kommundirektören Pär Eriksson.
 
NULÄGE OCH NYLÄGE FÖR SVENSK IDROTT
 
Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet, sätter enligt tradition första tonen genom sin lägesbild av svensk idrott. Skrytversionen bygger fortfarande på att idrotten är Sveriges största folkrörelse med 3,2 miljoner medlemmar, runt 20 000 föreningar och över 600 000 ideella ledare. Hotbilden är just att idrotten är en folkrörelse.
- Vi är en rörelse som peakar när våra medlemmar är 11 år. Det innebär att vi måste förändra hur vi bedriver vår verksamhet på alla nivåer för att kunna möta framtiden. Vi kan se ur andra folkrörelser som nykterhetsorganisationer och politiska partier tappat många medlemmar senaste decennierna.


Idrottens frågor i valet
När idrottens beslutsfattare från olika sektorer samlades i Eskilstuna hade vi ett färskt val bakom oss. RF gick fram med två bärande idrottspolitiska frågor; folkhälsa med fokus på resurser till äldres idrottande i förening samt behovet av idrottsanläggningar. Den politiska kartan ser annorlunda ut för idrotten än tidigare.
- Idag måste idrotten uppvakta många ministrar och idrotten berör flera departement. Tidigare räckte det med att man gick till idrottsministern.

 

 Det som seglar upp som en stor politisk fråga framöver är idrottens finansiering. Det är kopplat till den nya spelregleringen av spelbolag som träder i kraft den 1 januari 2019. Idag är medlemskap som idrottsförbund i RF en förutsättning för att kunna ta del av det statliga idrottsstödet. Björn Eriksson menar att det inte är självklart framöver.

 - Idrottens stödsystem får jordbruksstödet att framstå som ett under av tydlighet. Våra bidrag är på olika sätt seriekopplade till varandra och det finns ett fåtal i landet som vet hur det fungerar till fullo. Frågan är hur det ska bli framöver med generella aktivitetsstöd eller mer selektiva stöd. Ska det vara likt barnbidrag som även går till miljardärer eller som bostadsbidraget som ges ut riktat.

Snårigt statligt idrottsstöd
En annan het politisk ekonomisk fråga på nationell och lokal nivå är elitidrottens förutsättningar. Nationellt utgår ett ”landslagsstöd” på 45 miljoner för att stärka specialförbundens konkurrenskraft i den internationella kampen om mästerskapsmedaljer.

 - Elitidrott skapar ikoner som blir till förebilder och vi gillar att titta på elitidrott i Sverige. Ett land utan elitidrott är inget bra land. Våra politiker värderar inte elitidrott tillräckligt och frågan är hur vårt elitstöd ska se ut. Oavsett om det är RF eller SOK ska vi ge bra förutsättningar till elitidrottarna. Vi som organisationer är eniga om färdvägen, men har en bit kvar till lösningen, avslutade Björn Eriksson.


 DRÖMMEN OM OS I SVERIGE 2026

  Sport & Affärer har under många år bevakat färden mot att Sverige ska få arrangera ett Vinter-OS. Nu är frågan mer aktuell än någonsin poängterade Mats Årjes. Han är nyvald till ordförande för Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) efter ett jämnt val där Per Palmgren var motkandidat. I egenskap av vd för Skistar AB, ledamot i Internationella Skidförbundets styrelse och tidigare ordförande för Svenska Skidförbundet känner Årjes till betydelsen av vad idrott och evenemang kan betyda för en stad och destination. Det gäller inte minst utvecklingen i Åre efter det alpina världsmästerskapen 2007 och framgången med Nordiska VM i Falun 2015.

 - VM i Åre och Nordiska VM i Falun var projekt som tillsammans genererade 30-40 miljoner i vinst. Då talar jag inte om medieexponering och investeringar utan om ekonomisk vinst. Från 2003 då Åre fick beskedet om att få arrangera VM fram till 2007 investerades det runt tre miljarder i Åre tack vare VM, förklarade Mats Årjes(bilden nedan).

Nya förutsättningar
  Nu lever drömmen och kandidaturen om att Sverige ska arrangera ett Vinter-OS med Stockholm som huvudort ihop med Åre och Falun . Sverige har sedan sommarspelen 1912 kandiderat totalt sex gånger för att få vinterspelen och en kandidatur för sommar-OS till Stockholm 2004. Ingen satsning har nått målet. Nu menar SOK att förutsättningarna är helt annorlunda då hållbarhet prioriteras från IOK.

 - IOK har genom sitt förändringsprogram Agenda 2020 förändrat och förenklat förutsättningarna att ansöka och genomföra ett OS. Det är inte längre staden som ska anpassa sig till ett OS utan OS som ska anpassas till staden. IOK har höjt bidraget till 9 miljarder kronor till den arrangerande staden. Vi har aldrig haft en sådan möjlighet som nu att få arrangera ett vinter-OS utifrån att det fokuseras på hållbarhet, vilket passar Sverige.


Driftsbudget utan skattekronor

Siffrorna i den nya svenska OS-kalkylen utgår från en omsättning på 13 miljarder kronor, varav IOK bidrar med 9 miljarder. För att få ihop driftsbudgeten ska de resterande 4 miljarderna täckas av intäkter från biljetter, nationell sponsring, försäljning av merchandising och lotteri/spel. En viktig förändring är att IOK öppnar upp för ett mer utspritt evenemang. Det möjliggör att alpina tävlingar genomförs i Åre och backhoppning i Falun. I investeringskalkylen ingår att bygga nya anläggningar för en miljard kronor.

 - Samtliga nya anläggningar som ska byggas kommer ha ett stort eftervärde. I Stockholm byggs en skidanläggning för nordiska grenar och en skridskoarea som efter OS används för konståkning och ishockey. Vi kommer inte bygga en anläggning för bob och rodel. Det blir för kostsamt utan grenarna kommer att arrangeras i Estland, säger Mats Årjes.
- Vi får inte heller glömma värdet av den utveckling av bredd och elitidrott som vi kan använda OS till och momsintäkter som tillfaller staten från alla turister. Vi har värdet av exponeringen av Sverige runtom i världen, där bidraget från IOK för att producera mediesändningar ligger på 1,6 miljarder kronor.


Pedagogisk utmaning väntar

 Efter Professionell Idrott har Stockholm blivit utvald av IOK som en av kandidatstäderna för OS 2026. Konkurrenterna är Cortina/Milano i Italien och Calgary i Kanada. Samtidigt har det nya politiska styret i Stockholm med Alliansen och Miljöpartiet ställt sig frågande till ett OS, pådrivet av MP. Utmaningen för SOK ligger i det som Mats Årjes avslutade sitt framförande med:

- Min och andras viktigaste uppgift blir att förklara hur det här ska göras och att ett OS inte kommer kosta massa pengar för skattebetalarna. Jag vill och tror att skattepengar inte ska stoppas in i driftsbudgeten för att vi ska genomföra ett OS. Varför kan vi inte ha självförtroende att peka ut en vision för OS i Sverige. Ett OS kan användas som ett projekt för integration, hälsa och hållbarhet.

 

HUR SKAPAS EN NORMKREATIV STADSMILJÖ?

 Frågan om idrott och stadsplanering är en stående punkt under Professionell Idrott.

En av frågorna som RF drivit på kring idrottsanläggningar är att: ”idrott läggs till i plan- och bygglagens 2 kap §7 för att kommunerna ska ta med anläggningar och idrottsmiljöer vid planläggning”.

 Konstnären och arkitekten Elin Strand Ruin(bilden) inledde sitt föredrag med en önskan om mer av feministisk stadsplanering:

- Om vi skapar en stad för kvinnor och barn, så skapas en stad som är bra för alla. När kvinnor vill vara på ett ställe i staden och ta med sig sina barn dit, så är det ett tecken på kvalitet.

 

Nytänk för spontidrottsplatser
Både idrotten och samhällsplaneringen har historiskt utgått från manliga normer och perspektiv. Vid byggande av stadsdelar har mjuka och sociala värden inte sällan fått stå tillbaka. Trenden med spontanidrottsplatser har fått effekten att de generellt används mest av killar, där tjejer inte alltid känner sig inkluderade. Elin Strand Ruin, som till vardags undervisar på KTH, efterlyser ett nytänkande kring spontanidrottsplatser.
- När man bygger en spontanidrottsplats är det mer som en check på listan och ett alibi att man satsat på gruppen tonåringar. Dessutom kommer det inte kanske alla till del. Oftast tänks det snävt och vi borde kunna vidga begreppet spontanidrottsplats. Lyckas vi bredda tänket kommer vi åt de stora investeringsbudgetarna och kan skapa ett levande offentligt rum med vitala funktioner för fler grupper.

Idésskiss över aktivitetsö i stadsmiljön som utarbetats av Elin Strand Ruin i samarbete med NCC.
Spontanidrott är en naturlig och integrerad del av aktivitetsmodulen.


Kombinerade mötesplatser för fler

Det nya synsättet handlar om att kombinera fler aktiviteter där idrotten kan komma in mer integrerat på ett lekfullt sätt.

 - Idrotten är fantastik och inget förenar en värld som ett Fotbolls-VM, vilket vi kunde se i somras. Idrotten fångar också alla i samhället samtidigt som det går på slentrian. Vi borde kunna skapa kombinationsplatser där idrotten kan komma in mer som en lek, sade Elin Strand Ruin.

- Varför inte ha en fotbollsplan och ett utekök eller en basketplan och en cykelverkstad i anslutning ihop med scener, läktare och områdets tvättstuga. Det handlar om att skapa mötesplatser med mer trängsel, mer aktiviteter och möten mellan olika grupper och generationer .

 

Kompetens attraheras av livskvalitet
Eskilstuna är offensiva när det kommer till att få invånarna i rörelse. Det är en stad under förvandling och blev den 15:e staden som passerade 100 000 invånare. Närheten till en växande Storstockholmsregion driver på tillväxten. I utbyggnadsstrategin ingår att bygga 10 000 – 15 000 bostäder fram till 2030. Eskilstuna kommuns stadsarkitekt Pernilla Lindskog(nedan) redogjorde för en ny logik kring stadsplanering i förvandlingen från industristad till kunskapsstad.

 - I industrisamhället är det industrierna som lockar till sig människor, arbetskraft och kapital. Den modernistiska stadsplaneringen utgick från denna logik. I dagens kunskapssamhälle lockas företag och investerare till välutbildad arbetskraft, vilka i sin tur lockas av attraktiva miljöer och hög livskvalitet. Dagens stadsplanering måste anpassa sig för denna logik.

Rörlighet i vardagen

Folkhälsan är en utmaning för Eskilstuna som för alla kommuner. Därför prioriteras frågan om fysisk aktivitet högt och kommunen har stor rådighet genom det kommunala planmonopolet.

- För Eskilstuna som växande stad är det viktigt att värna och planera för ytor för spontanidrott och idrottsmiljöer. Vi måste se balansen mellan förtätning och tillgången till grönytor. Vi ska planera för rörelse och stimulera till fysisk aktivitet i vardagen med plats för lek, motion och utevistelse. Allt sammantaget ger en lekfull stad för alla genom ökad livskvalitet och social sammanhållning, avslutade Pernilla Lindskog.




VART ÄR IDROTTSSVERIGE PÅ VÄG?

  Frågan om vart Idrottsverige är på väg kan liknas med en 10 000 kronorsfråga. Rådande samhällsklimat och samhällsomvälvande trender pekar på att idrottsrörelsen befinner sig i en brytpunkt mellan det traditionella och moderna.
- För 15 år sedan var idrotten stolt och man tyckte det mesta fungerade bra, och ville inte riktigt lyssna utåt. Nu är situationen annorlunda där idrotten är nyfiken och öppen för att hitta nya vägar. Idrottens nya ”Strategi 2025” är bra och nästa steg är att få den fungera i verkligheten. Många specialdistriktförbund har sett över sina strategier, så idrotten är på rätt väg, mendade Johan R. Norberg, fil dr i historia och professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

 

Långsamt jämställdhetsarbete
   Enligt Norberg är det tre områden som idrotten måste arbeta hårdare med; jämställdhet, ekonomi och miljön. Kort och gott handlar det om bärande pelare för att uppnå en hållbar verksamhet. Svensk Idrott fick villigt erkänna att målet kring jämställdhet inte uppnåtts. Nu finns jämställdhet som en av fem utvecklingsresor i den nya strategin.

- Vi gör samma analys som gjordes vid Riksidrottsstämman 2017 kring jämställdheten inom idrotten. Det görs för lite och det går för långsamt. Den stora frågan och utmaningen kring jämställdhet handlar inte om kvotering utan om idrottens ideal och värderingar, menade Johan R. Norberg

Snedfördelat stödsystem
  Norberg delade Björn Eriksson problematisering av idrottens finansieringssystem. Svensk Idrott fick 2,1 miljarder kronor i statligt stöd för 2017.  Fördelningen var 1,2 miljarder till RF och Specialförbunden inklusive statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd).  644 miljoner gick till den särskilda satsningen ”Idrottslyftet” och 167 miljoner gick till studieförbundet SISU Idrottsutbildarna.

 - Idrottens bidragssystem som det är nu är uppbyggt är fel och ger en snedfördelning. LOK-stödet som bygger på aktivitet går till miljöer där det redan är mycket idrott. Idrottslyftet som är ett utvecklingsmedel går i princip till välmående föreningar som kan systemet. Föreningar som skulle behöva utveckling orkar inte räcka upp handen och anmäla intresse. Sammanfattningsvis så mår Idrotten bra i villaområden, och mår dåligt på landsbygden och i utsatta bostadsområden.

Miljön saknas i strategin

Det som kan vara förvånande är avsaknaden av miljöperspektivet i idrottens nya strategi. Trots att klimatfrågan finns högt upp på mångas agendor saknar idrotten som helhet och idrottsförbund en konsekvensanalys över miljöeffekter av sin verksamhet enligt idrottsforskaren.

- I strategi 2025 finns miljön med och inte heller konsekvensanalysen om vi uppnår idrottens uppsatta mål, även om vissa idrottsförbund har miljöstrategier. Samtidigt kan vi se hur kraven på arenor ökar pådrivet av kommersiella krafter. Kostnaden för kravet på rätt belysning för en arena i Damallsvenskan är samma som byggandet av en modern skatepark. -Det är inte heller rimligt som för föräldrar behöver åka 40 minuter enkel resa med bil för ens barn ska spela en fotbollsmatch. Det är inte givet att idrotten kan träna och tävla som man vill framöver. Det är inte fel att lägga på ett systematiskt klimattänk inom idrotten, avslutar Johan R. Nordberg.


 

SVERIGES FRÄMSTA IDROTTSKOMMUNER 2018

 För fjortonde gången i ordningen presenterade Sport & Affärer den årliga kommunrankingen ”Sveriges Främsta idrottskommuner”; i följande kategorier; huvudlistan, breddidrott, elitidrott och event. Peter Rohmée som på tidningens uppdrag ansvarar för insamling och analys av underlaget till Sveriges Främsta idrottskommuner 2018. En ranklista som väckt riksintresse.

RESULTATET I SVERIGES FRÄMSTA IDROTTSKOMMUNER 2018

Huvudlistan(klicka för hela listan här med kriterier och motiveringar).

Följande tre kommuner placerades sig topp 3
1. Karlstad
2. Linköping

3. Växjö


 

 

Specialpriserna(klicka här för motiveringar och kriterier).

Breddidrottslistan
1 Jönköping
2. Linköping

3. Karlstad/Halmstad

 
Elitidrottslistan
1. Mora
2. Åre

3. Leksand/Lidköping

 

 Eventlistan
1. Stockholm/Göteborg

2. Östersund

3. Kalmar

 

En stolt Mats Ahrén, Fritids-& kulturdirektör, Karlstads kommun, intervjuas efter att ha tagit emot priset Sveriges främsta idrottskommun 2018. Han var även stolt att kungöra att nästa års Professionell idrott går hemma i Karlstad.

 

IDROTTSKOMMUNEN ESKILSTUNA - FRÅN INDUSTRI- TILL KUNSKAPSSTAD

  Eskilstuna kommun är inget undantag från att varje kommun har sin unika historia som sätter avtryck i idrotten. Det som präglat Eskilstuna senaste decennierna är den käftsmäll som kom i spåren av en industrinedgång på 80 och 90-talet. Staden förlorade under en period 10 000 arbetstillfällen. Det var ett hårt slag för en kommun med 90 000 invånare som återhämtat sig och passerat 100 000-strecket.

- Smaka på siffran 10 000 förlorade arbetstillfällen för en stad i vår storlek. Det påverkade staden med minskad befolkning och sociala problem som missbruk, alkoholism och låg framtidstro som följd. Det krävdes ledarskap att säga att vi har 30 år av tufft arbete framför oss för att komma igenom krisen. I det sammanhanget har idrotten en roll att spela med den energi som den kan ge. Nu är vi nästan igenom krisen och vi ser att det är kvinnor som kliver fram inom idrotten, kulturen och näringslivet, säger Pär Eriksson, kommundirektör Eskilstuna kommun.

Idrottsprogrammet driver på rörlighet
  Eskilstuna har tagit stora kliv fram som idrottskommun under 2010-talet med flertalet utmärkelser. Kommunen fick ta emot Barnidrottspriset 2013 följt av Jämställdhetspriset 2014 för arbetet med jämställda arenor och anläggningar. Till det kunde utmärkelsen Årets breddidrottskommun 2016 i rankingen Sveriges främsta idrottskommuner läggas till listan.

  Den stora motorn i utvecklingen har varit den idrottspolitiska programmet/handlingsplanen ”Eskilstuna rör sig”. Under 2016 reviderade Kommunfullmäktige planen till att bli ett idrottspolitisk program för Eskilstuna kommunkoncern för åren 2016-2021. 

 - Förra året reviderades vårt idrottspolitiska program och vi ser att vi äger dokumentet tillsammans med idrotten. Vi har respekt för varandras olika roller och från kommunen ser vi idrotten ur ett helhetsperspektiv för att skapa en hållbar idrott. Det får inte bli en klassfråga att idrotta utan det är en rättighet att få röra på sig och vara med i ett sammanhang som idrotten, säger Mona Kanaan (S), ordförande Kultur & fritidsnämnden.

 

Strategisk samverkan

 Sörmlandsidrotten har en aktiv roll i att hjälpa Eskilstuna att nå målet att bli mer rörliga. En framgångsfaktor som lyftes fram var den idrottstrategiska gruppen som bildats med representanter från idrotten och kommunen.

- Styrkan med den strategiska gruppen är att vi träffas kontinuerligt en gång i månaden. Vi diskuterar den idrottsliga utvecklingen på en strategisk nivå och i ett långsiktigt perspektiv. Vi har en överenskommelse med kommunen om att utveckla stadens 150 föreningar och vi har en gemensam idé hur det ska gå till utifrån idrottens egna mål och strategi 2025, förklarade Jörgen Hedberg, distriktsidrottschef på Sörmlandsidrotten.

Alla ska göra evolution

Eskilstuna arbetar efter ett nytt kommunikationskoncept ”Eskilstuna Evolution”, vilket är framtaget av tre lokala reklambyråer åt kommunen. Det går ut på att i likhet med många andra mellanstora svenska städer skapa en attraktiv bild av staden. Industristaden vill framstå som en snabbväxande och miljösmart stad med musik och idrott i sitt DNA.

- Konceptet är fritt att använda och det är tillsammans som vi skapar bilden genom att göra evolution varje dag inom olika områden. Det går att lägga på ordet idrott till evolution och du får att Eskilstuna gör idrottsevolution. Vi har tagit fram en verktygslåda med logotyper, fria bilder och texter som gör det lätt att använda, förklarade Micke Lönngren, på Destination Eskilstuna.

Evolution med skidanläggning

 En förening som har fångat upp möjligheten att göra idrottsevolution är Tunafors IK. Arvid Rinaldo är skidklubbens eldsjäl som bar på en idé om att bygga en skidanläggning för längdskidåkning.
- Jag ville verkligen göra en idrottsevolution för breddidrotten med en skidanläggning i Eskilstuna. Personerna som jag pratade med på kommunen utryckte orden ”det kanske går”. Ett kanske är så mycket bättre än ett nej när man brinner för en sak, förklarade Arvid Rinaldo.
-  Vi fick förverkliga vår idé med jättesupport från idrotten, kommunen och näringslivet i projektet. Sedan var det jätteroligt att kunna använda logotypen och grafiska profilen för ”Eskilstuna Evolution” på exempelvis våra snökanoner. Det blev snygg och bra profilering för oss och Eskilstuna.


Bordtennisstaden satsar offensivt
  Att prata idrott och Eskilstuna och inte nämna bordtennis i samma mening vore inte rättvist. Med en ny multiarena till en kostnad av 350 miljoner som går under ett klassiskt bordtennisvarumärke är framtiden utstakade. Förhoppningen är att kunna arrangera nationella och internationella evenemang i Stiga Sports Arena.

 - Eskilstuna är en bordtennisstad och vi vill växa inom idrotten bordtennis. Det vill vi bland annat göra genom att arrangera stora evenemang. Vi hade nyligen Ungdoms-SM och ska arrangera Senior-SM i 2019. Förhoppningen är att vi kan få internationella bordtennisevenemang till Eskilstuna, säger Micke Lönngren.


Smedernas klubbchef Håkan Ringkvist besökte seminariet
mitt under uppladdningen inför SM-finalen i speedway den 3/10
mot Dackarna. Det blev klubbens andra guld i rad och fjärde totalt.



 Guldet, en stor framgång för idrottskommunen Eskisltuna, firades på Fristadstorghet.

 

 

 

FRÅN BANDYGENERAL TILL NÄRINGSLIVSCHEF

 Uppsala är en av Europas snabbast växande städer med 225 000 invånare. Universitet, 21 000 företag och närheten till Stockholm bidrar starkt till tillväxten även om kompetensförsörjning utgör en utmaning. I landets fjärde största stad skapas 2 000 nya jobb och det byggs 3 000 nya bostäder varje år. På senare år har Uppsala positionerat sig som en hållbar stad. Under 2018 blev Uppsala ”Årets Klimatstad” i Världsnaturfonden WWF:s stadsutmaning One Planet City Challenge. Miljömålen är ambitiöst satt till att vara fossilfritt 2030 och klimatpositivt och giftfritt 2050.

- Uppsala ska vara en vägledande kraft för hållbar utveckling nationellt, regionalt och lokalt. Vi ska vara en stad som associeras med hållbar utveckling och Agenda 2030 ligger som en riktlinje i våra budget och strategidokument, berättade Charlotte Skott, näringslivsdirektör i Uppsala kommun.

 Innan Charlotte Skott fick näringslivsfrågorna på sitt bord har hon bakgrund inom idrott och evenemangsbranschen. Hon var länge general för den anrika bandyfinalen i Uppsala. - Därför känns det extra skönt att staden får tillbaka finalerna från och med 2018. Förutom bandyfinalerna kommer O-ringen till regionen 2020, VM i innebandy och USM i handboll.
- Evenemang är viktigt för en stads attraktivitet och bygger på samverkan. Vi tittar på hur vi kan paketera våra möjligheter regionalt, då arrangörer av evenemang inte tänker kommungränser. Uppsala vill verkligen satsa på samverkan och det var en del av att jag fick det här jobbet. De tyckte jag var en jäkel på att prata och fika. Sedan gäller det att snabba beslut och köra. Det är en den attityden vi ska ha i Uppsala.

 Charlotte kunde glädja sig åt ett kratigt avancemang i huvudlistan över Sveriges främsta idrottskommuner, från 14e plats 2017 till femte plats i år.. 

 


KLUBBEN I SAMHÄLLET

 Det är en välkommen och tydlig trend inom elitfotbollen att engagera sig mer i samhället. IFK Göteborg verkar i en av Norra Europas mest segregerade städer. Genom projektet ”Planer för framtiden” vill klubben använda fotbollen som positiv kraft för att bryta barriärer för att skapa gemenskap, trygghet och god hälsa i utsatta stadsdelar.

 - I samarbete med Johan Cruyff Foundation kommer IFK Göteborg att anlägga fotbollsplaner i Göteborgs förorter. Planerna kallas för courts och är betydligt mindre än vanliga fotbollsplaner. De byggs upp i stadsmiljöer som är naturliga samlingspunkter för barn och ungdomar. Till att börja med placerar vi planer i Bergsjön, Hammarkullen och Biskopsgården. Därefter fortsätter satsningen till övriga Göteborg, berättade Elisabeth Anderton, CSR-ansvarig, IFK Göteborg.

På bilden från vänster: moderator Lennart Ekdal, Elisabeth Anderton, CSR-ansvarig, IFK Göteborg, Staffan Holmberg, projektledare "Vår Stad", Djurgårdens IF samt Emre Gurler, CSR-ansvarig Eskilstuna United.,

Uppsökande spontanidrott i staden

Djurgårdens IF har bedrivit ett systematiskt hållbarhetsarbete sedan ett antal år tillbaka. Det utåtriktade arbetet går genom ”Vår stad”. Det bygger på upplevelseidrott genom elitlagen och föreningsidrotten i barn och ungdomsverksamheten. Tredje benet är spontanidrott och uppsökande verksamhet som växer i betydelse i tider när barn är stillasittande i högre grad.
– Många barn och unga är idag inte aktiva i någon förening. Vi håller därför på att utveckla en mobil idrottsplats så att vi kan ge barn och ungdomar en möjlighet att prova på idrott, ge inträde till föreningslivet samtidigt som vi främjar folkhälsan. Vi ämnar besöka skolgårdar, bostadsområden, köpcentra och andra platser där barn och ungdomar finns. Vi har som en fotbollsförening en hög trovärdighet och auktoritet gentemot kommuner och företag som vill engagera sig i frågan, förklarade Staffan Holmberg från Djurgårdens IF.

Hjärtat förenar fotbollstjejer

 Eskilstuna United arbetar med samhällsengagemang utifrån plattformen ”Hjärta United”. Utgångspunkten är att jobba för en mer jämställd idrott och sponsring, vilket ger bättre förutsättningar för klubben som spelar i OBOS Damallsvenskan. Det senaste projektet är ”Ronjabollen” som sedan tidigare fins i Uppsala genom organisationen Tjejers Rätt i Samhället. Verksamheten grundades av Sevana K Bergström som numera arbetar på Svenska Fotbollförbundet med inkluderingsfrågor. Eskilstuna som många städer har utsatta bostadsområden. Inom Ronjabollen kommer fotbollen att fungera som ett integrationsverktyg för att kunna stärka flickor i åldern 8-15 år i som bor i områdena.

 - I Damallsvenskan tjänar en spelare i snitt 10 000 kronor i månaden jämfört med 90 000 i Herrallsvenskan. Genom våra projekt inom Hjärta United har tjejerna möjlighet att tjäna lite extra. Det gör vi genom att hålla gympa på seniorboende och som instruktörer inom projektet Ronjabollen, förklarade Emré Gûrler, styrelseledamot och CSR-ansvarig i Eskilstuna United. 

- Vi utvecklar även ett arbetsmarknadsprojekt ihop med Arbetsförmedlingen, där vi kan köra matchmaking med våra 240 partnerföretag för att få människor i arbete.

 

 

EVENEMANG SOM MOTOR FÖR KOMMUNAL OCH REGIONAL  UTVECKLING.

 Vid sidan av arbetet med att Sverige ska kröna evenemangspyramiden med ett OS genomförs kontinuerligt stora internationella mästerskap på svensk mark. Halmstad fick uppleva en framgång med VM i Bordtennis. Den halländska staden gjorde sällskap med världsstäder som Paris, Moskva, Tokyo och Shanghai som tidigare arrangerat mästerskapet. Evenemanget marknadsfördes internationellt genom ”Welcome to the next level” och användes även aktivt för att utveckla sporten lokalt.

 - Vi använde oss genom konceptet Ping Pong Power för att öka kännedomen om att VM skulle arrangeras i staden och få med allmänheten in i pingisen. Det finns massa hälsofördelar med sporten. I USA används pingis i behandling mot Alzheimers, Parkinson och barnfetma, berättade Thomas Buza, Marknads- och kommunikationschef för Bordtennis-VM och idag generalsekreterare för Svenska Bordtennisförbundet.
- Genom en samarbetspartner fick vi loss 150 pingisbord som vi ställde ut i skolor, äldreboenden och fritidsgårdar. Vi genomförde många olika aktiviteter med vår ambassadör Jörgen Person. Det som är glädjande är att många av aktiviteterna fortfarande är igång.

VM blev en större än förväntat
När sista bollen var slagen kunde Bordtennis-VM summeras med att 97 procent av Halmstadsborna kände till evenemanget och över 300 miljoner TV-tittare i 140 länder hade följt mästerskapet. Den turismekonomiska omsättningen landade på 51,6 miljoner fördelat 21,4 miljoner i boende och logi samt 30,2 miljoner i konsumtion.

- Det var roligt att det blev en framgång när folk i början höjde på ögonbrynen och ställde sig tveksamma till vad ett Bordtennis-VM skulle kunna ge till Halmstad.

 


Regional kraftsamling inför Dubbel-VM
 Den stora evenemangshändelsen 2019 blir att Alpina VM i Åre och VM i Skidskytte äger rum samma år i Jämtland. För att bygga ett lokalt engagemang i näringslivet har de arrangerade VM-bolagen tillsammans bildat ett bolag med det långa namnet ” World Championships Region 2019 Jämtland/Härjedalen AB”. Bolagets ordförande är Karin Mattsson-Weijber, tidigare ordförande för RF som nyligen har flyttat tillbaka hem till Östersund. Karin är nybliven ordförande för Svenska Skidförbundet.

 - Vi såg vilken kraft det blev inför VM i Falun 2015 genom konceptet Beyond Skiing. Det vi gör är att vi bygger upp ett regionalt affärsnätverk för företag och organisationer som vill vara med på den här resan och kraftsamla kring det unika att det äger rum två mästerskap samma år. Vi ska försöka orka ta ett före, under och efter perspektiv gällande frågan. Vanligtvis är det dyrt och komplext med rättigheter till internationella mästerskap, men här kan små och medelstora företag kunna engagera sig utan att behöva lägga stora pengar.

Allt kan inte digitaliseras

Nätverkets aktiviteter utgår från tre områden; digitalisering, internationalisering och hållbarhet. Karin Mattson-Weijber hade tagit intryck utifrån vad Per Schlingmanns syn kring värden som inte kan digitaliseras.

-  Per Schlingmann tryckte på att allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras och sjunka i värde och allt som inte kan digitaliseras kommer att öka i värde. Det kan vara mänskliga relationer, företagskultur och upplevelser av konst, musik, teater och idrott. I Jämtland är vår råvara naturen, snö, skidbackar och evenemang och det är det vi ska förädla för att utveckla vår plats, avslutade Karin Mattsson-Weijber.

 

CYKLINGENS SAMHÄLLSROLL

  Avslutningen av Professionell Idrott viktes åt cykling som tangerar idrott, motion, samhällsplanering och politik. I Holland som många ser som cykelns förlovade land har man arbetat med cykelplanering sedan 1970-talet. I Sverige tog Regeringen 2017 fram en ny cykelstrategi som ska främja ökad och mer säker cykling. Emil Törnsten företrädde Svenska Cykelstäder som är en sammanslutning av organisationer, kommuner och regioner som vill verka för ökad cykling.

 - I Sverige på 1930-talet var cykling jättestort och många cyklade. Sedan fick vi en ny politisk inriktning som gick mot ökad bilism. Vår vision för är att 50 % av alla resor som är kortare än 5 km ska ske med cykel. Idag ligger det på 15 procent.

På bilden: Gunilla Brynell, vd, V'ätternrundan, Emil Törnsten, Svenska Cykelstäder samt Mattias Lindmark, Cykelfrämjandet.

Elcyklar kan bryta mark

Det som växer som inslag i trafiken är elcyklar. Försäljningen har ökat från 30 000 sålda elcyklar till en prognos på 150 000 under 2018. Utvecklingen har varit pådriven av politiskt bestämd elcykelpremie.

- Forskning och undersökningar visar att de som skaffar elcyklar cyklar oftare och längre och byter ut bilresor mot cykel. Elcykelpremien har varit ett mycket bra incitament för att öka cyklingen, menade Emil Törnsten.

Vätternrundans cykelvision
Vätternrundan har varit en stor cykelmanifestation sedan 1966 och ingår i ”En Svensk Klassiker”. Även om arrangören arbetar med ständig konceptutveckling är elcyklar inte tillåtet än så länge. Vätternrundan har som vision om att få fler att cykla vilket ligger i linje med utvecklingen i många städer.

- Vi har ett evenemang som tuffar på varje år med 40 000 cyklister som kommer till Motala och ställer upp i våra lopp. Varje är det 40 procent som gör det för första gången. För regionen innebär de att vi genererar 90 miljoner från våra besökare och 30 procent av avkastningen går till våra ägarföreningar. Det vi jobbar med nu är att få barn och unga att röra på sig mer genom olika cykelaktiviteter. Det är också de som kommer att anmäla sig till våra lopp i framtiden, säger Gunilla Brynell, vd för Vätternrundan.



KARLSTAD TAR ÖVER STAFETTPINNEN

 Dagen slutade med att Eskilstuna lämnade över stafettpinnen till Karlstad kommun som arrangerar Professionell Idrott 2019. Preliminärt program släpps i december.

 Sport & Affärer vill tacka alla talare, delegater och inte minst värdkommunen Eskilstuna för ett gott samarbete kring Professionell Idrott 2018; ännu en lyckad seminariedag om idrott som motor för kommunal och regional utveckling.

 



JOHAN THORÉN

 

Foto: Carl Sjölander och Gustaf Berencreutz

 

Datum: 2018-10-30

Rand

Kommentera gärna artikeln »

Rand

Annons

Ads

Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player

Sport & Affärer utges av Ide´Media. Telefon: 0176 – 22 83 50 Mobil: 070-73 03 521 E-post: kontakt@sportaffarer.se
Sidan skapad av Yelles Webbyrå