
"Tyvärr ser vi också att det finns elitföreningar ute i landet som lockar till sig våra spelare även innan gymnasieåldern vilket innebär att vi har ungdomar som flyttar så långt som 50 mil hemifrån, med allt vad det innebär, innan de ens avslutat grundskolan." Det säger Mathias Tegnér(bilden) och Carina Oddsberg i maj månads debattinlägg. Mathias är ordförande och Carina kanslichef för Stockholms Ishockeyförbund.
- Handbolls VM damer
Handboll
Danmark, Norge och Sverige, 30/11 - 17/12 - Innebandy VM
Innebandy
Malmö, 7-15/12 - Luciaspelen
Friidrott
Sätra, 8-10/12 - Honolulu Marathon
Löpning
Honolulu, 10/12 - Maratona de Pisa
Löpning
Pisa, Italien, 17/12
VI FÖLJER
Centrum för idrottsevenemang
- Erbjuder ekonomiskt stöd för bid och utbildningar för att underlätta arrangerandet av internationella idrottsevenemang i Sverige
Dagens industri
- Sveriges ledande affärstidning
Den Osynliga Handen
- Intressant blog om fotboll & affärer som sedan ett antal år drivs av Kristof Vogel.
Fairpay
- Stiftelse som verkar för ökad jämställdhet inom idrotten.
Girls in Sport
- Ideell organisation för ökad jämställdhet.
Idrottsforum.org
- Nordiskt forum för idrottsvetenskap
Idrottsplats.se
- Svenska idrottsplatser dokumenterade med foto och fakta av Mats Tallkvist
Riksidrottsförbundet
- Rf:s hemsida med information om och för landets föreningar och specialidrottsförbund
Sveriges Olympiska Kommitté
- SOK:s hemsida med nyheter och OS historia
- Djupdykande, ständigt utmanande och med en stark journalistisk integritet
Tv.nu
- Komplett guide över sportsändningar i Svenska tv-kanaler
Se även under fliken Aktuella länkar
SÅ SLUTADE ALLSVENSKAN PÅ NATUR- RESPEKTIVE KONSTGRÄS
Striden om SM-guldet stod mellan naturgräslaget Malmö FF och konstgräslirarna i Elfsborg. Och den varade ända in i kaklet. Malmö FF tog guldet i kraft av seger i den direkt avgörande slutmatchen hemma mot Elfsborg(1–0).
Om Elfsborg vunnit den näst sista matchen, hemma mot Degerfors (2–2), hade guldet hamnat i Borås. Men det där vet ni redan. Vad ni däremot inte vet är att:
• Mästarna Malmö förlorade tre av sina sju matcher på konstgräs.
• Regerande mästarna Häcken bara vann två matcher på naturgräs.
• Plastgräslaget Djurgården var skrattretande svagt med tuvor under fötterna.
• Stackars nedflyttade Varberg å andra sidan inte gjorde en sak rätt när det vankades bortaspel på konstgräs.
Förutsättningarna 2023
Förhållandet naturgräs/konstgräs var oförändrat (9/7) i Allsvenskan 2023. Nykomlingarna IF Brommapojkarna(konstgräs) och Halmstads BK(naturgräs) ersatte nedflyttade Helsingborgs IF(naturgräs) och GIF Sundsvall(konstgräs).
Hemmaarena med naturgräs(7): AIK(11:a i sluttabellen), Degerfors IF(15), Halmstads BK(12), IFK Värnamo(5), Kalmar FF(6), Mjällby AIF(10), Varbergs BoIS FC (16)
Hemmaarena med hybridgräs(2): IFK Göteborg(13), Malmö FF(1)
Hemmaarena med konstgräs(7): BK Häcken(3), Djurgårdens IF(4), Hammarby IF(8), IF Brommapojkarna(14), IF Elfsborg(2), IFK Norrköping FK(6), IK Sirius FK(10).
Årets utfall lag för lag enligt slutställningen i den allsvenska tabellen:
1. Malmö FF
MFF var starkast på naturgräs men bara fjärde lag på konstgräset. Av sju matcher där förlorades tre, lika många som på de 23 som spelades på naturgräs. Mästarna hade årets två mest spännande spelare – Hugo Larsson(numera Eintracht Frankfurt) och Sebastian Nanasi. Drygt 20 000 var högsta hemmasnittet på många år.
2. IF Elfsborg
Boråsarna är tvåa både på naturgräs och på konstgräs. Deras igelkottstaktik hade så när betalat sig med SM-guld. Men oförmågan att avgöra hemma mot Degerfors i näst sista matchen och de egna fansens (!) hjärndöda initiativ att störa slutmatchen/seriefinalen i Malmö genom att tända eld på ett nät fällde utslag. Om laget fått fortsätta ostört hade MFF fått mycket svårt att slå hål på dem i finalen. Tråkigt slut på året för en klubb som gör det mesta rätt.
3. BK Häcken
Regerande mästarna var urstarka på plasten men inte ens hyfsade på grönbete. Enda segrarna på naturgräs mot AIK och Varberg. Laget har också varit väldigt svagt/oförutsägbart i Europa. Slog ut walesiska TNS(3–1, 2–0) men fick däng på straffar mot färingarna KÍ. Ute ur Champions League reste man sig tillfälligt i kvalet till Europa League. Zjalgiris(3–1, 5–0) och Aberdeen(2–2, 3–1) slogs ut. Men därefter har det varit raka spåret mot undergång i gruppspelet, där de fyra första matcherna förlorades med målskillnaden 2–12. Det blir några miljoner in men jag vet inte vad resultaten betyder för klubbens allmänna rykte (eller svensk fotbolls dito). Fjolårets skyttekung Jeremejeffs betydelse kan inte underskattas ... Datum: 2023-11-23
Läs mer »
CYKELSÄSONGEN 2023
- En allt yngre generation stormar fram
Årets två giganter Tadej Pogacar och Jonas Vingegaard. Rycker Pogacar ifrån 2024?
Årets cykelsäsong har faktiskt varit roligare än på många år. Den nya generationens sätt att tävla påminner lite om juniortävlingar – full gas från start. Eddy Merckx-generationen vann tävlingar från vår till höst. Sedan dök Frankrike Runtspecialisterna upp där amerikanen Greg LeMond startade trenden att i princip endast satsa på detta treveckorslopp – han insåg att om det var något lopp som kunde slå igenom i bilnationen USA så var det Tour de France. Konceptet förfinades av Miguel Indurain från Spanien och sedan dess har det varit kutymen; ska du vinna Touren så går det bara att satsa på den.
Tills i år. Årets rankingetta Tadej Pogacar, som blev två på Touren, men tidigare har två segrar, har vunnit tävlingar från vår till höst. Senast vann han sin tredje raka i Lombardiet runt. Han startade året med seger i belgiska klassiker Flandern Runt och har totalt bokförts för 17 förstaplatser. Här ser man en viss återgång till forna tiders sätt att attackera säsongen. Nu blev ju säsongsplaneringen lite omlagd då Pogacar skadade sig i våras och under en period på sju-åtta veckor tävlade han inte, vilket gjorde att både kropp och knopp var pigga säsongen ut.
Men slovenen lyckades inte återta den gula tröjan, utan fick nöja sig med en andra plats bakom Jonas Vingegaard i Tour de France för andra året i rad. Detta kompenserade Pogacar mer än väl med talrika andra segrar. Totalt lades sjutton segrar till hans meriter, inklusive en tredje raka vinst i Lombardiet runt, två etappsegrar i nämnda Tour, en dubbel seger vid de slovenska nationella mästerskapen och segrar i Paris-Nice, Amstel Gold Race, Fleche Wallone och Flandern runt ... Datum: 2023-10-29
Läs mer »
Ny vd klar för En Svensk Klassiker
Nu är det klart med En Svensk Klassikers nye vd. Han heter Johan Grundin och kommer närmast från Google.
Årligen gör nära 10.000 människor någon av En Svensk Klassikers utmaningar En Svensk Klassiker, Halva, Tjej eller Korta. Verksamheten som startade 1971 har efter pandemin ökat takten ytterligare och tar nu sikte mot sina nästa 50 år, nu med Johan Grundin som vd. Johan Grundin har sin bakgrund inom bland annat bilindustri och konsumentvaror, närmast som marknadschef för Google Sverige. På En Svensk Klassiker blir fokus på att ta det starka varumärket in i framtiden och fortsätta skapa ett nav för folkhälsa.
– Försäljning, marknadsföring och affärsutveckling är mina styrkor, och idrott har alltid gått som en röd tråd i mitt liv. Jag brinner för motion och hälsa, både för individen och för samhället i stort. Min vision för En Svensk Klassiker är att fortsätta utveckla ett redan starkt koncept och skapa tydligt mervärde för deltagare, partners, kollegor och idrottssverige. Nu gör vi en spännande resa tillsammans mot nästa 50 år, säger Johan Grundin.
Staffan Movin, En Svensk Klassikers ordförande, om rekryteringen:
– En Svensk Klassiker som varumärke spelar en unik roll för att göra Sverige och svenskarna friskare. Med Johan Grundin i spetsen bygger En Svensk Klassiker tillsammans med de fem arrangörerna av klassikerloppen nästa nivå för fysiska och digitala upplevelser. Vi ser fram emot att göra en spännande resa tillsammans med dagens och morgondagens idrottsutövare och sponsorer", säger Staffan Movin.
Johan Grundin(bilden) tillträder den 1 januari, 2024.
Datum: 2023-10-04
Trendbrott för svensk gymnastik
Medlemsdatan för år 2022 är sammanställd och statistiken visar på en återhämtning för Svensk Gymnastik efter två tunga pandemiår. Jämfört med 2021 ökar antalet aktiva i Gymnastikförbundets föreningar med två procent.
Totalt är 227 718 individer engagerade inom Svensk Gymnastiks 971 föreningar, varav 75 procent kvinnor och 25 procent män. Det är en ökning med två procent jämfört med 2021. Med hänsyn tagen till en viss överrapportering från ett antal föreningar tidigare år, är återhämtningen större. På totalen har emellertid antalet aktiva inte återhämtat sig till nivåerna för perioden innan pandemin.
LOK-stödet(som beskriver antal deltagartillfällen) visar också på ett positivt trendbrott efter pandemin. Här är ökningen extra stor bland pojkarna. Den högsta nivån på tio år.
- Det är glädjande att kurvorna vänder för Svensk Gymnastik och att föreningarna får nya, eller tillbaka tidigare medlemmar. Återhämtningsstödet har varit viktigt för oss i det arbetet även om vi har en bit kvar till våra normala nivåer, säger Catharina Espmark, GS på Gymnastikförbundet ... Datum: 2023-10-03
Läs mer »
Elcykeln stärker cykelpendlingen
Trots att cykelförsäljningen har minskat under det senaste året är cyklingen fortsatt het i landet. Mycket tack vare att elcykelns popularitet fortsätter att öka.
– Elcykeln är det stora glädjeämnet, samtidigt som vi ser att arbetspendlingen med cykel fortsätter starkt, säger Joakim Stenberg, vd för branschorganisationen Cykelbranschen.
Under pandemin ökade cyklingen kraftigt i Sverige. För många blev cykeln lösningen för att få ihop vardagen utan att behöva trängas i kollektivtrafiken. Och pendlingscyklingen går fortsatt starkt. - En stor del av de som under pandemin upptäckte hur smart det är att cykelpendla har fortsatt att göra det. Och det av många anledningar. Inte minst att det är väldigt kostnadseffektivt och bra för såväl miljön som hälsan, säger Joakim Stenberg(bilden).
– Det finns också en tydlig rörelse för att uppmuntra anställda att cykla till arbetet. Förmånscykeln blir allt viktigare för branschen, och där ser många arbetsgivare fördelarna med att stödja hälsosamma och miljövänliga resor för sina anställda. Dessutom är det ett förmånligt sätt för de anställda att få tillgång till en cykel, som de senare kan köpa loss eller byta till en ny.
Positiv trend
Elcykeln är en annan stark positiv trend som håller i sig. Under det senaste året har det sålts omkring 100 000 elcyklar, som därmed numera står för nästan 30 procent av all cykelförsäljning. Dessutom börjar allt fler upptäcka lastcykelns fördelar som en praktisk lösning för resor i stadskärnorna.
- Det har länge varit ett litet nischval som nu börjar få fart på den svenska marknaden. Det är något som vi har strävat efter. Vi vill att lastcykeln ska bli det naturliga transportvalet i innerstan, vilket det har alla möjligheter till att bli, säger Daniel Mäkinen, ordförande i Cykelbranschen.
Den totala försäljningssiffran under cykelåret 2022/2023 landade på knappt 350 000 cyklar, vilket är en nedgång jämfört med samma period året innan.
- Till stor del beror det på en postpandemieffekt. Trenden är tydlig i hela Europa, och den svenska marknaden har följt efter, säger Joakim Stenberg.
Men trots en minskad efterfrågan på cyklar det senaste året ser han positivt på de kommande åren.
- Med starka trender som pekar mot exempelvis eldrift och hållbar pendling finns det mycket att se fram emot för såväl konsumenter som aktörer inom branschen.
– Vi kan också se att service och underhåll blir allt viktigare för detaljhandeln. Med konsumenternas växande förväntningar på långvarig prestanda och hållbarhet är pålitlig service avgörande, avslutar Joakim.
Foto: Roman Bonnefoy
Datum: 2023-10-03
Cykel nyckel till hälsa, miljö och ekonomi
Känner du av semesterkilona runt magen och undrar vad som hänt? Bara att börja motionera – men hur ska du hinna med det? Jo, skaffa en cykel och byt ut de korta bilfärderna mot eget trampande. Bra för hälsan och ekonomin på det privata planet och för samhället i stort genom bättre folkhälsa, miljö och samhällsekonomi.
Att anlägga nya cykelbanor är en utmaning för stadsplanerarna men de positiva effekterna är många:
bättre folkhälsa, miljö och samhällsekonomi. Här en bild från Amsterdam - en av världens mest cykelvänliga städer. Köpenhamn anses vara cykelhuvudstaden. I Sverige toppar i år Helsingborg Cykelfrämjandests lista Kommunvelometern.
Den bästa motionen är den motion som blir av och vad är då inte smartare än att införliva din dagliga motion i ditt dagliga liv? Vi menar inte att du ska cykla överallt och till alla platser – däremot bör du ju kunna byta ut säg hälften av bilfärderna mot eget cyklande eller tom promenerande. Bäst är ju om du tar dig så pass i kragen att du börjar cykla till och från jobbet.
Du kommer att bli förvånad hur snabbt det går med cykel eftersom du i princip slipper sitta still i trafiken; vilket tar oss till påståendet: Jag sitter fast i trafiken! – Nej, du är trafiken!
Datum: 2023-09-24
Har du 10- 15 km enkel väg till jobbet tar det dig max 30-40 minuter med cykel även om du tycker du är otränad. Efter ett tag kommer du kapa många minuter utan att du ens märker det samtidigt som midjan krymper ...
Läs mer »
SM I KLUBBEKONOMI 2023
Vilka svenska idrottsklubbar är bäst på ekonomi och marknadsarbete?
Nu är årets analys klar. Vi har i år brutit ut de tre största intäktskällorna per klubb och bland annat lagt till nya listor över intäkterna från fotbollsklubbarnas spelarförsäljningar och UEFA-intäkter samt förklarat hur NHL-pengarna fördelas.
Klicka här för årets analys:(bläddervänlig version, uppslag).
Klicka här för årets analys:(högupplöst pdf, sida för sida).
Datum: 2023-09-22
FOTBOLLENS SPELSYSTEM - Del 4
Datum: 2023-09-19
Catenaccio blev 1960-talets ledord inom världsfotbollen. De italienska klubbarna tycktes kunna knäcka allt med sitt extremt försvarsinriktade spel. Det krävdes två egensinniga holländare för att stoppa det.
I det här fallet kan det ita-lienska ”1960-talet” sägas ha varat till och med 1973. Man dominerade de tre Europeiska cup-turneringarna, med klubbtitlar för Internazionale (1964 och 1965), Milan(1963, 1968, 1969 och 1973), Fiorentina(1961) och Roma(1961). Och landslaget tog EM-guld 1968 samt spelade VM-final 1970. Det är nio bucklor på 14 säsonger. Stort i Italien men till sist aningen enahanda i övriga Europa. De italienska triumferna i cuperna var intill förväxling lika. Man skaffade sig ett försprång, slog vakt om det och vann. Ofta med minsta möjliga marginal. Ett mål kunde räcka. Försvaret murades igen medan de kvicka kontringsspelarna ständigt hotade framåt ...
Läs mer »
IDROTTEN LÅTER BARNEN PROVA PÅ
Datum: 2023-09-19
Idrottens dag äger alltid rum mellan den 23 och 30 september varje år – i år fredagen den 29. Innan 2017 hade Riksidrottsförbundet arrangerat Idrottens dag i olika former, inklusive evenemang i Hagaparken och under Almedalsveckan på Gotland. Men det var först 2017 som evenemanget fick sitt nuvarande koncept och samlingsnamn.
År 2020 togs ett viktigt steg då man blev en del av European School Sport Day. Trots pandemin och restriktionerna som gällde 2020 och 2021 kunde planerade evenemang genomföras och antalet deltagande skolor ökade. Riksidrottsförbundet är huvudarrangör ihop med RF-SISU-distrikten på respektive ort. Initiativet är en del av European School Sports Day och EU-projektet European Week of Sports med målet att få hela Europa i rörelse. Totalt deltar 28 länder.
– Idrottens dag har blivit en möjlighet att samarbeta med skolan för att nå alla barn, även dem som kanske inte naturligt skulle delta i idrottsaktiviteter. Detta uppnås genom Rörelsesatsningen i skolan, där RF och RF-SISU-distrikt i samarbete med idrottsföreningar runt om i landet strävar efter att göra rörelse och idrott tillgängliga för alla. Projektet ingår i European Week of Sports och varje deltagande distrikt får 50 000 kr i stöd, sedan måste det ju till ideellt arbete från medlemmarna och viktigt är att föreningarna jobbar vidare ”efteråt” för att fånga upp ungdomarna, säger Jenny Rosén, projektledare och nationell samordnare för Idrottens dag.
– Tre veckor innan evenemangets genomförande hade 556 skolor med 118 835 elever i 157 olika kommuner anmält sig och fler anmäler sig löpande ...
Läs mer »
FOTBOLLENS SPELSYSTEM - Del 3
Datum: 2023-09-10
Brasilien fick ett världsgenombrott under VM i Sverige 1958. Fram till dess hade de varit kända för sin teknik, men knappast för genomförandet. Brassarna hade sjabblat bort guldet på hemmaplan 1950. Men det som fanns på näthinnan innan spelet började i Sverige var den ohämmade brutalitet som präglat laget under VM i Schweiz 1954. ”Teknik” och ”system” fick nya betydelser när den match som gått till historien som ”Slaget i Bern” tolkades.
Det var Ungern som ställdes mot Brasilien i en kvartsfinal som spelades i hällande regn. Ungrarna vann med 4–2. Efter att Julinho reducerat till 3–2 med 25 minuter kvar blev det ”elektriskt”. I sin helhet innehöll matchen 42 frisparkar, två straffsparkar, fyra varningar och tre utvisningar. Sándor Kocsis spikade slutsiffrorna med två minuter kvar. Men då hade kampsporten pågått öppet i mer än 20 minuter och efter slutsignalen fortsatte spelarna att slåss när brassarna trängde in i sina motståndares omklädningsrum.
Två år senare inträffade det ungerska folkets resning mot Sovjetunionens överhöghet. Det ledde, precis som 1920, till en flyktingvåg. Miljoner ungrare tog chansen att lämna landet via gränsen till Österrike. Än en gång – om vi enbart håller oss till sporten – översvämmades världen av fotbollskunnigt folk när det framgångsrika landslaget splittrades.
Fundamenten för segern i OS 1952 och finalplatsen i VM 1954 smulades sönder. Men kvar fanns en idé (4–2–4) som hade lagt grunden för segrarna över England 1953–54. Den hade odlats under 1930-talet, först i Schweiz och sedan i Brasilien. Mannen bakom var Izidor Kürschner, som spelat för MTK Budapest före första världskriget men sedan dragits med i den fotbolls-exodus som svepte fram under de ungerska maktskiftena kring 1920. Åren 1920–1935 var han verksam i Schweiz och Tyskland. bl.a. i Grasshoppers där han lärde upp Karl Rappan. Han lämnade dock Europa 1937. Kürschner tog jobb i Brasilien, först Flamengo(1937–38) och sedan Botafogo (1939–40). Han tog med sig sitt 4–2–4-spel och hans assistent i Flamengo, Flávio Costa, tog till sig av vad ”mäster” hade att lära ut. Kürschner var dock sjuklig, han led bl.a. av astma, och skulle redan 1941 hosta ihjäl sig i Rios fuktvarma klimat ...
Läs mer »
Är detta framtidsmannen för svensk cykel?
Svensk landsvägscykel på herrsidan har de senaste åren huserat i bakvattnet av de stora nationerna. Nu har dock ett framtidsnamn dykt upp: Jakob Söderqvist(höger), 20-årig Falugrabb, som med segern i etapploppet Flanders Tomorrow Tour på rekordtid visat sin talang.
Detta till trots att han främst är (var?) mountainbike-cyklist. Jakobs styrka ligger i kampen mot klockan, dvs de individuella loppen.
I sitt blott tredje tempolopp sedan juniortiden körde han in på en imponerande sjundeplats på U23-VM i Skottland och vid det högt rankade etapploppet ”Flanders Tomorrow Tour” i Belgien tog han slutsegern efter bland annat en tredjeplats på tempoetappen samt en fin körning av det svenska laget i hård konkurrens.
Man frågar sig: hur är detta möjligt med så lite landsvägserfarenhet?
- Jakob är placeringssäker i klungan och tar sig lätt fram skulle det behövas och på tempo är han urstark. Som person är han lugn och trygg, säger Micke Lundberg, mångårig landslagsmekaniker, som varit med varje gång Jakob vunnit.
Förbundskapten Lucas Persson vidimerar:
- Jag skulle säga att han har en riktigt bra blick för att vara på rätt plats vid rätt tillfälle i klungan, plus en oerhört hög kapacitet. När han vann en etapp i Frankrike i våras så satt han i en liten grupp som hade ett försprång på cirka en minut med fyra kilometer kvar; då gick han på ”känsla” och attackerade solo och vann etappen.
SM-silver
Vid årets SM blev det en silvermedalj på tempoloppet, sex sekunder bakom segrande Jacob Ahlsson. Det var Söderqvists första tempolopp sedan juniortiden för tre år sedan! ... Datum: 2023-09-10
Läs mer »
FOTBOLLENS SPELSYSTEM - Del 2
Spelet förändrades dramatiskt under 1920-talet. Två väsensskilda orsaker spelade in. För det första den långvariga politiska oron i Ungern efter kriget. För det andra det som jag ofta återkommer till – offsideregelns ändring 1925. Datum: 2023-09-07
När kommunister och nationalister kämpade om makten i Budapest blev livet komplicerat för en stor del av stadens till stora delar judiska fotbollselit. Kommunistledaren Béla Kun gick att fördra hellre än nationalisten amiral Miklós Horthy. Men när Kun störtades ledde oron till ett massuppbrott. På något år eller två försvann mängder av spelare(och tränare) från det nyligen självständiga Ungern.
Judarna var inte längre välkomna i landet, som snart skulle lagstifta mot deras betydande inflytande på samhällslivet(Numerus clausus). Följderna av detta känner vi till nu. Men i det här sammanhanget är vi närsynta och ägnar oss enbart åt fotbollen ...
Läs mer »
Publikupplevelsen i fokus efter pandemin
Pandemin visade med brutal tydlighet publikens betydelse och värde, ekonomiskt och ur ett upplevelseperspektiv. Allsvenskan, SHL och Handbollsligan arbetar hårt för att stärka arenaupplevelsen och publikrelationen. Ödesfrågan framåt är anläggningsbristen inom svensk idrott.
Svensk elitfotboll är inne i en positiv publiktrend. Ligorna Allsvenskan och Superettan är på väg att överträffa publikrekordet på drygt 2,78 miljoner åskådare från säsongen 2015. Det kan jämföras med när Allsvenskan slog i botten 1992 med ett publiksnitt på 4 194. EM på hemmaplan 1992 och VM-sommaren 1994 bröt den negativa publikkurvan.
- Allsvenskan fick ett litet uppsving efter VM-bronset 1994 och från 1996 när klubbarna och SEF skrev det första tv-avtalet. Då började ligan och klubbarna aktivt jobba med publikrekrytering. Det resulterade i ökat intresse för Allsvenskan med högre publiksiffror, säger Johan Lindvall(bilden), generalsekreterare på Föreningen Svensk Elitfotboll(SEF).
Milstolpen
Säsongen 2002 når Allsvenskan milstolpen med ett publiksnitt på över 10 000 i modern tid. Åren innan hade ökade intäkter från TV-rättigheter stärkt ligan och klubbarna. Ökat antal direktsända matcher hade lett till ökad mediebevakning. I spåren av det kom krav på modernisering av fotbollsarenor. Under 2010-talet läggs fokus på att stärka varumärket Allsvenskan och arenaupplevelsen samt möjligheterna med nya medier. Datum: 2023-09-07
- SEF och klubbarna har jobbat hårt med marknadsföringen av ligorna och matchupplevelsen. Supporterrörelserna har också varit en viktig del i bygget av Allsvenskan och Superettan som folkets ligor, säger Johan Lindvall ...
Läs mer »
FOTBOLLENS SPELSYSTEM - Del 1
Fotbollens spelsystem har utvecklats gradvis genom uppkomna behov. Vägen har varit lång från 1863, när den första generella regelboken tillkom, till 2023 när ensidighet och likriktning är på väg att förvandla fotboll till ett slags gladiatorspel.
När ramarna kommit på plats kunde kampen mellan olika lag från olika miljöer börja på lika villkor och i den här artikeln följer vi utvecklingen från start fram till 1925. Från 1863 visste alla (i Storbritannien) att ett lag skulle bestå av elva spelare samt att planens mått skulle vara 100–110 meter på längden och 64–75 meter på bredden. Det gällde bara att hitta ett lämpligt fält, ett som redan var tillräckligt stort och flackt. Sedan kunde sönerna till dåtidens överklass köra igång. Hämningslöst.
Det spel man ägnat sig åt sedan tidigt 1800-tal, med varierande antal deltagare, modifierades snart. En man avdelades att vakta målet. De tio utespelarna försökte alla att i första hand göra mål. I nutida rekonstruktioner har de tio ställts upp på linje. Men det är en överdrivet godvillig tolkning. Det påminde nog mera om vad som händer när dagens femåringar börjar spela – alla följer bollen. En klunga rör sig över planen, förutom någon enstaka som kommit på andra tankar. Ur det här utvecklades engelsmännens Dribbling Game. Den som hade bollen försökte att på egen hand ta sig igenom, tills han blev av med lädret. Då rörde sig klungan åt andra hållet.
Första sifferkombinationen
Efter regelbokens tillkomst började klungan glesas ur. Den första sifferkombinationen värd att registrera är 1–1–8. En spelare drogs tillbaka och mellan honom och de åtta anfallarna placerades ytterligare, en back och en halvback. Det var spelare som kunde ta hand om ”överblivna” bollar och samtidigt stötta den egna målvakten.
Men bristen på systematik gjorde att det inte blev så mycket spel. Här uppstår offsideregeln. Den föddes i slutet av 1850-talet. En artikel i Sporting Gazette från 1863 dömer ut vissa spelares sätt att uppträda:
”Om en spelare placerar sig närmare motståndarens mål än bollen, och där väntar på att den skall sparkas till honom, ses detta överallt som ingenting annat än att bete sig utstuderat osportsligt”. Uttryck som ”decidedly unfair” och ”highly ungentlemanly” förekommer. Skolor som Eton(”sneaking”) och universitetet i Cambridge(”loitering”) hade sin egen syn på förbrytelserna. Att uppehålla sig i den framskjutna positionen, dit bollen ännu inte kommit, kallades ”goal hanging” och det var definitivt ”unsportsmanlike” och någonting som ansågs förenkla spelet och göra det tråkigt. Man kan nog gå så långt som att säga att det var ett brott mot spelets idé, om den nu gick ut på att dribbla av hela motståndarlaget innan man gjorde mål.
För att råda bot på att en spelare stod och väntade på en långboll växte en uppfattning om offside fram. Den formulerades 1862 av J.C.Thring, en präst och skollärare. Han utvecklade tanken i sin skrift The Simplest Game, som kan ses som en förstudie till de regler som antogs året därpå(se bild).
Så här skrev Thring: ”En spelare är sig ’out of play’ så snart han befinner sig framför bollen, och måste återvända bakom densamma så snart som möjligt. Om bollen sparkas av hans eget lag förbi en motståndare får han inte vidröra eller sparka den, eller röra sig framåt, förrän en motståndare rört den, eller om en medspelare som befinner sig jämsides med honom, eller framför, har sparkat den.” Invecklat men ändå glasklart. Offsideregeln är än idag omöjlig att förklara för en som inte redan känner till fotbollens grunder.
Regeln antogs inte ordagrant och fick dessutom ett tillägg: Ingen spelare kan anses offside i samband med att det egna laget gör en inspark. Samt att den spelare som tog emot bollen under spelet skulle ha minst tre motståndare mellan sig själv och motståndarnas mål. Bestämmelsen attackerades sedan under många år från olika håll med förslag på att den skulle gälla endast en, eller kanske två, spelare. Där visade fotbollens ursprungliga administratörer sin storhet genom att inte börja hatta i onödan. Ändringen kom, men det dröjde till 1925 ... Datum: 2023-08-29
Läs mer »
Håller den svenska modellen i framtiden?
Gulddrömmar blev till ett VM-brons som både inger hopp och reser frågetecken. Kan svensk fotboll hänga med i den globala utvecklingen och ge varje 13-årig tjej med talang chansen att nå landslaget? Utgår vi från Fifas färska världsranking där Sverige nu toppar för första gången, blir svaret ja.
Frågetecknen inför VM var många. Skadade och matchotränade stjärnor. Var fotbollens stornationer för bra? Hade fler landslag hunnit ifatt Sverige? Svaren blev att landslaget vann många svenska fotbollshjärtan genom att leverera en nervkittlande VM-fest från ”Down Under”. Obesegrade fram till semifinalförlusten mot världsmästarna Spanien och bronsmedalj efter seger mot hemmanationen Australien. Peter Gerhardsson kunde räkna hem den fjärde raka mästerskapsmedaljen under sin tid som förbundskapten.
Martin Qvarmans Möller(bilden nedan), förbundskapten för U23-landslaget, ser optimistiskt på framtiden.
− Det har på sina håll funnits en oro för generationsväxlingen i landslaget. Jag tycker vi redan har klarat av stora delar av den. Spelare som Nathalie Björn, Stina Blackstenius och Filippa Angeldal som är födda 1996/97 kommer fortsatt att vara nyckelspelare framöver. Det är våra stora stjärnor som Seger och Asslani som kanske står närmast att sluta i landslaget.
Datum: 2023-08-23
Gyllene årgångar
Sveriges startelva i VM grundar sig till stor del på två gyllene årgångar. Spelarna födda 1992/93 vann EM-guld för U19-landslag 2012. Den framgången upprepades 2015 av spelare födda 1996/97 som vann U19-EM. Värt att notera är att vid båda finalerna var det just Spanien som besegrades. Under 2010-talet tog yngre fotbollsspelare med sig en annan attityd till landslaget.
− Ur generationen 96/97 kommer det fram spelare som redan från början tar för sig på ett helt annat sätt med ett större individuellt driv på och utanför planen. Här har stjärnor som Seger och Asllani plogat vägen och yngre spelare fått förebilder och lärt sig att inte be om ursäkt för sitt fotbollsspelande, berättar Martin för Sport & Affärer ...
Läs mer »
MANAGERN - sommarföljetong i fyra delar
Del 4: Barcelonas tiki-taka har anrika rötter
Managerns roll har utvecklats från distanserad förvaltare till engagerad gruppledare och verksamhetsutvecklare.
Datum: 2023-08-22
Engelsmännen uppfann fotbollen under tidigt 1800-tal, skapade enhetliga regler och kunde med hjälp av det växande järnvägsnätets kommunikationsmöjligheter göra sporten till ett brett folknöje. Britternas status som uppfinnare var hög och närmast oantastlig. Trots det framstod spelarna som mer eller mindre självlärda. Lagen i Storbritannien spelade alla efter samma mall, en form som kom att justeras först efter offsideregelns ändring 1925. Managern skötte sitt på kontoret och tränaren såg till så att spelarnas kondition höll. Så var det på de brittiska öarna. Men det fanns en annan stam av brittiska fotbollslärare. Hemmavid var det ingen efterfrågan på deras tjänster. På kontinenten gick det däremot att få jobb. Törsten efter att få lära sig det nya spelet var betydande. Kom dock ihåg att det före tv-åldern var tvunget att med egna ögon se hur utförandet skulle gå till. År 1899, när Gefle IF för andra gången gästade Stockholm och mötte Djurgården och AIK i ”täflan” om Clarence von Rosens vandringspokal, noteras i AIK:s 50-årsbok från 1941, hur ”Kommittén hade haft den oväntade turen att lyckas förvärfva ytterligare en sakkunnig, en engelsman, mr Hole, advokat till yrket och känd jägare. Jämte mr Hole fungerade som prisdomare en annan engelsman, språkläraren vid åtskilliga Stockholms högre skolor, mr Ray, märkligt var att se huru de båda, undervisande, korrigerande och på samma gång rent inspekterande hastade fram öfver fältet(Lindarängen), midt bland de spelande, följande varje spelets skede och, som det tycktes, seende allt.” Hole och Ray, med tanke på yrkesvalet fostrade på engelska privatskolor, lärde alltså ut spelets regler så att säga under gång. Att en (pris-)domare rörde sig över planen hade man aldrig sett. Vad gäller reglerna kan man tänka sig att offside var något som måste visas och förklaras praktiskt för att det rätt skulle förstås. Så kunde det grundläggande ”missionsarbetet” se ut. Under 1910-talet drog många brittiska före detta proffs till Nederländerna och Tyskland för att träna fotbollslag. Här pratar vi plötsligt om ”coaching”, det som i England blev aktuellt först efter andra världskriget. Klubbarna på kontinenten hade sina ledare (i kostym). Men nu fanns det också ledigare klädda britter som utbildade spelarna. En av de som tog sig till Nederländerna var Jimmy Hogan, med tiden legendarisk som medskapare av Österrikes svårslagna landslag i början av 1930-talet (”Wunderteam”). En annan var Jack Reynolds, som ledde Ajax 1915–25, 1928–40 och 1945–47. Han hade i sin ungdom spelat ytter för fem olika ligaklubbar och gjort nära 200 ligamatcher. Han var verksam i Nederländerna hela tiden och bodde vid sin död 1962 i ett litet hus i hörnet av Ajax anläggning De Meer, där en läktare snart döptes om till Jack Reynolds-tribune. Reynolds ledde Ajax till åtta nationella mästerskapstitlar och det är ingen överdrift att säga att han satte sin stämpel på klubbens spel.
Städerskans pojke
När den 81-årige Reynolds avled hade Johan Cruyff, städerskans pojke på De Meer, fyllt 15. Hans pappa hade levererat frukt och grönsaker till restaurangen och själv hade han tultat omkring i omklädningsrummet som treåring. Alla visste vem han var, att han bodde i radhusområdet Betondorp (Betongbyn) på andra sidan genomfartsgatan Middenweg och att hans pappa, Ajaxfantasten Manus, hade gått bort i en hjärtattack när Johan var 12. Den unge Johan var en spinkis. Han levde för fotboll, spelade hemma på gatan så fort han kom åt och hade tidigt räknat ut att trottoarkanten passade tillbaka om man slog bollen på rätt sätt. Men han var som sagt tunn och det var här någonstans som han första gången orkade slå in en hörna framför mål på fullstor plan. I klubben förstod man att man hade en juvel. Hans pojklagstränare Jany van der Veen gjorde honom medveten om lagets betydelse. Men hans hetsiga humör och ovilja att kompromissa gjorde att han tröttnade på skolan. Både skolan och klubben kopplade in psykologer. Det var detta med pappan som satt sina spår. Som pojklagsspelare kom han nära engelska tränare som den unge Keith Spurgeon och den något mer erfarne Vic Buckingham. Han brukade börja dagen med frukost hos tränaren, innan han gick till skolan. Han fick lära sig engelska och tränaren fick en inblick i Johans Amsterdam- Oost-vokabulär. Säsongen 1964/65 var usel för Ajax del. Laget var nära nedflyttning när Buckingham lät ”Jopie” göra debut i en vänskapsmatch under ett landslagsuppehåll. Efter nyår fick Buckingham jobb i Fulham och det var ingen som stoppade honom. In kom i stället Rinus Michels, som tränade ett amatörlag och var gymnastiklärare på en dövskola. Han var en av Reyndolds gamla elever och han matchade försiktigt in Cruyff under våren. Under sommaren kom storskytten Henk Groot tillbaka efter två år i Feyenoord ...
Läs mer »
MANAGERN - sommarföljetong i fyra delar
Del 3: Utveckling av spelet kräver träningsoverall
Att en manager leder en professionell fotbollsklubb är idag en given sanning. Nu kommer vi in på hur den engelske managern började intressera sig för spelets metodik och därför slopade kostymen till förmån för träningsoverallen.
Herbert Chapman tog över Arsenal 1925 mitt i en fotbollshistorisk brytpunkt. Den sommaren ändrades offsideregeln från att omfatta tre till endast två spelare. Skottarna hade legat på om detta sedan tidigt 1890-tal men fick gehör först då. Anledningen var att offsidefällan utvecklats till en konstform. Målsnittet hade sjunkit och fotbollen var på väg att dö som underhållning. Men regeländringen gav ny fart.
Ligasäsongen omfattade då 1848 matcher i två divisioner. Säsongen 1924-25 gjordes 4700 mål, året därpå 6373. Bakom siffrorna finns en ändring av spelets karaktär, från att spela sig igenom med kortpassningar till att tjonga långt.
Chapman drog nytta av den nya regeln genom att radikalt ändra den taktiska uppställningen. Tidigare använde man: Två backar – stora killar, som höll sig nära egen målvakt och sällan korsade mittlinjen. Tre halvbackar – där centerhalven tog hand om motståndarnas center men också stod för spelupplägget medan ytterhalvorna markerade motståndarnas yttrar. Fem forwards på linje. Alla lag spelade på samma sätt. Så såg ”fotboll” ut och offsidefällan hörde till.
Nyckelgreppet var att möblera om i försvaret. Mot slutet av 1920-talet lät Chapman sin speluppläggande centerhalv Jack Butler vika till förmån för walesaren Herbie Roberts, en lång räkel vars största tillgång låg i att han nickade bort alla inlägg. På backplatserna satte han fysiskt starka spelare, som höll ordning på motståndarnas yttrar. Ytterhalvorna blev mittfältets slitvargar och anfallslinjen formerades som ett W, med tillbakadragna inrar. Chapman var en auktoritär teoretiker som ägnade mycket tid åt att justera lagets spel efter dessa nya förutsättningar. Och han hade tur med valet av sina medarbetare ... Datum: 2023-08-09
Läs mer »
Månadens Arena internationaliseras
Från och med augusti i år kommer Månadens Arena att kompletteras med internationella arenor worldwide. Detta tack vare vår löparexpert Anna Bjurman.
Först ut blir Eden Park, Nya Zeeland, där senast Sverige mötte Spanien i Fotbolls-VM.
Scrolla ner till Månadens Arena i menyn.
Redaktionen
Datum: 2023-08-15
MANAGERN - sommarföljetong i fyra delar
Del 2: Storklubbarna som blev familjeföretag
Att en manager leder en professionell fotbollsklubb är i dag en given sanning. Nu tittar vi närmare på hur managern, trainern och deras underlydande tidigt bildade ett helt bakgrundsteam som tog hand om klubbarnas upp till 50 spelare.
I det första avsnittet berättade jag om William Sudell och hur han blev manager, den förste i sitt slag, för Preston North End. Då, omkring 1883, var Sudell ett slags allt-i-allo för de fotbollsspelare som hans klubb avlönade. Till en början var betalning inte tillåtet. Men han stod på sig och lyckades gradvis vinna acceptans för professionalitet i en värld där amatören var idealet. När engelska ligan startade 1888–89 var hans Preston(6 280) och Everton(7 260) klubbarna som drog mest folk till sina arenor. Det fanns pengar i omlopp inom sporten. Men inträdespriserna var förhållandevis låga, ty proffsfotbollen var ”a working man’s game”. Man fick akta sig för att ta ut för mycket. Men pengar fanns, som sagt, och snart började klubbarna bygga egna arenor.
Datum: 2023-08-08
Egna arenor
Deras gräsplaner kompletterades med långsidesläktare av varierande format. En skotsk arkitekt, Archibald Leitch,(bilden till höger) var verksam över hela landet. I Liverpool byggde han ut både Anfield(1895) och Goodison Park(1909). Och den processen speglar hur fotbollen definitivt hade klivit ut ur amatörgarderoben. Everton, som är den äldre klubben av de båda, spelade till en början på Anfield(1884–91) men kom ihop sig med markägaren, som först höjde årshyran från 100 till 250 pund och sedan satte ett alldeles för högt pris när Everton ville köpa loss anläggningen. Följden blev att Everton flyttade ett par stenkast bort, till det som blev Goodison Park, och att markägaren stod där med outnyttjade fotbollsfaciliteter.
Den saken löste han genom att bilda en egen klubb, Liverpool FC(1892). Ägaren John Houlding(bilden till vänster) utsåg först William Edward Barclay till att leda verksamheten (han plockade honom bekvämt från Everton) tillsammans med John McKenna. Den ene var sekreterare och den andre manager, osäkert med rollfördelningen. Men 1896 utsåg McKenna en ny manager,
Tom Watson(höger), en man i kostym, väst och plommonstop(som alla hade då) plus den obligatoriska klockkedjan i västen. Watson kom från Newcastle och Sunderland, där han vunnit ligan 1892, 1893 och 1895. Han kom att leda Liverpool mellan 1896 och 1915 med ligasegrar 1901 och 1906. Fem titlar, alltså, fram till sin bortgång vid 59 års ålder 1915.
Publiken växte
Aston Villa blev 1898–99 första klubb att snitta över 20 000 per hemmamatch (23 405), större publik betydde mera pengar in, arenorna byggdes ut och möjligheterna att anställa spelare utvecklades. Managern var nu därför en arbetsledare snarare än en allt-iallo. Man kan säga att han chefade för det praktiska utförandet. Klubbens ordförande (chairman) ägde aktiemajoriteten och garanterade ekonomin. Sekreteraren höll ordning på papperen och var länken till ligastyret och förbundet (FA). Kassören (treasurer) skötte ekonomin och hade överblicken. Managern hade då hunnit bli spindeln i nätet för sin del av verksamheten. Under 1890-talet dyker en ny figur upp på lagbilderna. Han har oftast keps (=arbetare) och står där i väst och skjortärmar utrustad med sitt kännetecken – en handduk som hänger över ena axeln. Hans titel var ”trainer”. Trainern fanns där, liksom managern, därför att ett behov uppstått. Det var hans uppgift att hålla spelarnas fysiska status uppe, både uthålligheten (löpning) och den allmänna (massage och skadebehandling). Det som, sett med våra ögon, var mer än mystiskt var hur lite man i träningen ägnade sig åt själva spelet, dess metodik och taktik. Det fanns en allmän uppfattning om att spelarna mådde bäst av att inte se bollen särskilt mycket under veckorna. Avhållsamheten ökade lusten att spela på lördag eftermiddag (trodde man). Den ordningen rådde fram till andra världskriget.
Spelartrupperna växte
Man kunde ha uppåt 50 spelare anställda och därmed runt fem aktiva lag. De klassades i allmänhet som first team, second team, reserves samt A och B. I de sistnämnda fanns de yngsta spelarna, talanger som (om talangen verkligen fanns där) kvickt avancerade uppåt i graderna. Varför man benämnde lagen på det sättet vet jag inte. Kanske lät det för uselt att säga att man tillhörde ” femtelaget”? Sekreteraren var alltså verksamhetschef, managern boss för det sportsliga och trainern hans högra hand. Men med 50 spelare igång måste trainern ha ett antal assistenter. Och utöver det behövdes till exempel planskötare. Trainer och assistant trainer blev före detta spelare som på grund av skador eller ålder hade slutat. Här fanns alltså en möjlighet att bli kvar i sporten, för den som kommit in som tonåring och i farten försummat sin egen skolgång.
Exemplet Newcastle
En titt på förhållandena inom Newcastle Uniteds organisation säger mycket om engelsk fotbolls status i början av 1900-talet. James McPherson s:r, född 1862, var i sin ungdom en uppmärksammad långdistanslöpare. Han hade över tio år bakom sig som trainer när han kom till klubben 1903. Med sin bakgrund som löpare var han rätt man för att hålla efter spelarna fysiskt. Britter var också efterfrågade på kontinenten eftersom intresset för sporten stadigt växte. Sommaren 1909 gästspelade han därför som fotbollstränare i Berlin. Det var en erfarenhet som flera av hans kolleger i Newcastle gjorde. Jack Carr(Örgryte IS 1920) samt McPhersons son James j:r var också ute och mis sionerade. Grabben var i Vitesse Arnhem 1919–20, hade hand om Norges landslag under tre matcher i augusti 1920, och var senare tränare för Bayern München(1924– 26) och holländska HRC 1928–29. Poängen är att sonen hela tiden var bunden till Newcastle genom sin far. När pappan slutade 1928 (för att bli massör fram till sin bortgång fyra år senare) efterträddes han ganska snart av sonen, som hade jobbet 1930–38. Under tiden försökte en tredje James McPherson ta en plats i A-laget som spelare, dock utan att lyckas. Så kunde en hel familj tjäna en fotbollsklubb under en period av medgång ...
Läs mer »
Kom tillbaka till jobbet med ny energi
-Träningstips av Anna Bjurman
Sommaren – en tid med höga förväntningar som kan innebära både stress och press för många när man vill göra alla i sin omgivning nöjda. Jag tycker sommaren även bör vara en tid att prioritera sig själv - återhämtning och välmående. Träning/rörelse är ett otroligt bra sätt att må bra och jag hoppas och tror att de flesta håller med även om det finns många lata människor. Jag upplever mig själv som en bättre person med träning - mer tålamod, mer stresstålig, gladare och jag älskar också känslan att få svettas och låta kroppen jobba. Utan träning blir jag ingen rolig människa att umgås med, något jag både fått höra av andra och känner tydligt själv. Dags att hitta ditt bästa jag i sommar?
Datum: 2023-07-31
Det är lätt för mig att säga att det ”bara” är att börja träna. För mig har det alltid varit en naturlig del av livet och jag ställer aldrig frågan om utan när det passar mig och min familj bäst. Lyckligtvis lever jag med en person som också tränar och vi har förståelse för och stöttar varandra.
Sommaren är den perfekta tiden på året att komma i gång med träning. Jag vet att det är mycket som ska hinnas med men jag kan lova att tiden finns om den prioriteras. Det finns tyvärr inga genvägar och det kommer vara jobbigt i början. Den biten kan jag inte förändra men jag kan hjälpa dig med bra förutsättningar att lyckas ändå ...
Läs mer »
MANAGERN - sommarföljetong i fyra delar
Del 1: Pionjären bakom framgångssagan Preston
Att en manager leder en professionell fotbollsklubb är idag en given sanning. Vi tittar närmare på hur rollerna i fotbollens ledarskap kom till och tar avstamp i England där allting började.
Football Associations första styrelse som tillsatts 1863 utvecklade inte sporten. Man ville bara hålla ungdomen borta från spriten. När absolutisterna tröttnat vidgades vyerna och 1871/72 startades FA-cupen i vars första final The Wanderers ställdes mot Royal Engineers, laget från kungliga ingenjörsregementet i Chatham.
Bollen kunde spelas framåt
Samtidigt utkämpade ”England” och ”Skottland” under en tvåårsperiod fem prövomatcher på The Oval i London. Spelarna togs från lokala klubbar och var gamla privatskoleelever. Premiärminister Gladstones son ingick i det skotska laget. Ur det experimentet föddes den första officiella landskampen, spelad hösten 1872 på Hamilton Crescent i Glasgow-stadsdelen Partick. Skottarna chockade sina motståndare med att passa bollen till varandra. I England var ”The Dribbling Game” den vedertagna metoden. Det var individuella genombrott som gällde. När nu skottarna kommit underfund med att ”bollen skulle göra jobbet” ropade de förbluffade engelsmännen ”Fusk!”. Passningsspelet utvecklades efter ändringen av offsideregeln inför säsongen 1866/67. Nu kunde man spela bollen framåt. Dittills hade bara sidled och bakåt tillåtits.
Premiärlandskampens skotska lag hade tagits ut av Queens Parks lagkapten Robert Gardner. Han var 25 år gammal och målvakt. Han hade några år tidigare varit sin klubbs sekreterare. Det här med lagkapten och sekreterare är viktigt. Lagkaptenstiteln, idag av reducerad betydelse, betecknade den första ledarfunktionen inom fotbollen. Han var från början sammankallande för ett lag när fotboll fortfarande var begränsat till att spelas inom respektive privatskola.
Ökande krav på administration
Men landskampandet(snart också med Wales[1876] och Irland[1882] i bilden) och cupspelet (även i Skottland fr.o.m. 1873/74) höjde kraven på klubbarnas administrativa sida. Till vardags förekom en rad mindre regionala utslagsturneringar om fyra eller åtta klubbar eller rena utmanarmatcher. Sekreterarens uppgift var till stor del att skicka brev eller telegram till kommande helgs motståndare: ”Dessvärre måste jag meddela Er att kommande helgs match mellan våra respektive lag har måst ställas in p.g.a. att undertecknad klubb gick vidare i xxx-cupen härstädes och sålunda är bokade för detta datum.” Så där var det. Inga fasta datum utöver cupomgångarna. Och då självklart bara för de lag som gått vidare. I övriga fall fanns det anledning för spelarna att ofta höra av sig till sin sekreterare för att få reda på vem man skulle möta härnäst.
Fotbollens förste manager
I det här skedet började engelska klubbar leta spelare norr om skotska gränsen. Skotska spelare, som nu var trimmade inom det som kallades ”The Combination Game”, hade mycket att tillföra den engelska klubbfotbollen. Det gick att locka med industrijobb söderut för högre lön. Så gjorde Preston North End. Där hade William Sudell (bilden) blivit ordförande 1874 eller 1875 när den dåvarande cricketklubben tog upp rugby på programmet. Han var då bara 24-25 år gammal. Övergången till fotboll skedde 1880 och året därpå hände det: Sudell tog ensam över ansvaret över spelarövergångar och laguttagningar. Fotbollens förste manager var i praktiken född.
Pusselbiten mot ett storlag
År 1883 började han plocka skottar, grabbar som ofta fick jobb på den textilfabrik där han var chef. Men det blev också extra lönepengar genom fotbollen. Den förste Sudell fångade in var Nick Ross, som anslöt sommaren 1883. Varken Sudell eller Ross visste naturligtvis om det. Men Ross var första pusselbiten i det som skulle bli den professionella fotbollens första verkliga storlag – Preston North End av årgång 1888/89, sedermera kallat The Old Invincibles (De oslagbara) ... Datum: 2023-07-31
Läs mer »
Varför sitter Fotbollförbundet på händerna?
Herrfotbollens förbundskapten Janne Andersson tycks ha tappat greppet om sin uppgift och nu är tiden kommen för ett byte på posten. Svenska Fotbollförbundet har dessutom ett gyllene läge i och med att den idealiske efterträdaren är ledig. Datum: 2023-07-26
Trots svensk 5-0-seger över Azerbadjan, hamnade förbundskapten Janne Andersson i försvarsställning mot den så kallade expertkommentatorn Bojan Djordic efter EM-kvalmatchen(den 27/3 i år).
Att vara förbundskapten är att stå i fokus. I en mindre sport är det bara de närmast berörda som gläfser – andra tränare, aktiva och halsstarriga föredettingar som inte kan släppa taget. I större sporter är miljön däremot annorlunda. En intensivare bevakning gör att förbundskaptenen har att tampas med både skrivande och talande journalister som publicerar sig på nätet, via radio- och tv-kanaler samt i tryckt form. Det ställs frågor hela tiden, av mer eller mindre välmotiverade orsaker. Men som förbundskapten ska man vara tillgänglig och man ska ha en generös inställning till alla dessa vetgiriga. Ve den som någon gång har en dålig dag och tappar det när trycket blir alltför påfrestande och frågornas över tid samlade effekt av oräkneliga nålstick bara blir för mycket.
Så tolkade jag ordväxlingen mellan fotbollslandslagets förbundskapten Janne Andersson och tv-analytikern Bojan Djordjic ...
Läs mer »
Sarah och Sverige går ända in i kaklet
Sim-VM 2023 pågår nu i japanska Fukuoka och vi kan vänta oss medaljer. Storstjärnan Sarah Sjöström har med lugn och lång framförhållning sett fram mot Sim-VM efter en säsong med goda resultat medan medleydamlaget är revanschsuget. Sarah Sjöström tog två guld och ett silver under fjolårets VM i Ungern. Här pustar hon ut efter silverloppet på 100m fritt den 23/6, 2022. I år satsar hon allt på 50m fritt och fjäril.
Tävlingarna är försenade två år på grund av pandemin och genomförs den 23–30 juli. Arrangörerna räknar med en halv miljon åskådare och 2 400 tävlande från 200 länder. Sverige har 13 simmare på plats och förväntningarna är höga. Sarah Sjöström tillhör som vanligt favoriterna.
Hur kommer det sig att du år efter år är så stark och bibehåller formen?
– Alla kan jobba och träna hårt så den mentala aspekten är extra viktig för mig. Jag har även lätt för att lära och för att förbättra simtekniken. Man måste ha en bra känsla för vatten och äta rätt. Jag trivs också med livet, runt omkring, säger Sarah till Sport & Affärer.
Inför årets VM har hon gjort en liten förändring i upplägget och simmar bara 50 meter fjäril och 50 meter fritt som hon vann senast. Stryks görs alltså 100 meter fritt som gav en silvermedalj förra året.
Vässade vändningar vinnande koncept för medleylaget
Det kan även gå bra för det svenska dammedleylaget som vässat sina vändningar för att undvika den där försmädliga fjärdeplatsen som blev facit senast vid VM i Budapest 2022.
– Vi kan spara fyra tiondelar på vändningarna; det gäller att man håller farten ända in i kaklet och gör en tydlig handisättning, uppgav Sophie Hansson till SVT vid landslagslägret i Katrineholm. Man var 95 hundradelar från bronset 2022 men med Michelle Coleman åter i laget är medalj möjlig.
Medaljchans även på herrsidan
På 200 meter bröstsim i Budapest förra året överraskade Erik Persson alla genom att bli tvåa och därmed bryta en 15 år lång medaljtorka i VM-sammanhang på herrsidan. Han har kapacitet att åter överraska. En storfavorit är nye rumänske stjärnan David Popovici, 18, dubbla guld på 100 och 200 meter fritt i både VM och EM 2022. Han slog världsrekord vid EM på 100 meter fritt.
Psykisk ohälsa
Däremot deltar inte den amerikanske OS-kungen Caleb Dressel, brittiske bröstsim specialisten Adam Peaty, eller fjärilskanonen från Ungern, Kristoff Mislak.
De står alla över på grund av psykisk ohälsa men hoppas att kunna tävla under OS i Paris nästa sommar.
Bland damerna är australiska OS-drottningen Emma McKeon hyperintressant. I Tokyo OS 2021 skrev hon historia genom att som första kvinnliga simmare ta sju medaljer (fyra guld) i samma spel. Dock valde hon att hoppa över VM förra året. Till årets VM har hon som 29-åring kvalat in på 50 och 100 meter fritt och på 100 meter fjäril. McKeon plockade hem segern på de två förstnämnda distanserna (före Sjöström på 50 meter fritt) och blev trea i fjäril i Tokyo-OS.
Sarah vinner på kontinuitet
För Sarah Sjöström, som också siktar på OS i Paris nästa år, handlar simningen inte bara om tävlingar utan den är en livsstil.
– Det känns bra inför VM, jag har haft en fin säsong hittills med många bra tävlingar. Så förberedelserna har gått bra. Jag lägger inte på mer träning utan försöker fortsätta att jobba på detaljer. Att genomföra träningen regelbundet är det viktiga, det är kontinuiteten man vinner på.
– Jag simmar åtta gånger i veckan och är på gymmet tre eller fyra gånger. Sedan kan det vara lite olika innehåll på passen. Ju närmare stora tävlingar desto mer tävlingsspecifikt blir det, annars mycket teknikträning, uppger den snart 30-åriga världsstjärnan.
Text: Pär Edgren
Mail: par@sportaffarer.se
Foto: Bildbyrån
FAKTA SIM-VM 2023
Plats: Marine Messe, Fukuoka, Japan
Datum: 23-30 juli
Banan: 50 meter
Publik: 500 000
Tävlande: 2400
Länder: 200
Prispengar: 29,6 MKR totalt
Placering:
1:a $20 000
2:a $15 000
3:a $10 000
4:a-8:a $6 000-2 000
Världsrekord: $30 000
Det svenska laget:
Damer: Michelle Coleman, Spårvägen, Louise Hansson, Helsingborg, Sophie Hansson, do, Sara Junevik, Falun, Hanna Rosvall, Helsingborg, Sarah Sjöström, Södertörn, Sofia Åstedt, Elfsborg.
Herrar: Isak Eliasson, Spårvägen, Robin Hanson, do, Oskar Hoff, Landskrona, Elias Persson, Malmö, Erik Persson, Kungsbacka, Björn Seeliger, Neptun. Lagkappsreserver: Olivia Klint Ipsa, Kristianstad, Marcus Holmqvist, Jönköping.
VM-Sponsorer:
Hisamitsu, Myrtha Pools, Nikon, Nongfu Spring, Omega, Yakult
Officiell hemsida: https://www.worldaquatics.com/
TV-tider/Tävlingsprogram: Klicka här!
Datum: 2023-07-26
Gunnar Persson minns en favorit
Trevor Francis är död. Den före detta tonårsidolen, Englands förste miljonpundsspelare och mannen som en gång släckte Malmö FF:s drömmar om att vinna Europacupen är borta. Datum: 2023-07-26
Svenskar minns hans största enskilda ögonblick som fotbollsspelare med smärta. Ett skadskjutet Malmö FF mötte 1979 Nottingham Forest i Europacupfinal på Münchens Olympiastadion. Det var ingen vidare match men när klockan drog sig mot halvtidsvila kunde man åtminstone trösta sig med att MFF stod emot och fortfarande höll 0–0. Bara någon minut till. Men så gick bollen än en gång ut på engelsmännens vänstersida, till den skotske yttern John Robertson. Han fick det utrymme han behövde mot Roland Andersson och skickade in ett långt inlägg. Bollen seglade över hela straffområdet, mot bortre stolpen, och där kom en rödtröjad raket dykande. Francis hade farten uppe och lyckades träffa bollen underifrån, så att hans nick gick rakt upp i nättaket bakom chanslöse MFF-målvakten Janne Möller. När skåningarna sedan gick in i omklädningsrummet gjorde man det i en tung uppförsbacke. De flesta som såg matchen insåg att den var avgjord och så var det också ...
Läs mer »
L`Amour De Le Tour
- eller världens största antihändelse
Frankrike runt, Tour de France eller kort och gott: Touren, är världens största årliga idrottshändelse. Men; frågan är; Handlar det inte om en antihändelse, dvs något ,som hänt men som inget sett hända, eller i varje fall med nöd och näppe sett hända, vilket logiskt ger frågan; har det hänt?
Resonemanget slog mig när jag onsdagen tolfte juli stod och knökades med cirka 35 000 andra “vittnen” i staden Moulins utkanter; ja, noga räknat i närheten av stadens “hippodrome”. Jag var, efter 23 timmars nonstoppkörning i bil, likt alla andra i publiken, full av förväntan på vad som komma skulle.
Efter nästan tre timmars väntan, för mig, långt mer för alla de andra och speciellt de som ”paxat” platserna vid mållinjen; här talar vi om en hel dag hängandes mot ett kravallstaket, dök de första ledarmotorcyklarna upp, helikopterljudet närmade sig och någon minut senare bromsade ett par röda Skoda Octaviabilar, med en skog av master på taket, in 30-talet meter bakom mållinjen. Ut hoppar två-tre personer som har förmågan att se viktigast ut i hela världen.
Nu hör man suset och vrålet från publiken som sträcker sig i tredubbla led de sista tre-fyra kilometerna av etappen. Vrålet kommer närmare och trots att en dam tre meter framför mig slänger upp ett paraply, fastän att vi alla står skyddade under ett poppelträs täta grenverk, eftersom ett lätt duggregn startat, lyckas jag få en glimt av Jasper Philipsens spurtseger på etapp elva, för övrigt hans fjärde etappvinst i årets lopp. En glimt som varade i cirka 0,3 sekunder = 20 meter.
När jag efter att klungan dundrat i mål I en hastighet av 65-70 km/t går bort mot teambilarna, där massörerna väntar med den första dosen återhämtningskolhydrater och några uppmuntrande ord, slår det mig:
“Touren har cirka 15 miljoner liveåskådare men ingen av dessa kan ha en uppfattning om vad som hänt, eller ens om det de tror hände verkligen har hänt, så… …i mina ögon är hela tävlingen en enda stor antihändelse.
Jag menar, vem kan diskutera vad som nyss, hände, eller inte hände framför deras ögon utifrån olika perspektiv?
- Ingen! För ingen såg vad som hände! Det gör man nämligen inte genom att endast få en glimt som varar i 0,3 sekunder på cyklister färdandes i 70 knyck.
Men, var är det som gör att dessa miljoner åskådare kan fås att stå och väntar i flera timmar på något som i sämsta fall är över på ett ögonblick, eller i bästa fall på ett par minuter? På vissa hårda bergsetapper kan det ju vara upp mot halvtimmen mellan det att första och sista cyklist passerar och då i en lägre hastighet så där kanske tesen ”antihändelse” får sig en törn, men, ja, ni förstår vad jag menar:
Är det; ”Jag var och såg Touren live”, som drar?
Eller är det själva happeningen? Eller det legendariska som byggts upp till en myt?
En trevlig dag i picknickform i väntan på något som vi alla uppskattar och ser fram mot och som i sin tur skapar någon slags universell gemenskap i en orolig värld?
Skulle cykelfans bete sig som fobollsfans vore sporten snabbt död, att knocka en av cyklisterna är ju lätt när publiken i princip står så nära att de kan röra vid cyklisterna, ett hot som Tourarrangörerna redan vid tredje loppet 1904 stävjade då man fick ta tag i hårdhandskarna mot de fans som ville se någon annan än favoriten vinna och spred ut spikar på vägbanan – här talar vi faktiskt om ”skottlossning” för att skingra ”pöbeln” – inte direkt en ”antihändelse”, eller så var det den ultimata antihändelsen som Touren de facto också överlevde, trots organisationens oro över att det skulle bli spiken (!) i kistan för loppet.
Faktum kvarstår:
”Vad var det jag såg?”, tänker jag när jag ger mig i väg på souvenirjakt och plockar in några officiella Tour-skyltar i bilens baksäte medan polisen dundrar förbi med blåljusen tutandes…
Men… i morgon upprepas allt igen och när årets lopp är över så suktar fansen genast efter nästa års ”spektakel” runt Frankrike – Frankrike Runt.
Det är väl därför tävlingen nått den kultstatus den har… Sagan om legenden är större än den nyktra och krassa verkligheten.
Text och foto: Pär Edgren
Mail: par@sportaffarer.se
Datum: 2023-07-23
DAM-VM: SVERIGES SPELPROGRAM
Söndag 23 juli, klockan 07.00: Sverige-Sydafrika
Lördag 29 juli, kl. 09.30: Sverige-Italien
Onsdag 2 augusti, kl. 09.00: Sverige-Argentina
Sverige spelar sina gruppspelsmatcher i Nya Zeeland. Dels på Sky Stadium i Wellington(de två första) och dels(Argentinamatchen) på Waikato Stadium i Hamilton.
Grupperna i fotbolls-VM 2023
Grupp A: Nya Zeeland, Norge, Filippinerna, Schweiz
Grupp B: Australien, Irland, Nigeria, Kanada
Grupp C: Spanien, Costa Rica, Zambia, Japan
Grupp D: England, Haiti, Danmark, Kina
Grupp E: USA, Vietnam, Nederländerna, Portugal
Grupp F: Frankrike, Jamaica, Brasilien, Panama
Grupp G: Sverige, Sydafrika, Italien, Argentina
Grupp H: Tyskland, Marocko, Colombia, Sydkorea
Fotbolls-VM spelas nytt för i år med 32 lag. De är indelade i åtta grupper där alla möter alla. Ettan och tvåan i varje grupp går till åttondelsfinal.
Alla matcher kan streamas i Viaplay.
Matcherna kommer att sändas i TV3, TV6, TV10 och Viasat.
Samtliga matcher under VM finner du här!
SVERIGES VM-TRUPP
Målvakter:
Tove Enblom, Kif Örebro
Zecira Musovic, Chelsea FC
Jennifer Falk, BK Häcken
Försvarare:
Jonna Andersson, Hammarby IF
Nathalie Björn, Everton FC
Magdalena Eriksson, FC Bayern München
Amanda Ilestedt, Paris Saint-Germain FF
Hanna Lundkvist, Atletico Madrid
Anna Sandberg, BK Häcken
Linda Sembrant, FC Juventus
Mittfältare/anfallare:
Filippa Angeldahl, Manchester City FC
Kosovare Asllani, AC Milan
Hanna Bennison, Everton FC
Stina Blackstenius, Arsenal FC
Rebecka Blomqvist, Vfl Wolfsburg
Lina Hurtig, Arsenal FC
Sofia Jakobsson, San Diego Wave FC
Madelen Janogy, Hammarby IF
Fridolina Rolfö, FC Barcelona
Elin Rubensson, BK Häcken
Johanna Rytting Kaneryd, Chelsea FC
Olivia Schough, FC Rosengård
Caroline Seger, FC Rosengård
Åttondelsfinalerna spelas: mellan den femte och åttonde augusti
Kvartsfinalerna: 11-12/8
Semifinalerna: 15-16/8
Bronsmatchen: 19/8
VM-finalen: 20/8
Datum: 2023-07-20
Den långa resan mot VM och ökad status
Damerna har kämpat om VM-titeln i fotboll sedan 1991. Av åtta finaler har USA vunnit hälften. Sverige är ett av sju länder som varit med hela vägen och nu gör sitt nionde slutspel.
Damfotbollens historiska bakgrund är problematisk jämfört med övriga bollsporter. Det fanns en växande aktivitet på området fram till 1920-talet. Men då blev man varse att damfotbollen inte sågs som en utveckling, utan som ett hot. I England förbjöd förbundet sina medlemsklubbar att upplåta spelplaner till damerna. I Tyskland stämplade något senare nazisterna damfotbollen som ”okvinnlig”. Därför förbjöds den. Två så pass tunga slag följdes upp av andra världskriget, en period då friska och arbetsföra kvinnor efterfrågades för skiftarbete i rustningsindustrin. Här talades det inte om någon ”okvinnlighet”. I USA blev tvärtom ”Rosie the Riveter”(Nitaren Rosie) ett mytologiserat ideal. Alla tider har sina ideal att leva upp till.
USA dominerar landslagsfotbollen, toppar Fifas ranking och har flest guldmedaljer i prisskåpet. Här firar laget finalsegern över Holland i Lyon den 19/7-2019, när VM gick i Frankrike. Datum: 2023-07-17
Sporten kom att repa sig under 1960-talet och det utmynnade i att frön såddes och slog rot. Länder som Västtyskland, Nederländerna, Österrike, Danmark, Italien och Tjeckoslovakien hade då organiserat damspel. Men man hade fortfarande ett starkt motstånd från respektive nationellt (herr-)förbund. Det engelska förbudet fanns t.ex. kvar till 1972. Det bildades på rent affärsmässiga grunder en parallell organisation, FIEFF(Federation of Independent European Female Football), med fundament i Italien, där klubbarna var privatägda och professionella. FIEFF organiserade 1969 en Europacup för damlag, där Italien slog Danmark(klubblaget Femina) i finalen. Året därpå hade turneringens status höjts till ”VM”. Finalen, som spelade i Italien inför 50 000 åskådare, vanns av Danmark. Sedan höjdes ribban ytterligare. 1971 års ”VM”-final gick på Aztekastadion i Mexiko City, en miljö som vant sig vid högklassig idrott (OS 1968, herrarnas fotbolls-VM 1970). Danskorna kom nu med ett landslag – bara en spelare kvar från 1970 – och finalslog Mexiko med 3–0. Det anmärkningsvärda var publiksiffran – 110 000 (utsålt) ...
Läs mer »
Förväntat publikrekord men lägre snitt
Dam-VM 2023 spelas i Australien och Nya Zeeland. Fifa väntar rekordpublik och siktar på 1,5 miljoner totalt; men sett till publiksnittet per match blir ökningen försumbar jämfört med förra VM-turneringen och jämfört med VM 2007 en klar minskning.
Blir Fifa:s spådom verklighet blir det ett trendbrott då de tre senaste spelade VM-turneringarna visat på vikande publikintresse. Till exempel sågs damfinalen 2019 mellan USA och Holland som spelades i Lyon, Frankrike, av cirka 14,3 miljoner tittare i USA, medan finalen 2015 då USA mötte Japan sågs av drygt tio miljoner fler: 25,4 miljoner tittare. Sett till publik på plats sjönk snittet med cirka 4 500 per match från 2015 till 2019.
Biljettförsäljningen inför VM 2023 har gått bra utan att direkt vara en succé. Datum: 2023-07-17
Fifa vill måla upp det som det mest publikdragande fotbolls-VM:et hittills och ordförande Gianno Infantino uppgav i veckan att 1 032 884 biljetter sålts. Årets VM omfattar 64 matcher, mot tidigare 52; en ökning på 25 procent. Fler matcher= mer publik. Ser man till publiksnittet per match är det dock långt ifrån rekordsiffran för 2007 års VM i Kina som snittade på 37 218. Jämfört med senast det begav sig, 2019, blir Fifas målsättning en ökning på modesta åtta procent – inte 25 procent ...
Läs mer »
Tess, domaress, siktar på VM-slutspelet
Kan ni tänka er en tre år lång ”anställningsintervju”? Det krävdes för att Tess Olofsson skulle få uppdraget att döma vid 2023 års VM i Australien och Nya Zeeland.
Uttagningsprocessen var omfattande, bland annat videoanalyser och fystester.
- Allt det där har varit som en inspiration för mig under resans gång, säger hon och visar prov på ett tjockt pannben.
– Jag började spela fotboll som femåring och lärde mig att kämpa och inte ge upp. Jag hade stöttande föräldrar, säger Tess Olofsson, som blev Fifa-domare 2015.
När hon var 13 år dömde hon för första gången då klubben IFK Klagshamn behövde domare till en ungdomsturnering.
Hur känns det att bli uttagen till VM?
– Jättekul, det var en obeskrivlig känsla och det är oerhört hedrande att representera Sverige i VM.
Har uttagningen påverkat dig som domare?
– Jag har fått en bekräftelse på att jag gjort rätt i min satsning och på det sättet jag utvecklats. Att jag tagit ett steg i rätt riktning, nu är det bara att fortsätta på samma sätt.
Du har varit domare i drygt 20 år, tror du att det har något att göra med att du blev polis?
– Ja, det har varit en fördel att vara domare då man inom båda områdena jobbar med människor och ska hantera folk.
Om vi vänder på det; har polisutbildningen hjälpt dig?
– Ja, verkligen, insikten om personlighetstyper, kommunikation samt kroppsspråk, har bidragit positivt.
Hur har du förberett dig?
– Med analyser av lagen, hur deras taktik ser ut, analyserat matchsituationer och givetvis regelbunden fysträning, det blir sex–åtta pass per vecka plus en eller två matcher.
Hur hanterar man den högre pressen som är vid VM?
– Det gäller att hitta en bra balans i domarteamet och att vi fokuserar på oss själva men även på att njuta av situationen.
Kan man bli så förberedd som man vill?
– Det är omöjligt att förutse vad som kommer att hända till 100 procent men är man i form den dagen så blir det ju lite dagsformen som avgör. Man får ta en match i taget.
Vid VM; är du garanterad att få döma, eller hur är upplägget?
– Nej, någon sådan garanti finns det inte alls. Det gäller att prestera. Risken finns att man får åka hem efter gruppspelet, men jag siktar på så många matcher som möjligt.
Vilken blir den största utmaningen?
– Att behålla lugnet, man får göra det man brukar göra för att göra en bra prestation och ta rätt beslut vid rätt tillfälle.
Vad är det svåraste med att vara domare?
– Alla de oförutsedda situationerna som uppkommer. Att analysera lagen inför match är bland den viktigaste uppgiften.
Det bästa?
– Att vara en del av fotbollsfamiljen och att uppleva stämningen.
Innan du blev ”proffsdomare” så jobbade du först heltid som polis men dömer nu på heltid; hur har detta påverkat dig som domare?
– Jag kan träna mer plus lägga mer tid på matchanalyser. Med ett jobb blir detta nästan omöjligt.
Hur kan man få fler att välja en karriär som domare?
– Viktigast är stöttning från början; det är tufft då man oftast dömer ensam i ungdomsmatcherna. På högre nivå har miljön blivit bättre men det förekommer ökat våld och hot mot ungdomsdomare. I mitt fall var det vad en mamma i publiken sade efter första matchen som avgjorde: ”Gud, vad modig du är.” – Här har vi vuxna ett ansvar, att vara förebilder och visa vägen hur unga kan ta sig vidare, i sina liv och karriärer, säger Tess Olofsson.
Vilket är ditt bästa matchminne?
– U20 VM, matchen i Costa Rica mellan Brasilien och Japan, en semifinal som Japan vann med 2–1. Otrolig stämning på läktarna och genomförandet av matchen kändes bra.
Text: Pär Edgren
Mail: par@sportaffarer.se
Foto: Bildbyrån
Fakta Tess Olofsson
Aktuell: domare i VM 2023
Född: 1988
Bor: Hortlax(Piteå kommun)
Fifa-domare: sedan 2015
Allsvenska matcher: 96
Superettan-matcher: 20
Internationella: 69
Fotnot: Tess första match i VM blev rörig
Källa: svff.se
Datum: 2023-07-17
MÅLVAKTEN - sommarföljetong i fyra delar
Del 4: Framtvingade regeländringar Datum: 2023-07-16
Målvaktsrollen är den som genom åren förändrats och utvecklats mest i fotbollslaget. Från början fanns han inte ens utmärkt i laguppställningen. Idag har bollmotaren bland annat blivit en schackpjäs för tränare som vill fördröja spelet. Vägen dit har varit lång och ingen annan position i laget har fått sina villkor omformade på samma sätt.
AIK är en av de klubbar som kritiseras för att regelbundet använda sin målvakt(här Kristoffer Nordfeldt) för att spela skadad, istället för att spela fotboll.
Alla tränare såg inte saken på samma sätt som Johan Cruyff. Hans inställning var att målvakten skulle vara tillräckligt bra i spelet med fötterna för att kunna delta i spelets uppbyggnad. Cruyff ville att målvakten skulle kunna delta i spelet utan att han själv blev alltför nervös. Irland under Jack Charlton(förbundskapten 1986–96) kämpade ner motståndarna. Spelarna var i allmänhet inte tillräckligt bra för att genom ett vårdat passningsspel kunna ”äga” en match. Offensivt gav Charlton order om att långbollarna skulle slås utåt hörnflaggorna till, snarare än rakt mot motståndarmålet. Där fanns det nämligen tillspillogivna ytor där anfallarna kunde vara först och ta hand om bollen utan att ha försvarare hängande i ryggen. I det egna försvarsarbetet använde Charlton målvakten som ett slags buffert.
Irland var ett av de lag som systematiserat slog ihjäl tiden genom att spela tillbaka till keepern, som sedan lallade lite med lädret, tog upp kulan, studsade den och sparkade iväg den (långt och utåt hörnen). Allt för att få klockan att gå. Under en match i EM-slutspelet 1988 ska Irlands målvakt, Celtics Packie Bonner, ha haft ett eget bollinnehav på sex minuter. Om man tar ett genomsnitt på 22 spelare under 90 minuter hamnar man på strax över fyra minuter. FIFA:s regelkommitté reagerade på detta förslagna exempel på time wasting och sommaren 1992, efter EM i Sverige, fanns en ny regel på plats ...
Läs mer »
VM: Miljonrullning och maktkamp i ligorna
FC Barcelona hade fram till 2015 inget proffslag. Storklubbarnas intåg i damfotbollen är en pågående supertrend. England rider på en framgångsvåg efter EM-guldet och i USA vinner ligan mark genom att locka familjerna.
Kampen om bollen mellan Barca och Houston Dash i en cupmatch 2021, får symbolisera den hårdnande kampen om spelare och pengar mellan den allt starkare amerikanska ligan och de storsatsande europeiska klubbarna. Datum: 2023-07-12
Få kunde 2015 föreställa sig att FC Barcelona sex år senare skulle slå ut Real Madrid och Wolfsburg i Uefa Women’s Champions League inför två fullsatta Camp Nou. Matcherna lockade över 91 000 åskådare och adderade nya publikrekord till fotbollshistorien. Analysföretaget Deloitte ger årligen ut ”Football Money Report” som rankar Europas största fotbollsklubbar ur ett ekonomiskt perspektiv. Den 26:e upplagan av rapporten visar att alla de 20 största klubbarna har ett damlag, varav 17 lag spelar i den högsta ligan i respektive land. För första gången någonsin rankas damlagen. Störst intäkter har Barcelona som säsongen 2021/22 drog in drygt 90 miljoner kronor genererat från bland annat framgångar i Champions League och växande marknadsoch reklamintäkter. Fotbollsanalytikern Tim Bridge, vid Deloitte Sport Business Group, ser att damfotbollen kommer att tillföra en ekonomisk tillväxt till klubbarna.
– Intäkterna som genereras av storklubbarna i detta tidiga stadium visar på ett signifikant värde som damsidan kommer att inbringa till klubbarna kommande säsonger. Den ekonomiska rankingen visar en tydlig engelsk dominans. På andra plats ligger Manchester United med cirka 70 miljoner kronor följt av Manchester City (60 Mkr), Paris Saint-Germain (40 Mkr), Arsenal (20 Mkr) och Tottenham (20 Mkr).
EM en boost för engelska ligan
Förhoppningarna om ett växande fotbollsintresse var stora i England inför EM på hemmaplan 2022. Det överträffades när landslaget ”The Lioness” slog Tyskland i finalen och fick lyfta pokalen inför ett utsålt Wembley. Efter EM-succén riktades strålkastarljuset mot engelska högstaligan Women’s Super League(WSL). När säsongen 2022/23 var färdigspelad med Chelsea FC som mästare hade milstolpen 500 000 åskådare passerats.
– Det har ofta sagts att succén för det engelska landslaget i EM skulle hjälpa till att öka intresset för den inhemska fotbollen. Det är sannerligen sant, kommenterade FA-chefen för damfotboll, Kelly Simmons, den positiva publikutvecklingen ...
Läs mer »
Råder något skräll-läge under fotbolls-VM?
Är "blåbärsnationerna" med för att se och lära eller är de förmögna att överraska? Nagelfar man världsrankningen är svaret givet men ser man till vissa träningsmatcher inför VM så kan nog ett och annat lag skrälla. Datum: 2023-07-12
Zambia stod för en praktsensation när man i sista träningsmatchen inför VM slog 2a-rankade Tyskland.
Vi har tagit en titt på några av lagen långt ner på Fifas senaste världsrankning: Zambia på 77e plats, Marocko på plats 72, Sydafrika plats 54, Haiti dito 53, Panama plats 52 och Vietnam på plats 32. Alla gör de VM-debut förutom Sydafrika, som var med 2019.
I de här länderna är damfotboll relativt färskt. Marocko spelade första landskampen 1998: förlust 8–0 mot Nigeria. Zambia gjorde debut fyra år tidigare: tvåmålsförlust mot Sydafrika 1994. I Panama dröjde det till 2002. Sedan dess har länderna utvecklats, vilket Marockos finalförlust mot Sydafrika i Afrikanska cupen 2022 visar.
Zambia spelade samma turnering och vann bronsmatchen. 2020 blev Marocko mästare i Nordafrikanska mästerskapet.
Senaste träningsmatchen för Zambia(rankad på plats 77 av FIFA) spelades den 7/7 mot Västtyskland(rankade 2:a i världen efter USA och före Sverige på 3e). Man åstadkom en praktsensation genom ett sent mål av lagets stjärna Barbra Banda. Se höjdpunkterna här! Av åtta matcher inför VM har man vunnit fem, spelat en oavgjord och förlorat tre. Största förlusterna kom i ett dubbelmöte mot Sydkorea: 5–0 och 5–2. Mot Nordirland blev det ”bara” uddamålsförlust: 3–2. Vid OS 2020 blev Zambia nia.
– Det är dags att visa världen att vi kan spela mot vilket lag som helst i VM, säger förbundskapten Bruce Mwape, som den senaste tiden anklagats för sexuella övergrepp från anonyma källor inom spelartruppen. Återstår att se hur detta påverkar laget ...
Läs mer »
Hon är ljuset i det svenska cykelmörkret
Jenny Rissveds, svensk OS-mästarinna 2016, kör årets Tour de France, detta efter att ha visat storform på landsväg: SM-guld linje 2022, tempo 2023 plus etapploppsvinst i Gracia Orlová tour i Tjeckien.
Hon är en ljuspunkt i svensk cykelsport och tog 2016 oväntat OS-guld på mountainbike. Åren därefter blev mentalt tunga för den unga segrarinnan men i år har hon gått från klarhet till klarhet, med ett par fina VC-vinster. Hon har även börjat att styra över till landsvägscykling och där nått lysande resultat. Under SM i år förärades hon priset ”Årets cyklist 2022” av Svenska Cykelförbundet. Något som placerar henne på toppen av svensk cykling. Motiveringen löd: ”Hon är en världscyklist som också är en stor inspiratör som ger av sin tid till alla ungdomar som hon möter.”
Datum: 2023-07-12
Dags för Tour de France
Den 23 juli är det dags för ”Tour de France Femmes avec Swift”, med start i Clermont-Ferrand. Totalt ska åtta etapper – 956 km – cyklas till målet i Pau. Rissveds skrev ett kontrakt den 24 juni med norska laget Coop Hitec Products, med bas i Stavanger, som fick en specialinbjudan till loppet.
– Rissveds är en stark tempocyklist och har bra teknik. Vi har ännu inte bestämt oss för vilken roll hon kommer att få i laget, säger teammanagern Karl Lima.
Rissveds är dock ingen nybörjare på landsväg. Under ungdomsåren var hon en riktig mångsysslare i cykelsport, med SM-vinster på allt från velodrom, via downhill till landsväg och mountainbike – en perfekt bakgrund. På mountainbike kör hon för Team 31 Ibis Cycles Continental, ett lag som tar sikte på att prestera på världscupsnivå, men som även har en i elitsammanhang lite annorlunda målsättning än att bara jaga resultat: ”Det ska vara ännu viktigare att ha kul och inspirera andra.” Lagets namn uppmärksammar också artikel 31 i FN:s konvention om Barnets rättigheter: ”varje barn har rätt till vila och fritid, att ägna sig åt lek- och fritidsaktiviteter.”
Tidigare i år segrade Rissveds i etapploppet Gracia Orlová Tour i Tjeckien, där hon tävlade för svenska landslaget men även knep en överlägsen seger i det individuella tempo-loppet vid SM i slutet av juni: segermarginal 50 sekunder! Hon har även med bravur kört några lopp med den svenska herreliten och blev bland annat 33:a i det stenhårda Sverigecuploppet uppför Kinnekulle.
– De race jag har kört med landslaget framför allt har varit jätteroliga ...
Läs mer »
MÅLVAKTEN - sommarföljetong i fyra delar
Del 3: Utvecklingen kräver spel med fötterna Datum: 2023-07-12
Målvaktsrollen är den som genom åren förändrats och utvecklats mest i fotbollslaget. Från början fanns han inte ens utmärkt i laguppställningen. Idag har bollmotaren bland annat blivit en schackpjäs för tränare som vill fördröja spelet. Vägen dit har varit lång och ingen annan position i laget har fått sina villkor omformade på samma sätt.
Målvakten omgärdades tidigt av särskilda regler och föreskrifter och blev därför specialiserad och svårersättlig. Minns gärna att avbytare inte tilläts generellt förrän under mitten av 1960- talet och att det första VM-slutspelet där spelare kunde ersättas var 1970 i Mexiko. FA-cupfinalen 1957 mellan Aston Villa och Manchester United blev ett exempel på vad som kunde hända utan avbytare. Villas hårdföre anfallare Peter McParland stannade inte utan fortsatte springa när Uniteds målvakt Ray Wood hade plockat upp bollen. Wood bröt kindbenet och tvingades utgå, detta redan i sjätte minuten. Men han kom tillbaka under den första halvlekens slutskede – som utespelare! Målet vaktades under tiden av centerhalven Jackie Blanchflower. Wood spelade sedan de sista tio minuterna som målvakt. Villa vann med 2–1, båda målen gjorda på vikarien.
Målvaktstränarna gör entré
Under 1960-talet kom specialiserade tränare för målvakter. I dag har alla professionella klubblag och landslag specialister som tar hand om den saken. Då berodde väldigt mycket på om det fanns någon i klubben som visade intresse för att ta hand om målvakterna, så att de fick tuff träning anpassad för dem i stället för att bara stå i mål på spelövningar och få en kula då och då att ta hand om. Annars var det väldigt individuellt vad en målvakt dög till i spelet. De flesta svenska bollmotare var till exempel länge usla på höjdbollar. Det gällde även Ronnie Hellström och det berodde på att huvudspelet var eftersatt i svensk fotboll. Sven Lindberg, Ronnies egen tränare i Hammarby, jobbade med detta och åren före avfärden till Kaiserslautern(1974) kom Ralf Edström fram, Mr Nickson. Långsamt flyttades positionerna framåt. Men det var först i Bundesliga Hellström lärde sig att äga straffområdet. En annan sak som släpade efter var målvaktens färdigheter med fötterna. Det verkade inte tränas speciellt och hade keepern en gång placerats i mål därför att han var pojklagets sämste utespelare blev det problem ...
Läs mer »
Svenska ungdomsevenemang i världsklass
Vi har nu juli månad och högsommar för svenska ungdomsevenemang. Försommaren är passerad med en klassiker som Eken Cup. Under sommaren riktas idrottsvärldens blickar mot Sverige. Med en stark föreningskultur och hög kunskap om att organisera stora idrottsevenemang, har Sverige blivit världsledande när det kommer till konsten att arrangera årligt återkommande idrottsevent för barn och ungdomar.
Den 17 juli invigs världens största fotbollsturnering för ungdomar.
Den svenska och kanske även nordiska huvudstaden när det kommer till idrottsevenemang för barn och ungdomar har länge varit Göteborg. Den här veckan arrangeras Partille Cup, världens största ungdomsturnering i handboll, och den 17 juli invigs Gothia Cup, världens största fotbollsturnering för ungdomar. Idrottsfesten startade dock redan förra veckan när Världsungdomsspelen i friidrott avgjordes i Göteborg. I skuggan av fotbolls- och handbollsturneringarna, har evenemanget växt till Europas största årliga arenatävling i friidrott med 2700 deltagare från rekordmånga 29 nationer 2023.
– Vi är jättenöjda med evenemanget, även om antalet deltagare inte riktigt är uppe på samma nivåer som innan pandemin. Genom åren är det många internationella stjärnor som har deltagit i turneringen, och det ploppar upp nya supertalanger hela tiden, säger Per Crona, ansvarig för Världsungdomsspelen.
– Det var till exempel en 14-årig flicka som hoppade över sex meter, och en 14-årig kille från Finland som kastade över 70 meter i spjut. Fantastiskt.
Efter 26 år på Nya Ullevi fick Världsungdomsspelen i år flytta hela evenemanget till hundraårsjubilerande Slottsskogsvallens idrottscentrum på grund av att stadens största arena skulle användas till musikkonserter. Per Crona ställer sig frågande till om arenaägaren Göteborgs Stad överhuvudtaget ser Ullevi som en arena för idrott.
– Ungdomsidrotten blir utkonkurrerad av de stora konserterna, vilket jag kan förstå rent ekonomiskt, men jag ifrågasätter om det ens finns en långsiktig strategi att idrott ska bedrivas på Ullevi.
– Sen är Slottsskogsvallen en klassisk, intim och vacker arena. Den är lite ålderdomlig och i behov av åtgärder, men på sikt kan det bli bra. Till nästa år ska det läggas en helt ny bana och nya lösningar med dubbla längdhopp och stavhopp.
Örgryte IS Friidrottsklubb, som arrangerar Världsungdomsspelen, ska nu göra en större utvärdering av årets evenemang och byte av arena, men mycket talar för att evenemanget blir kvar på Slottsskogsvallen.
– Ja, det lutar åt det. Här kan vi arbeta efter en fast helg efter midsommarhelgen och inte behöva flytta runt datumen som vi har fått göra på Ullevi. En annan fördel är tillgången till kastplanen och inomhusarenan Friidrottens Hus, där flera stavhoppare kunde värma upp när det var dåligt väder innan deras tävling.
– Vad gäller ekonomin fick vi omförhandla alla kontrakt efter pandemin, men nu känns det bra. Vi hade även mycket försäljning i lunchrestaurangen, grillbaren och de två kiosker som vi drev, säger Per Crona.
Invigningen av årets Partille Cup i Scandinavium, den fjärde juli.
Partille Cup och Gothia Cup arrangeras med gemensam organisation
Vecka 27 har ungdomshandbollen tagit över Göteborg, där 1191 handbollslag från 34 nationer ska spela 4100 matcher. Inför förra årets evenemang skrev IK Sävehof, som står bakom Partille Cup, ett avtal med BK Häcken om att Gothia-organisationen även ska hantera driften av världens största ungdomsturnering i handboll ... Datum: 2023-07-06
Läs mer »
Evenemangsenkäten gör comeback
Lagom till eventsommaren 2023 gör Sport & Affärers evenemangsenkät comeback efter ett längre uppehåll sen pandemin. Enkäten ger oss en unik inblick i ekonomi och förutsättningar för några av Sveriges mest populära och årliga idrottsevenemang.
År 2011 publicerades den första evenemangsenkäten på Sport & Affärers hemsida www.sportaffarer.se vilket följdes av en årlig kartläggning fram till 2019, då enkäten tog ett uppehåll för pandemin. Ett av syftena med enkäten är att kunna följa utvecklingen av svenska idrottsevenemang över tid, och några av de event som svarade 2011 har även svarat på evenemangsenkäten 2023. Genom att jämföra enkätsvaren genom åren går det till exempel att följa hur Gothia Cups omsättning har ökat från 65 miljoner kronor till 86 miljoner kronor de senaste elva åren samtidigt som ett annat Göteborgsevent, Partille Cup, har fördubblat sin omsättning från 25 mkr till 50 miljoner kronor.
Sviter från pandemin
Om det inte vore för pandemin, som gjorde att evenemangsenkäten hade uppehåll 2020 och 2021, hade flera av Sveriges främsta idrottsevenemang visat ännu bättre siffror 2022 än det som nu har redovisats ... Datum: 2023-07-05
Läs mer »
MÅLVAKTEN - sommarföljetong i fyra delar
Del 2: Reglerna begränsar aktionsradien Datum: 2023-07-04
Först närmast särlingar mellan stolparna. Senare status som en rocktrummis. Pat "The Cat" Bonetti -66.
Målvaktsrollen är den som genom åren förändrats och utvecklats mest i fotbollslaget. Från början fanns han inte ens utmärkt i laguppställningen. I dag har bollmotaren bland annat blivit en schackpjäs för tränare som vill fördröja spelet. Vägen dit har varit lång och ingen annan position i laget har fått sina villkor omformade på samma sätt.
The Football Associations(FA:s) första regelbok från 1863 sade ingenting om särskilda regler för målvakten eftersom alla spelare ännu hade rätt att fånga eller slå iväg bollen. Att ta bollen med händerna totalförbjöds dock 1870. Det var först året därpå som regelboken fick begreppet ”målvakt”. Denne fick rätt att ta bollen med händerna ”för att skydda sitt mål”.
Flera förändringar (mest begränsningar) kom under de följande åren:
• 1873: Målvakten fick inte bära med sig bollen.
• 1883: Målvakten fick inte ta mer än två steg med bollen.
• 1887: Målvakten fick inte längre använda händerna på motsatt planhalva.
• 1901: Målvakten fick ta bollen med händer när han så önskade, inte bara för att försvara det egna målet. Mödosamt sökte fotbollens höga herrar sig framåt i reformarbetet. År 1882/83 prövades en regel som sade att om ett givet målskott stoppades med händerna skulle det laget som hindrats få tillgodoräkna sig ett mål.
Ribban från Sheffield
Målställningens ribba kom in i regelboken via Sheffield, som länge hade en egen regelbok, och ersatte ett band mellan stolparna. 1890 prövades straffsparken som kom in i reglerna för gott året därpå. Dessförinnan bestod bestraffningen för ett begånget regelbrott i att få en indirekt frispark emot sig.
Straffsparken
Nu berättigade det till en straffspark, lagd var som helst utmed den linje som gick tvärsöver planen 12 yards (knappt 11 meter) från den egna mållinjen. Målvakten kunde då röra sig fram till målgårdslinjen (från och med 1905 stående på mållinjen, från och med 1930 utan att röra sig förrän straffen är slagen, från och med 1997 återigen tillåtet att röra sig på linjen) och skytten var under första säsongen med regeln tillåten att dribbla(en föregångare till den shoot-out som gällde i North American Soccer League under 1970- och 80-talen) ...
Läs mer »
Tillväxtmotor och miljardindustri
Håkan Hellström på ett utsålt Ullevi och Vasaloppsveckan utgör delar av en svensk miljardindustri. För första gången finns det en samlad branschstatistik över evenemangen omsättning som ska bidra till ökad förståelse hos politiker.
Evenemang är en viktig tillväxtmotor inom besöksnäringen. När pandemin slog till i mars 2020 blev effekten i praktiken ett näringsförbud för arrangörer.
- Det stod klart under pandemin att det saknades data för evenemangsnäringen. Politiker hade inget att referera till när det skulle sättas in olika stöd. Kan du inte visa upp data, finns du inte, säger Staffan Movin, ordförande för branschorganisationen Svenska Motionslopp.
Tillväxtverket som på uppdrag av regeringen ansvarade för pandemistöden gav medel till projektet ”Evenemang i siffror”. Initiativet kom från berörda branschorganisationer och uppdraget var att ta fram en nationell, relevant och pålitlig statistik. Den finns nu samlat i en färsk rapport som bland annat visar att det såldes 10,6 miljoner biljetter till 30 500 evenemang under 2021. Värdet uppgick till 2,3 miljarder kronor, vilket var en halvering jämfört med året innan pandemins utbrott. Sveriges elva största arrangörer av motionslopp rapporterar en omsättning på 484 miljoner under 2022.
- Det finns stora värden i att vi har fått fram siffror för näringen och att kunnat samla alla aktörerna i arbetet. Likheterna är stora mellan idrotts- och kulturevenemang och Sverige är ett för litet land för att idrotten ska vara för sig och kulturen för sig. Våra kommuner ser till exempel gemensamt på idrott och kultur, säger Stina Algotson, vd på BFUF ... Datum: 2023-07-04
Läs mer »
Beslutet som chockade cykelsverige
I Frankrike, där Tour de France avhandlas på regeringsnivå, stänger man av paradgatan Champs Élysées utan att blinka. I Sverige tvingar man ut cykelsporten i periferin. Transportstyrelsen drog in tävlingstillståndet för cykel-SM två dagar före start. Nu har hanteringen av det indragna tävlingstillståndet JO-anmälts av Anders Engström, vice ordförande i Sällskapet gamla tävlingscyklister
Datum: 2023-07-04
Emilia Fahlin, Örebrocyklisterna, vann damernas linjelopp inför ett folktomt Tierp Arena.
Den 21 juni avvisade Förvaltningsrätten ett överklagande gällande Uppsala CKs tillstånd att arrangera cykel-SM 24–25 juni i Uppsala. Dagen efter, torsdagen den 22 juni och två dagar innan linjeloppen vid cykel-SM skulle starta, meddelade Transportstyrelsen att tillståndet dragits in. Några boende längs tävlingsbanan hade överklagat till Förvaltningsrätten och Transportstyrelsen och menade att det blir riskfyllt om barnen skulle gå till lekplatsen och olägligt att ta sig till och från boendet.
Det föll inte på sakfrågan utan på Länsstyrelsens val att inte göra en konsekvensanalys: ”Transportstyrelsen har inte i sitt beslut tagit ställning i sakfrågan, då det fanns formella brister i Länsstyrelsens handläggning.” Tvärtemot Länsstyrelsens uppfattning: ”Någon konsekvensutredning anses ej behövas göra då det saknas stöd av 5 § Förordning om Konsekvensutredning vid regelgivning på grund av den korta tid som föreskriften skall gälla, samt föreskrifternas förhållandevis okomplicerade natur”.
Blixtinsats räddade SM
En blixtinsats av Uppsala CK räddade SM-tävlingarna genom en flytt till motorbanan i Tierp. Det visade sig att den drivande i överklagandet tillbringade tävlingshelgen i sin ”stuga” utanför Karlskrona. Frågan är: Hur långt sträcker sig samhällets ansvar att göra närområdet ”riskfritt”? Det ”händer” saker och det finns ingen ”allemansrätt” för att göra vad man vill, när man vill. Vilket även Förvaltningsrätten, i sitt avvisande den 21 juni ansåg: ”De klagande har inte ett större intresse än vad allmänheten i övrigt har …” ”… Banan går inte i omedelbar närhet till någon av de klagandes fastigheter eller bostäder att de kan anses ha klagorätt …” Eftersom de inte har klagorätt avvisas överklagandet ...
Läs mer »
Hjärta och hjärna styr engagemanget
Adidas, Bauhaus, Nordea, Obos och Volvo förenar sina varumärken med folkkära idrottsevenemang. Trenden går mot att företagen vill engagera sig djupare i rollen som sponsorer av idrott och driva samhällsfrågor framåt.
Snart dags för Bauhausgalan. Publiken på Stockholms Stadion bidrar till festlig stämning och är samtidigt, tillsammans med tv-tittarna, en del av primärmålgruppen för titelsponsorn.
Handslaget mellan Mark McCormack och golfstjärnan Arnold Palmer 1960 lade grunden till sportmarknadsföringsbolaget IMG. Det var också startskottet på en industri som gav företag marknadsmöjligheter inom idrotten. Volvo var tidigt ute som den lilla uppstickaren som blåste upp varumärket på den internationella bilmarknaden genom att kliva in som sponsor av världstourerna inom tennis och golf. Under 1990-talet var Volvo titelsponsor för golftävlingen Scandinavian Masters i Sverige. Inför 2022 var det dags för comeback när Volvo Cars klev in som titelsponsor för Scandinavian Mixed.
– Vi letar efter evenemang som passar våra kärnvärden. I Scandinavian Mixed blir det en perfekt mix med det skandinaviska, hållbarhet och jämställdhet. En tävling där 78 män och 78 kvinnor tävlar i samma tävling på samma villkor var en fin tvist och ett modernt grepp inom en konservativ sport, säger Jessica Span, vd för Volvo Cars Sweden.
Forskning inom sport och affärer Datum: 2023-06-28
Vid Handelshögskolan i Stockholm bedrivs forskning inom området sport och affärer. Professor Martin Carlsson-Wall, ser två kategorier av sponsorer:
Företag som sponsrar med hjärtat och företag som sponsrar med hjärnan:
– Historiskt har många sponsorer sponsrat med hjärtat. Det kan ha varit ett personligt intresse hos en vd eller viljan att ge tillbaka till det lokala samhället. Det är typiska hjärtsponsorer och helt centrala för svensk idrott. Trenden har gått mot ökad professionalisering när företag utvärderar sin sponsring i större utsträckning. Det innebär att företagen gör analyser om vilka evenemang som passar varumärket, hur aktiveringen ska se ut under evenemanget och att uppsatta mål följs upp.
– När ett företag går från att vara en hjärtsponsor till att bli en sponsor med hjärnan blir utvärderingskriterierna viktigare. När det kommer till att namnge en arena eller annat större sponsorskap där beloppen är stora finns det i princip inte utrymme längre för att vara en hjärtsponsor.
Nordea är efter flertalet sammanslagningar en nordisk bank som positionerat sig inom tennis och golf. Innan Volvo kom tillbaka hette Europatourtävlingen för herrar Nordea Scandinavian Masters under ett antal år på 2010-talet. Mellan åren 2002–2008 arrangerades Nordea Nordic Light Open som flyttades till Båstad och sedan blev damturneringen under Swedish Opens flagg. Sedan 2020 är Nordea titelsponsor för både herr- och damturneringen.
– Vi utvärderar löpande våra sponsorskap och efter att ha samarbetat med Masterstävlingarna ett antal år uppstod ett tillfälle att inleda ett nytt samarbete med tennistävlingarna i Båstad som vi nappade på, säger Petter Brunnberg, kommunikationschef på Nordea. Evenemanget ger banken tillgång till mötesplatser för att bygga relationer med kunder och konsumenter.
Tennisveckorna har länge varit en bubblande mötesplats där festsugna ungdomar blandas med börsbolagens toppar. Med inspiration från politikerveckan i Almedalen fick näringslivet sin motsvarighet i Båstad. Seminarier på dagarna kombinerat med informella möten och nätverkande i en avslappnad atmosfär.
– De viktigaste värdena vi skapar genom Nordea Open i Båstad är alla möten som uppstår med privatpersoner, kunder och företagare. Under två veckor får vi föra diskussioner om ämnen som vi brinner för inom entreprenörskap, hållbarhet och privatekonomi, berättar Peter Brunnberg ...
Läs mer »
Äntligen dags för cykelvärldens flaggskepp
Årets Tour de France startar den första juli.
En gång i tiden trodde man att det var över efter andra upplagan. Nu är loppet världens största årligt återkommande idrottsevenemang som lockar miljontals åskådare runt bansträckningen och miljarder tv-tittare.
Fjolårssegraren, 24-årige Jonas Vingegaard, hyllas av lyckliga landsmän på ett knökfullt Rådhusplatsen i Köpenhamn den 27 juli ifjol. Vingegaard får anses vara storfavorit till totalsegern även i år.
Årets Tour de France blir den 110:e upplagan. Att det skulle bli så många trodde inte ens en av upphovsmännen, Henri Desgrange, som efter den andra upplagan 1904 skrev följande: ”Tour de France är över och jag är rädd att den andra upplagan också blir den sista. Touren har dött på grund av den blinda passion den släppt lös, fuskandet och alla misstankar … ”
För cykelälskare var det tur att han hade fel. Intresset är större än någonsin. Loppet sänds i 190 länder och lockar jättepublik längs tourens hela sträckning. Desgranges målsättning var att göra loppet så hårt att bara en cyklist skulle orka ta sig i mål. Premiärloppet 1903 omfattade sex etapper och totalsträckan var 248 mil. Årets lopp är 324 mil fördelat på 21 etapper med två vilodagar. När cykelfabrikanterna som sponsrade cyklisterna uppfann frihjulet (möjligheten att rulla med cykeln utan att pedalerna följer med) förbjöd Desgrange användandet. ”Det är vi som ser till att cyklister kan deltaga. Får vi inte visa upp den senaste tekniken förbjuder vi åkarna att köra loppet”, menade cykelfabrikanterna. Desgrange gav med sig och kunde efter det årets lopp höras muttra: ”Nu har en cyklist vunnit Touren genom att rulla halva sträckan.”
Datum: 2023-06-28
Favoriterna
En av årets favoriter är dansken och fjolårssegraren Jonas Vingegaard, som tävlat sparsamt under försommaren men tränat än mer koncentrerat. Formen är det inget fel på vilket sjudagarsloppet Dauphiné Libéré i mitten på juni visade – Vingegaard var i en klass för sig. Är det dags för seger nummer två? Frågan är: I form för tidigt? Den andra storfavoriten är Tadej Pogacar, 24 år ung men redan tvåfaldig segrare. Pogacar hade oturen att bryta båtbenet i våras. Bara att sätta sig på inomhuscykeln. Senaste tiden har Pogacar fyllt sociala medier med bilder från ”mastodontträningar” utomhus. Frågan är: Hinner han komma i form? Vingegaard blir svår. Han vet vad som väntar och verkar vara i sitt livs form och har ett bra lag. Sträckningen i årets lopp är annorlunda. Man har avskaffat ”prologen”. Slätetapperna första veckan är borta och totalt är det bara 22,4 kilometer individuell körning mot klockan och endast två etapper över 200 kilometer ...
Läs mer »
MÅLVAKTEN - sommarföljetong i fyra delar
Del 1: Fotbollen får sin regelbok
Målvaktsrollen är den som genom åren förändrats och utvecklats mest i fotbollslaget. Från början fanns han inte ens utmärkt i laguppställningen. I dag har bollmotaren bland annat blivit en schackpjäs för tränare som vill fördröja spelet. Vägen dit har varit lång och ingen annan position i laget har fått sina villkor omformade på samma sätt.
Historien om fotbollssporten börjar i London, för jämnt 160 år sedan, på värdshuset Freemasons’ Tavern vid Lincoln’s Inn Fields. Hösten 1863 hade tidens utövare av fotbollsspelet flera sittningar där för att slutligen spika en gemensam regelbok. Lincoln’s Inn Fields ligger mellan t-banestationerna Holborn, Chancery Lane och Temple. Det var segslitna förhandlingar mellan fraktioner med olika bakgrund och olika inställning till vad som skulle kallas fotboll. Alla hade uppfostrats med sin egen variant av spelet internt på respektive public school. Resor för att möta andra skolor förekom inte. I så fall hade häst och vagn varit alternativet. Järnvägens utbyggnad låg i sin linda. Därför var fotboll något som varje skola höll på med, men som också hade sina lokala egenheter. Att det var så blev uppenbart när studenter som gått vidare till universiteten i Oxford och Cambridge kom överens om att spela ”fotboll”. När så skedde visade det sig att man knappast var överens om vad man menade med ”fotboll”.
Matchen om den runda eller den ovala bollen
Inte ens bollen var gemensam. Mestadels var den rund. Men det fanns skolor i gruppen som använde en oval boll. Det var här sprickan uppstod.
Staden Rugby i Warwickshire – inringad av Leicester, Coventry och Northampton – hade(och har) en skola där man använde den ovala bollen, som greppades under ena armen, samtidigt som deras regler medgav att det var tillåtet att stoppa motspelare med hjälp av så kallad hacking, att sparka ned vederbörande. Rugbyskolans egen version hade uppstått 1823, när eleven William Webb Ellis tog upp bollen och sprang i mål med den. Han varnades självklart för tilltaget. Men snart accepterades det som en del av spelet och i dag finns en minnesplatta där det skedde och en ny sport föddes. Hacking passade för spelet i Rugby därför att man där spelade på ett fält med mossa och relativt högt gräs. Den lokala egenheten gjorde att få råkade illa ut trots att det sparkades ganska vilt. Rugbyfolket såg sin egen variant som den enda och under mötena på Freemasons’ Tavern framgick det ganska snart att de båda olika disciplinerna inte skulle gå att förena. Rugbyfolket reste sig och gick därifrån. De hade redan sin regelbok på skolan(sedan 1845), som stipulerade 15 spelare per lag. Datum: 2023-06-28
Senare(1895) uppstod en schism inom rugbysporten, som gav upphov till Rugby Union med 13 man och professionellt spel. Rugby har än i dag sin förankring högre upp i samhället än fotbollen, arvet från public school-miljön lever fortfarande ...
Läs mer »
Kunskap och tålamod guld värt
Elfsborg har de senaste åren sålt sina bästa ungdomar utomlands. Trots det sommarvilar klubben som allsvensk tvåa. Med närmare 100 miljoner på banken! och SM-guldet inom räckhåll.
Elfsborg anförda av lagkaptenen Johan Larsson verkar nu tillräckligt starka för att utmana MFF om guldet.
Pålitliga Elfsborg – med ett undantag alltid på övre tabellhalvan sedan 2005 och två gånger svenska mästare (2006 och 2012). Man kan jämföra klubben med krisande kollegor som AIK och IFK Göteborg och konstatera att boråsarna har något som många andra klubbar saknar. Jag skulle beskriva det som en inre hållning, något som gör att det automatiskt slår stopp i maskin när saker är på väg att gå överstyr. Eller att någon säger ifrån när alltför galna idéer kommer upp. Men det gör det sällan, därför att man hållit lycksökarna utanför styrelsen. Tack vare det ligger laget nu på andra plats i fotbollsallsvenskan.
Kunskap och tålamod
Det handlar om kunskap och tålamod. Undantagsåret 2018 slutade Elfsborg tolva i serien. Det året var Jimmy Thelins första som tränare. Han hade tagit upp Jönköpings Södra till Allsvenskan hösten 2015 och kom till Elfsborg när J:Södra åkt ur. Första året gick inte bra. Hade det varit AIK eller IFK Göteborg hade skitsnacket snart börjat och krav på panikvärvningar framförts offentligt av dissidenter i styrelsen. Men i Elfsborg fick Thelin fortsätta som skeppare. Styrelsen och klubbchefen Stefan Andreasson var trygga i sin förvissning om att Thelin var rätt man. Hans serieplaceringar hittills med laget är 12–8–2–4–6.
Under uppehållet har man sagt adjö till sin skånske ytter Jacob Ondrejka, som med kort tid kvar på kontraktet sålts till Royal Antwerp för 1,7 miljoner euro. Det var i underkant jämfört med de senaste årens försäljningar. 2020 gick numera landslagsaktuelle hallänningen Jesper Karlsson till AZ Alkmaar för 2,5 milj euro. 2021 försvann kenyanske mittbacken Joseph Okumu till Gent för 3,5 milj euro, vilket var grunden för det årets vinst på 36 milj kr. 2022 var det mittfältaren Simon Olsson (Heerenveen för 14 mkr, som kan bli 20 mkr med bonus)
och vänsterbacken Oliver Zandén(Toulouse för 20 mkr) som förstärkte klubbkassan utan att nämnvärt försvaga laget. Vinsten för 2022 blev 15,8 mkr på 145 mkr i omsättning. Det egna kapitalet vid årsskiftet var 83 mkr.
Försäljningen av Zandén visar på ett sammanhang i skötseln av Elfsborg. Man håller kontakten med sina gamla spelare, tidigare utlandsförsäljningar, och känner deras status väl. När Blåvitt tar hem fysiska vrak, välkända spelare som inte har haft mera att ge, har Elfsborg planerat. När Zandén försvann kom den lille Niklas Hult tillbaka efter åtta år i främmande land. Han hade på den tiden hunnit omskolas till vänsterback och gjort sig själv till ett givet val som ersättare ... Datum: 2023-06-18
Läs mer »
Vinter OS 2030: -Sverige går vidare
– Vår förstudie visar att Sverige har möjlighet, kunnande och vilja att arrangera vinterspelen 2030. Jag har informerat IOK om att Sverige vill gå vidare till steg två i processen och IOK har välkomnat oss till nästa fas som är löpande dialog, säger SOK:s ordförande Hans von Uthmann, under torsdagens presskonferens i Framgångshallen på Bosön, Lidingö.
Den väntande dialogen med IOK väntas ta runt sex månader. Budgeten sägs landa på 16,5 miljarder varav IOK sägs vilja stå för 10. Vilket land som blir värdnation för vinter-OS 2030 kungörs den 26/7- 2024 i Paris.
Tänkta arrangörsorter och arenor:
Falun: Lugnet.
Solna: Friends Arena.
Stockholm: Avicii Arena, Tele2 Arena.
Södertälje: Scaniarinken.
Åre: Alpina anläggningar.
Östersund: Östersunds skidstadion.
Annat land: (bob, rodel och skeleton).
Var skridsko-tävlingarna ska genomföras är ännu oklart.
Datum: 2023-06-15
Frontar för jämställdhet inom golfen
Annika Sörenstam är en ikon inom golfsporten. Under den tidigare världsettans Sverigebesök i samband med tävlingen Volvo Scandinavian Mixed berättar hon om problemet med svingen, om framtidsstjärnorna och om behovet av mer pengar till damgolfen.
Annika Sörenstam med fjolårssegraren Linn Grant, som då slog alla, inklusive herrarna, i Halmstad.
Värdinnan för Volvo Scandinavian Mixed är artig mot sina konkurrenter. Annika Sörenstam kommer in tre slag över par efter första rundan på Ullna GK.
– Jag är besviken och slår inte alls bollen bra. Det var tunna och låga drives. Jag jobbar med vänstergreppet som är svagt och när jag inte kommer runt ordentligt tappar jag i avstånd.
En förklaring ligger i att Annika inte har kunnat förbereda sig för tävlingen som hon är affischnamn för. Träning ska klämmas in i schemat som bland annat innehåller att vara ordförande för Internationella golfförbundet, sponsoråtaganden och affärsprojekt. Nu väntar dock träning med Henri Reis, hennes tränare sedan länge, inför stundande US Women’s Open den 6–9 juli.
– Numera när jag tränar hemma står jag bara och slår lite. Nu kommer jag att träna med Henri och vi har ett mål. Det ska bli kul och vi hoppas att allt ska sitta till US Open. Sörenstams meritlista är lång och odiskutabel.
Datum: 2023-06-13
En historisk händelse var när Annika Sörenstam bjöds in att tävla mot herrproffsen på PGA-touren 2003 på Colonial i USA. Tjugo år senare spelas Volvo Scandinavian Mixed i Sverige. Herrar och damer spelar tillsammans med anpassade förutsättningar under en och samma tävling. Det sker i samma veva som PGAtouren och LIV-touren nyligen chockade golfvärlden genom att kommunicera ut ett samgående.
– Det som diskuteras nu inom golfen vet jag inte vad det betyder faktiskt. Jag tittar mer på vad det betyder för damgolfen. Nu vet vi ingenting och hur det blir aktuellt. Det är därför den här tävlingen är så viktig och kul att Linn vann förra året ...
Läs mer »
Klockan klämtar för IFK Göteborg
IFK Göteborg ligger illa till, lika illa som 2002. De 18 SM-gulden och de båda vinsterna i UEFA-cupen är för närvarande bara blytyngder för en klubb som knappt håller näsan över vattenytan. Kan klubbens åttonde tränare på tio år vända trenden?
Hamburg,19/5-82: Torbjörn Nilsson jublar efter segern i UEFA-cupfinalen mot Hamburger SV(0-3).
Jag vill påstå att klockan började klämta för Blåvitt redan den 15 december 1995. Det var den dagen som EG-domstolen (numera EU-) kom med sitt utslag i ett rättsfall som malts i kvarnarna i fem år. Från och med den dagen har – bland andra – Europas fotbollsspelare kunnat rätta sig efter den s.k. Bosman-domen som ger dem rätt att byta klubb utan transfersumma när deras kontrakt löpt ut.
I det skedet var IFK Göteborg det klarast lysande ljuset i svensk fotboll. Laget hade några veckor tidigare vunnit Allsvenskan för tredje året i följd. Det skulle bli ett fjärde också. Men sedan dess har IFK bara vunnit en enda gång (2007). Bosman-domen innebar att fundamentet för IFK Göteborgs välstånd sprängdes i luften ... Datum: 2023-06-13
Läs mer »
RF kommenterar slutbetänkade
Riksidrottsförbundet ser positivt på flera av förslagen i slutbetänkandet från Kommittén för främjande av fysisk aktivitet men är tveksamma till delar som riskerar att öka den administrativa bördan och inskränka idrottsrörelsens självständighet. Datum: 2023-06-09
Kommittén för främjande av fysisk aktivitet har överlämnat sitt slutbetänkande till regeringen. Sedan 2020 har kommittén arbetat med att sprida kunskap och ta fram förslag som kan leda till ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. I slutbetänkandet lämnar kommittén flera förslag som Riksidrottsförbundet ser positivt på ...
Läs mer »
Dåliga förlorare ger hög derbynota
AIK förlorar mot Djurgården med 1–0 på Tele2 Arena – ett våldsamt derby med ekonomiskt, juridiskt och medialt efterspel. Nu måste Solnaklubben få spelet att fungera på plan för säkerhets skull.
Trasiga stolar, sönderbränt gräs, allmän skadegörelse och personskador. Notan blir hög för samhälle och arrangörer när mörka krafter får styra bland supportrar. Exakt vad slutsumman landar på är ännu inte fastställt.
Djurgården var i egenskap av hemmalag fullt ansvariga för säkerheten enligt ordningslagen. Klubbens säkerhetsorganisation hade förberett olika matchscenarion.
– Det var en match med svåra utmaningar på förhand utifrån tabelläge, resultatkänslighet, och allt annat än pro säkerhet, säger Mats Jonsson, säkerhetschef Djurgården Fotboll. Matchutvecklingen når en första säkerhetsfas när Djurgården gör 1–0 i 82:a minuten. Det eskalerar i 90:e minuten i samband med en AIK-utvisning.
– Vid 1–0 kommer det ett antal knallskott och efter ett snabbt möte vid spelargången beslutar vi att matchen kan fortsätta. Enligt riktlinjerna ska vi ta av spelarna från plan och ha ett matchmöte, men vi bedömer säkerhetsläget som grönt. Vid utvisningen kommer reaktioner följt av ordningsstörningar när pyroteknik kastas in på plan, bengaltennis och kastande av stolar mellan läktare. Det är inte tryggt att spela fotboll längre och matchen avbryts.
Datum: 2023-06-06
Polisens summering
Polisen summerar matchen med ett antal ärenden rörande misshandel och våld mot tjänsteman samt två blåljussabotage och två våldsamma upplopp.
– Arrangören löste inte säkerheten inne på arenan. Det har vi respekt för och vår roll är att stötta arrangören. Det gör vi och matchen spelas klart efter ett långt avbrott, säger Ola Österling, presstalesperson vid Stockholmspolisen.
– Nu har vi inlett ett antal förundersökningar och ett identitetsarbete pågår utifrån bildmaterial från arenaägaren. Att supportrarna maskerar sig försvårar arbetet, men vi kommer hitta en del till slut. I fallen med upploppen är en gissning att det är färre än 50 inblandade gärningsmän ...
Läs mer »
Manchester City går för trippeln
Om Manchester City slår Internazionale i lördagskvällens Champions League-final i Istanbul säkrar man sin tredje titel denna säsong.
Ska Erling Haaland ta City till en trippel efter enbart ett år i klubben.
City spurtade förbi Arsenal till seger i Premier League och slog i lördags tillbaka grannen Manchester United i FA-cupfinalen. Nu har lagets manager Pep Guardiola en ny chans att vinna Champions League med City. Det är förra sommarens köp av norrmannen Erling Haaland, som kostade 60 miljoner euro från Borussia Dortmund, som har gett laget den spets i anfallsspelet som Pep Guardiola sökt sedan sin ankomst 2016.
Guardiola har på sju år fått det att skramla till ordentligt i Citys prisskåp med fem liga-, fyra ligacup- och två FA-cuptriumfer. Han vann Champions League med Barcelona 2009 och 2011 men nådde aldrig dit med Bayern. Hittills har han förlorat en CL-final med Manchester City, 0–1 mot Chelsea 2021.
På dessa sju år har hans City också ömsat skinn i en generationsväxling. Borta är stjärnor som Sergio Agüero och David Silva. Men Kevin De Bruyne är kvar, på väg att slutföra sin åttonde säsong, och en titt i den aktuella statistiken berättar att belgaren stått för sju framspelningar i Champions League. Det är turneringens toppsiffra.
Man kan säga att det är De Bruynes spelintelligens som öppnat vägen för Haaland, som leder turneringens skytteliga med 12 fullträffar. Men han är också en påtaglig kontrast till den spelstil som Guardiola har odlat i City. Norrmannen har på sina 52 första tävlingsmatcher för klubben stått för lika många mål, förutom dussinet i Champions League också 36 i Premier League ... Datum: 2023-06-04
Läs mer »
CHAMPIONS LEAGUE - EN BAKGRUND
- Intriger gav Djurgården plats i den första Europacupturneringen
Europacupen i fotboll – själva urcellen till dagens Champions League – skapades vintern 1955. Franska journalister på tidningen L’Équipe satte igång processen efter att ha läst en drastisk rubrik i en engelsk tidning. Malmö FF bjöds in som svensk representant. Men vid starten på hösten var platsen tagen av Djurgården. Hur gick det där till? Och var det rent spel hela vägen?
Real Madrid vann de fem första finalerna i Europacupen för mästarlag. Här en sekvens från den femte år 1960. Motståndarlaget var Eintracht Frankfurt. Spelplatsen Hampden Park i Glasgow med 135 000 på läktarna. Målvakten kan bara se på när "den galopperande majoren", ungraren Ferenc Puskas, gör 6-1 i en match som slutade 7-3 till spanjorerna. Puskas, som bildade en giftig anfallsduo tillsammans med Alfredo di Stéfano, skulle göra fyra mål i finalen(Di Stéfano de andra tre). Puskas vann tre cuptitlar med laget.
I dag är det svårt att tänka sig fotboll utan Champions League, den årliga kraftmätningen mellan de allra rikaste klubbarna som en gång startades som en uppgörelse mellan Europas ligamästare. För knappt 70 år sedan fanns ingen sådan turnering. Det var däremot gott om vänskapsmöten mellan storklubbarna, matcher som ofta haussades till utmanarstatus. Framsynta människor som den spanske advokaten Santiago Bernabéu ville ha mer än enstaka matcher. Han hade 1943 tagit över som Real Madrids president och börjat med att bygga en ny arena. Sedan lät han sitt lag turnera världen över, helst i Sydamerika, för att härdas och stärkas. Bernabéu siktade framåt men mot något som ännu inte fanns. Hans ambitioner fick hjälp på traven av den engelske rubriksättare som hösten 1954 chauvinistiskt utropade Wolverhampton Wanderers till världens bästa lag. Denna fräckhet irriterade presskollegorna på andra sidan Engelska kanalen och sådde ett frö som på rekordtid skulle växa sig starkt. Det gick från ax till limpa på mindre än ett år. Vägen var dock allt annat är rak och självklar.
Spelet bakom kulisserna Datum: 2023-06-06
En stor del av spelet försiggick bakom kulisserna och den som inte tog egna initiativ för att bevaka sina intressen hamnade utanför. Bakgrunden var att Wolves för första gången blivit ligamästare 1954. Hösten därpå vann laget två vänskapsmatcher hemma på Molineux mot mästarlagen från Sovjet(Spartak Moskva, 16/11, 4–0) och Ungern (Honvéd Budapest, 13/12, 3–2). De resultaten fick engelsmännen att utropa Wolves till världsmästare. Gabriel Hanot på tidningen L’Équipe i Paris var snabb på bollen. Den 15 december vände han sig emot det kategoriska mästarutropandet genom att påminna om klubbar som Milan och Real Madrid. Dagen därpå publicerade kollegan Jacques de Ryswick ett utspel. Han ville se en europeisk liga med 16 klubbar, som under en period av tre eller fyra säsonger skulle spela hemmaoch bortamöten i 30 omgångar. Matcherna skulle gå mitt i veckan, för att inte krocka med det ordinarie ligaprogrammet, och därför spelas i elljus ...
Läs mer »
Mycket på spel i Prag
Europa Conference League får sin andra segrare ikväll när finalen mellan West Ham United och Fiorentina avgörs i Prag.
Gör Declan Rice sin sista match för moderklubben?
Ta gärna och titta lite extra på West Hams mittfältsankare Declan Rice. Den som följer internationell fotboll har säkert lagt märke till honom som medlem i engelska landslaget i både EM 2020 och VM 2022. Men nu talar allt för att detta är 24-åringens sista match med moderklubben. Han har nyligen utsetts till Årets spelare i West Ham och klubben har gett besked om att framtiden för Rice kommer inte att diskuteras förrän det är färdigsparkat för våren. West Ham har klarat av det första målet, att hänga kvar i Premier League (14:e) och siktar nu på att toppa med det att ta hem en trofé för första gången på 43 år. Sedan kan Rice säljas och West Hams bankkonto fyllas på.
Ska himlen öppna sig för Moyes?
Klubbens manager David Moyes, 60, är sugen på att vinna efter att förra året ha tagit laget till semifinal i Europa League. Moyes kom i ropet när han ryckte upp Preston North End (1998–2002) och byggde på sitt rykte i Everton (2002–13). Sedan var det meningen att himlen skulle öppna sig när han tog över Manchester United 2013. Men den uppgiften blev för stor och han försvann efter mindre än ett år. Samma sak på de följande jobben (Real Sociedad och Sunderland). Sedan följde ett halvår i West Ham för att rädda klubben kvar i Premier League 2017/18. Han återvände i december -19 och har sedan dess kunnat jobba som han är van vid ... Datum: 2023-06-07
Läs mer »
OS-ansökan sätter fokus på elitstödet
Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté, Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté är nu eniga om att Projektet #elitidrott2030 är vägen fram mot ökade resurser från näringslivet och staten.
SOK har spänt bågen med målet att ha kapacitet att vinna 20 medaljer vid Vinter-OS 2026 och Sommar-OS 2028. Ett hinder är att Sverige sett till resurser för topp och elitidrott, rankas långt efter jämförbara länder som Schweiz, Polen och Nederländerna enligt den internationella forskningsstudien Spliss.
- Storbritanniens segelsatsningar har större resurser än SOK:s stöd till alla olympiska idrotter, ändå tog vi ett EM-guld nyligen. Vi gör någonting rätt med pengarna, men det satsas mindre på svensk elitidrott jämfört med andra länder och det kan bli trista konsekvenser längre fram, säger Åsa Edlund Jönsson, nytillträdd generalsekreterare för SOK.
Datum: 2023-05-31
Pengar framgångsfaktor
Pengar är en viktig sportslig framgångsfaktor för aktiva och förutsättningarna varierar kraftigt mellan idrotter. Många svenska olympier lever under existensminimum visar en undersökning som SOK har gjort kopplat till det olympiska stödprogrammet Topp och Talang.
- Under åren 2019-2021 hade 44 procent av de som var med i Topp och Talang en årsinkomst under existensminimum utan stipendium från SOK och 16 procent levde på existensminimum även med stipendiet.
Den svenska elitidrottsmodellen bygger på ett samspel mellan föreningar, förbund och idrottens stödorganisationer. RF fördelar ett årligt statsbidrag på cirka två miljarder kronor där den största andelen går till barn och ungdomsidrotten. SOK och SPK får 42,5 respektive 16 miljoner för deltagande i OS samt Paralympics. Pengar från respektive kommitté till de aktivas satsningar kommer från näringslivet. Nu drivs projektet #elitidrott2030 för att öka resurserna ...
Läs mer »
Tränarnas kamp i Europaspelet
Europa League-finalen i Budapest på onsdag mellan Roma och Sevilla blir ett slag mellan två erfarna tränare där den ene har vunnit allt medan den andre inte vunnit något alls.
När José Mourinho förra året under första säsongen ledde sitt Roma till seger i den då nya turneringen Europa Conference League var det den första italienska triumfen i Europa sedan 2010. Samtidigt var det klubbens blott andra europeiska titel överhuvudtaget sedan Mässcupen 1961.
Framgången var således efterlängtad både nationellt, i Rom och av den numera 60-årige tränaren, som gav sig själv namnet The Special One medan karriären fortfarande gick på räls. Under 15 säsonger, 2002–2017, vann Mourinhos lag tre europeiska titlar, ligan åtta gånger och den nationella cupen fyra gånger. Det är genomsnittligt en titel om året av den kaliber som de flesta tränare är glada att få uppleva en enda gång i livet.
Engelsmannen Bobby Robson, som var Mourinhos läromästare i slutet av förra seklet, lärde honom att för det första inte förväxla sig själv med laget när man vinner och för det andra att inte få för sig att man är värdelös de gånger man förlorar.
Återvunnen aptit
Mourinho har karriären igenom arbetat på samma sätt som en gång argentinaren Helenio Herrera (Stade Français, Barcelona, Internazionale, Roma). Han har gått in hårt för att lära känna sina spelare, lärt sig namnen på fruar och flickvänner och morsat på barnen. Allt detta för att skapa sig en bild av hur spelarens liv är hemmavid, så att han kan förstå varför någon plötsligt tappar formen och uppträder okoncentrerat.
Det är en beundransvärd metod. Men den är också oerhört krävande, något som sliter ner en tränare som måste börja om när han byter klubb vartannat eller vart tredje år. Det märktes under åren i Manchester United (2016–18) och Tottenham Hotspur (2019–21), där han inte längre framstod som särskilt speciell utan mera som världsfotbollens Grumpy Old Man.
Men när han nu leder Roma mot Sevilla så gör han det med återvunnen aptit och med ett lag som svarat på hans behandling.
José Luis Mendilibar, en 62-åring med nära 30 års tränarerfarenhet men en seger i Segunda División med Valladolid som främsta/enda merit, tog över ett krisande Sevilla den 21 mars. Då hade laget, som tillhört La Liga oavbrutet sedan 2001, ett tag varit på nedflyttningsplats. Mendilibar kom in lagom till kvartsfinalen mot Manchester United och har också eliminerat Juventus i semi. Han har fått ihop laget. På tolv ligaomgångar (6–3–3) har Sevilla klättrat upp till 10:e plats och skakat av sig höstens kris.
Vunnit Europa League sex gånger
Allt talar för att klubben också i år, precis som hela vägen sedan 2001, tar en plats på övre halvan. Men det är inte det remarkabla med klubben. Det storslagna ligger i hur Sevilla, med sina begränsade framgångar i hemlandet (enda ligasegern 1946, utöver det fem cuptitlar) på de senaste 18 säsongerna har vunnit just Europa League sex gånger – 2006, 2007, 2014, 2015, 2016 och 2020 – och på så sätt lärt sig att sätta målen högre än att varje säsong ge lokalkonkurrenten Real Betis Balompié vad de tål.
Målskyttet är en sak som har fungerat dåligt i vinter och enda hotet mot Roma är marockanen Youssef En-Nesyri med 17 mål på 43 tävlingsmatcher.
Sevilla FC är den enda klubben i La Liga som ingår i en internationell ägargrupp. 777 Partners har minoritetsandelar i Sevilla och Melbourne Victory samt är huvudägare för Standard Liège, Vasco da Gama, Red Star Paris, Hertha Berlin och Genoa. Detta är ett växande fenomen. Våren 2021 kartlade facktidningen World Soccer 117 klubbar världen runt som kontrollerades av 45 olika ägargrupper. I mars i år var siffran 268 klubbar.
Europa League-finalen 2023
Spelas onsdag 31 maj på Puskás Aréna, Budapest
Lagens väg till final
SEVILLA FC:
Gruppspelsfasen i Champions League
Manchester City (Eng) (h) 0–4, (b) 1–3
FC Köpenhamn (Dan) (b) 0–0, (h) 3–0
Borussia Dortmund (Tys) (h) 1–4, (b) 1–1
• Sevilla grupptrea efter Man City och Dortmund och därmed överflyttade till Europa League.
Play-off
PSV Eindhoven (Ned) (h) 3–0, (b) 0–2
Åttondelsfinal
Fenerbahçe (Tur) (h) 2–0, (b) 0–1
Kvartsfinal
Manchester United (Eng) (b) 2–2, (h) 3–0
Semifinal
Juventus (Ita) (b) 1–1, (h) 2–1
• Sevilla till final efter förlängning
AS ROMA:
Gruppspelsfasen i Europa League
Ludogorets Razgrad (Bul) (b) 1–2, (h) 3–1
HJK Helsingfors (Fin) (h) 3–0, (b) 2–1
Real Betis Sevilla (Spa) (h) 1–2, (b) 1–1
• Roma vidare som grupptvåa bakom Real Betis
Play-off
Red Bull Salzburg (Ö-e) (b) 0–1, (h) 2–0
Åttondelsfinal
Real Sociedad (Spa) (h) 2–0, (b) 0–0
Kvartsfinal
Feyenoord (Ned) (b) 0–1, (h) 4–1
• Roma vidare efter förlängning
Semifinal
Bayer Leverkusen (Tys) (h) 1–0, (b) 0–0
Matchen sänds ikväll på TV6 med start kl 21.
Text: Gunnar Persson
Mail: gunnar@sportaffarer.se
Datum: 2023-05-30
SÅ HÄR STÄLLER LAGEN UPP I DERBYT
Derbyt kl 15 på söndag mellan Djurgårdens IF och AIK blir det 200:e i tävlingssammanhang sedan 1899. Backen Elias Andersson i Djurgården skadade sig mot Häcken men är ändå med i den anmälda truppen. I AIK saknas backen Alexander Milosevic och anfallaren Victor Fischer.
Djurgården anmäler följande trupp:
Målvakter:
30 Tommi Vaiho Datum: 2023-05-27
35 Jacob Widell Zetterström
Backar:
2 Marcus Danielsson
3 Jesper Löfgren ...
Läs mer »
Två tvillingderbyn som slutade 4-0
Vi ringde upp två genuina derbyhjältar inför söndagens fight på Tele2. Båda i högsta grad involverade när det gällde(och smällde) i två derbyn mellan Djurgården och AIK som båda slutade 4-0. Ingen av dessa hjältar ska dock till Stockholm på söndag utan följer matchen i respektive hemmaarena.
Claes Cronqvist
Född 1944. Bor i Landskrona. Spelade för Djurgården mellan 1966-1970.
Tog guld med klubben -66. Bild: Under juniderbyt 1968 ägde Claes Cronqvist Råsunda.
- Jag har inget minne av att vi någonsin förlorade ett derby mot AIK. Eller något derby överhuvudtaget. Det var skön stämning på Råsunda och vi drack kaffe och juice inför matcherna. När det var derby tog vi dessutom en koffeintablett. Mot AIK tog jag två. Då var jag extra taggad. Även om AIK fick stryk så kom deras ordförande Lennart Johansson alltid in i vårt omklädningsrum och grattade laget. Det var en stor ledare.
Den 12e juni 1968 vann Djurgården över AIK med 4-0 och Claes Cronqvist blev derbykung med två mål varav det andra strax innan full tid. Sven Lindman gjorde 0-2 och 0-3 satte Conny Granqvist med en underbar språngnick rakt upp i nättaket. Stod själv som 10-åring i klacken. Efter matchen gick jag hela vägen hem till Bergshamra. På moln. Bussarna var överfulla, även 509:an som gick hem till oss. Jag köpte varmkorv för busspengarna.
Dag Szepanski
Född 1943. Bor i Falsterbo. Spelade för AIK 1970-73. Bild: Jubel efter slalommålet.
- Det var alltid skönt om vi tvålade till Djurgården. Favoritminnet är mitt så kallade slalommål mot Djurgårn den sjunde juni 1973. Jag dribblade av ett antal utespelare och till sist återstod enbart Björn Alkeby i deras mål som överlistades med en lobb. Vi vann med 4-0. Minns när jag kom till jobbet på Bonniers dagen efter, när alla(eller de flesta) reste sig och grattade vid morgonfikat. Jag kom till AIK från MFF där jag blev allsvenskans skyttekung 1967. AIK var bottenlag när jag anslöt men det blev bättre efter ett antal nyförvärv. Jag och Sanny Åslund fick en slags telepatisk kontakt. Vi fann alltid varann på plan. Fick också min första månadslön som fotbollsspelare av klubben. 7000 brutto i månaden.
FAKTA TVÅ DERBYN SOM SLUTADE 4-0
Råsunda Fotbollstadion, 12/6-1968. AIK-DIF, 0-4.
Claes Cronqvist, 0-1(10)
Sven Lindman, 0-2(44)
Conny Granqvist, 0-3(49)
Claes Cronqvist, 0-4, (89)
Publik: 28 051
Det året slutade de fyra topplagen på samma poäng(27).
Öster vann Allsvenskan på målskillnad före Malmö FF, IFK Norrköping och Djurgårdens IF. (DIF slog Öster hemma, 2-1 och torskade borta med samma siffror).
I Öster spelade bland andra Tommy Svensson, Harry Bild och Inge Ejderstedt. Djurgårn vann även höstderbyt mot AIK(2-0) inför 35 921 åskådare och mål av Särna Åkerström och Björn Persson.
Råsunda Fotbollstadion, 7/6-1973. DIF-AIK, 0-4.
Yngve Leback, 0-1(2) DIF:s Arne Skotte hade ett skott i stolpen i första minuten..
Yngve Leback, 0-2(3)
Dag Szepanski, 0-3(32) Dag sträcker armen i skyn i bilden ovan
Börje Leback, 0-4(48)
Publik: 24 161
Det året vann Åtvidaberg(37p) Allsvenskan före Öster(31p), Djurgården(31p) och Malmö FF(30p). Djurgårn vann höstderbyt med 3-0 inför 34 584 åskådare med mål av Harry Svensson, Håkan Stenbäck och Jan-Erik Sjöberg.
Text: Gustaf Berencreutz
Mail: gustaf@sportaffarer.se
Foto: Bildbyrån
Fotnot: Den tredje matchen i tvillingderbyhistorien som slutat 4-0 till något av lagen skedde den 21/9-1978 då DIF gick segrande ur striden.
Datum: 2023-05-23
Nerverna på utsidan. Derbynerver
- Prestige och tabellläge påverkar säkerheten. Djurgården tar emot AIK på Tele2 Arena i vårens fjärde Stockholmsderby. Lagens svaga säsongsstarter påverkar säkerhetsläget. Samtidigt har polisen och klubbarna ett bättre samarbete när fokus ligger på att få bort problemsupportrar.
Bengaler och pyroteknik är för de flesta ett oönskat inslag i läktarkulturen.
John Guidetti fick från läktaren se sitt AIK bli utspelat av IFK Norrköping i hemmapremiären. En, för Solnaklubben, ångestfylld vecka senare kunde Guidetti dansa inför fansen på Norra Stå efter segern mot Hammarby. I det följande Stockholmsderbyt fick Hammarby derbyrevansch mot Djurgården inför hemmapubliken.
Ola Österling, presstalesperson på Polisen med ansvar för idrottsfrågor, beskriver säsongsinledningen.
- Stökigast var derbyt Hammarby – Djurgården med ett våldsamt upplopp inne på arenan. Det var första gången den här säsongen och ett angrepp på Polisen. En försvårande omständighet är att det har gått halvknackigt för alla Stockholmslagen i år. Vi bedömer varje match unikt, men det är i nuläget ingen förhöjd risk inför kommande match.
Den 28 maj välkomnar Djurgården ärkerivalen AIK till Tele 2 Arena och ett ”sexpoängsderby”. Hemmalaget bär i egenskap av arrangör hela det juridiska ansvaret för säkerheten. Förberedelserna utgörs bland annat av möten mellan Djurgården, AIK, Polisen och MTR.
-Vi kommer som gäster och ska förgylla eftermiddagen. Det pågår en dialog med alla inblandade aktörer för att det ska bli en så bra och säker match som möjligt, säger Henrik Koch, säkerhetschef på AIK Fotboll. Datum: 2023-05-22
- Ett derby är alltid ett derby, och när säsongen har börjat halvknackigt så ligger känslorna mer utanpå och det blir svårare att som supporter ta en förlust ...
Läs mer »
Derbyn en plåga för sanna supportrar
Arild Waeger var en djurgårdare som inte riktigt klarade av ett derby mot AIK. Han blev min arbetskamrat när jag kom till Stockholm och nytt jobb som 19-åring. Jobbet handlade om sport och jag fick omgående klart för mig att han var blårand. Han var djurgårdare. Då menar jag rent organiskt, som en särskild människotyp.
Men detta djurgårdande var inte påklistrat eller gottköpsmässigt. Det var en naturlig del av hans personlighet – och ett filter mot verkligheten – och hade så varit åtminstone sedan 1940-talet, då han som pingisspelare tog steget över från Stockholms IF (”SIF:en”) till Djurgården.
Man fick för all del inte racka ner på DIF eller säga något ofördelaktigt om klubben så han hörde det. Då kom det en harmsen blick under de tjocka och mörka ögonbrynen. Just det harmsna var en nyckel som fick en att förstå hur han förhöll sig till sin favoritklubb.
När vi blev bekanta var svensk fotboll på väg att dö sotdöden. Allsvenskan tappade publik varje år. Tifo var inte uppfunnet, replikatröjor fanns inte och lojaliteten framgick diskret genom ett nålmärke på kavajslaget. Var det tillräckligt kallt ute plockade han fram sin blårandiga halsduk.
Arild hade odlat sitt djurgårdande under årtionden tillsammans med likasinnade i Klaras tidningskvarter. Han hade jobbat som telemottagare på merparten av den flora av dagstidningar som fanns då. Han lyssnade med hörlurar när utsända journalister läste in sina texter samtidigt som samtalet spelades in på lackskiva för utskrift.
Han fann en broder i den lika DIF-anstuckne journalisten Kerj Jonsson. De hade det gemensamt att de var dystopiska djurgårdare. Det lär ha funnits en inspelning som vårdades i många år. Det var ett samtal mellan Arild och Kerj, antagligen från hösten 1960 när Djurgården som regerande mästare hade åkt ur Allsvenskan. Det var två allvarliga och uppgivna män som, mellan långa tystnader, försökte förstå vad som hänt.
Tommy Engstrand, som i slutet av 1960-talet arbetade för tidningen Se:s kortlivade sportedition, fick ett uppslag – han skulle bokstavligen koppla ihop Kerj med GIH. Idén var att Jonsson skulle ha elektroder på bröstet som mätte hans hjärtverksamhet när han såg Djurgården spela. Engstrand tänkte att det säkert kunde ge svart på vitt för hur en supporter lider med sitt lag ... Datum: 2023-05-22
Läs mer »
SOK om att söka OS under pågående krig
"Vi får något att se fram emot"
Sport & Affärer fick en pratstund med SOK:s nye ordförande Hans von Uthmann som tog emot på Olympiastadion en vacker dag i maj. Vi på redaktionen har alltid varit positiva till ett svenskt vinter-OS men anser att man tidigare knutit ansökan för hårt till svårflirtade Stockholm med krav på dyra nybyggen när kompetensen och anläggningarna redan finns på plats runt om i landet. Nu har det äntligen skett en förändring. Vi vill veta varför vi deltagit i OS-tävlingar som arrangerats av diktaturer i propagandasyften och om det verkligen är rätt tid att söka när en av dessa arrangörsländer har startat ett storkrig i närområdet. Att Sverige förtjänar ett OS är vi överens om. Vi har vintersportskulturen och står för sunda värden. Men har vi råd? Och om vi tar hem det – kan vi då med rak rygg arrangera tävlingarna om kriget fortfarande pågår?
SOK:s nye ordförande Hans von Uthmann är positiv till ett svenskt vinter-OS 2030.
Datum: 2023-05-18
Du har suttit 12 år i styrelsen för SOK innan du blev ordförande. Hur vill du sammanfatta den tiden och det som fick dig att vilja bli ny ordförande efter Mats Årjes?
- De sista två-tre åren har det hänt väldigt mycket inom SOK. Vi har blivit starkare och jobbar bättre ihop och stärkt samarbetet med våra ”ägare” de olympiska förbunden. Jag har haft förmånen att få vara delaktig i den här processen. Jag ledde utredningen av den förra OS-ansökan inför 2026 som vi lärde oss mycket av och jag ledde rekryteringen av vår nya generalsekreterare(Åsa Edlund Jönsson). Det var ju inte alls planerat, men i och med att vår förre ordförande valde att kliva av, så fick jag förfrågningar från förbunden som ledde till att jag nappade på att kandidera.
Vilken är din vision eller mission med arbetet?
- Vi är på en utvecklingsresa och en av de viktigaste frågorna är elitidrotten. Vi har ett uppdrag från förbunden att vara väldigt tydliga med att det är SOK som har ledartröjan när det gäller att utveckla och stärka svensk elitidrott.
Hur ser relationen till RF ut idag?
- Den pågående förstudien om ett eventuellt OS och Paralympics visar hur bra vi jobbar ihop. Idag jobbar SOK, RF och Parasporten tillsammans på ett sätt som jag aldrig har upplevt tidigare. Vi är betydligt starkare, vi vill samma sak och vi, tror jag, har en större förståelse för varandras olika uppgifter. Att samarbeta innebär ju inte att alla parter gör samma sak. SOK:s huvudsakliga uppgift här är elitidrotten. Det viktiga är inte att organisera om, det är i huvudsak upp till medlemmarna. Det viktiga är att vi är tydliga med hur vi jobbar.
Hur mycket påverkades SOK av pandemin?
- Hela idrottsrörelsen tappade tempo och vi led av otydligheten och svårigheterna kring de olympiska spelen. Tokyo-OS blev framskjuten ett helt år. De aktiva fick det tufft och blev mer beroende av stöd och support från SOK. Det blev en väldigt tuff utmaning för individerna och för förbunden. Jag tycker att vi är på väg ut ur det nu och siktar framåt. Vi kom på ett sätt varandra närmare och lärde oss något utifrån den utsatta situationen.
Hur ser du på våra chanser att få arrangera vinter-OS 2030?
- De är stora. Vi lärde oss mycket av kampanjen inför OS 2026, det har vi med oss i det här arbetet. Vi vet att vi hade ett bra koncept men vi kan förbättra det. Och vi jobbar bättre och tydligare ihop. Men även IOK har utvecklat sin process. De kräver inte längre kostsamma kampanjer och de är tydliga med att befintliga anläggningar och kompetenser ska utnyttjas. Vi har Skid-VM i Falun 2027 med en fantastisk arrangörsstab . Det är klart att det är där vi ska genomföra motsvarande grenar 2030. Vi har en fantastisk arrangörsgruppering och anläggning för skidskytte i Östersund. Vi ska inte bygga nytt utan dra nytta av det som redan byggts upp där och vi har den alpina kompetensen i Åre. Och så kallar vi Stockholm "isstaden" litet slarvigt med ishockey, curling, shorttrack, konståkning etc och även invigningen får vi anta. Men vi har inte spikat några orter än utan vi är fortfarande inne i en förstudiefas ...
Läs mer »
Distansarbete hot mot företagsloppen
Blodomloppet och Vårruset lockar nu tusentals löpare över hela landet till lopp med hägrande picknickkorgar vid målet. Samtidigt utgör distansarbete ett nytt hinder för eldsjälar att värva kollegor vid fikaborden.
Sedan 1980-talet har motionslopp växt till antal och storlek. Enligt branschorganisationen Svenska Motionslopp deltog över 1,2 miljoner personer i större lopp under 2019.
- När pandemin slog till var det ett hårt slag och medförde i princip näringsförbud för att arrangera motionslopp. Nu har återhämtningen börjat, men branschen är inte tillbaka på samma nivåer som tidigare, säger Staffan Movin på Svenska Motionslopp.
Både Vårruset och Blodomloppet tillhör kategorin folkliga motionsevenemang där företag är en viktig målgrupp.
- Vi ser med viss oro för motionerandet när företag efter pandemin fortsätter erbjuda sina medarbetare att arbeta på distans. Grupperna som motionerar på arbetsplatser och deltar tillsammans i loppen blir tunnare och färre. Ofta finns det en engagerad person som får med sig andra vid kaffeautomaten eller på fikarasten. Den typen av möten och sociala interaktioner har minskat.
Vårruset är riktat till kvinnor och kom ur idén att sprida konceptet Tjejmilen över Sverige. Sedan starten 1989 har det växt från 6 städer till tjugo. Datum: 2023-05-16
- Vårruset var från början en möjliggörare för kvinnligt motionerande. Idag har nästan alla motionslopp en fördelning fifty-fifty mellan män och kvinnor. Renodlade lopp för kvinnor har fortsatt en roll i att vara en första avslappnad inkörsport till att börja motionera, säger David Fridell, vd på Marathongruppen.
Blodomloppet startade 1993 utifrån en folkhälsoidé om att framtidens blodgivare borde finnas bland motionslöpare. Numera genomförs 20 lopp i samarbete mellan lokala föreningar och blodcentraler.
- Vi har i princip haft en positiv utveckling hela tiden. När ICA kom in som samarbetspartner i slutet av 1990-talet tog det fart ordentligt och vi blev ett av de större loppen i Sverige bakom Vårruset. Nu är Blodomloppet störst, säger Tomas Hoszek, ordförande i Föreningen Blodomloppet ...
Läs mer »
Konstgräs framtida miljöbomb
EU-beslutet om att förbjuda tillverkning och försäljning av gummigranulat för konstgräsplaner – som vi berättade om förra veckan – förefaller både förhastat och överdrivet. Det finns nämligen inget givet ersättningsmaterial och det kommer att slå hårt mot fotbollen där man av klimatskäl är beroende av konstgräs.
Undersökningar visar att gummigranulatets gängse problembeskrivning är överskattad och bygger på gamla missuppfattningar. En bredare syn på konstgräsfenomenet säger dessutom att det är anläggningarna i sig som är problemet, en miljöbomb, eftersom konstgräsplanens olika beståndsdelar inte kan destrueras, bara till delar återvinnas.
Idén att återvinna gamla bildäck som gummigranulat föddes i USA. Till för drygt 30 år sedan brändes de eller användes som fyllmassa vid byggen. Nu blev de en komponent i den nya generationen av konstgräsplaner, som gick från de ökända nålfiltsmattorna till något som mera liknade naturgräs.
Från säkert till osäkert läge
Framtiden verkade säkrad, både för gummiåteranvändare och för idrottare som behövde ett tåligt allvädersunderlag. Men mytbildningen kring det ”flyktiga granulatet” och det årliga behovet av tonvis med nytt ifyllnadsmaterial kom i vägen. Någon multiplicerade antalet planer med behovet och fick siffror på tusentals ton bara för Sverige. Larmklockorna talade om ökade mikroplasterna i havet och påverkan både på grundvattnet och människan. Det var i det stämningsläget som arbetet med att fasa ut granulatet, det som nu resulterat i ett förbud, tog sin början och snart fick fäste på EU-nivå.
Men studien om Bergaviks IP i Kalmar(2019) säger att det med rätt åtgärder går att få ner granulatsvinnet till ett minimum. Spridningen var som störst när planen var ny. Men därefter kunde granulatfällor i dagvattenbrunnar fånga upp drygt 15 kg gummimaterial per år. Av det som ändå slank igenom av mikroplaster (0,1 kg/år) uppskattas ca 10% vara granulat. Dessutom är gummit, som är tyngre än vatten, svårrörligt ute i det fria.
Myten om svinnet bottnar i en missuppfattning ... Datum: 2023-05-16
Läs mer »
Hög nota när gummigranulatet lämnar plan
EU-beslutet att förbjuda utfyllnadsmaterialet gummigranulat i konstgräsplaner blir dyrt. Unionens medlemsländer ska på åtta år ersätta det och notan beräknas landa på över 100 miljarder kronor.
Orsaken till förbudet är att gummigranulat (=nedmalda bildäck), detta irriterande material som följer med hem i skorna bara efter en kortare promenad på en konstgräsplan, ingår i vad som kallas mikroplaster. Det letar sig inte bara in i skorna utan också i allt levandes arvsmassa. Vi vet ännu inte tillräckligt mycket om det, mer än att det är skadligt.
För 20 år sedan var konstgräsplaner vägen till nirvana när fotbollens användarvänliga framtid målades upp. Nu är det alltså tvärstopp för det ämne som fyller ut mellan grässtråna av plast, tjänstgör som ”jord” och har medverkat hyggligt till att få bollen att uppföra sig som på naturgräs. EPDM, som det kallas, har blivit ett fall för Kemikalieinspektionen.
Tre underlag
Idag spelas fotboll på tre underlag – naturgräs, hybridgräs och konstgräs. Hybridgräs är en kombination av naturgräs (minst 80%) och konstgräs. Det är en vanlig förstärkning i Storbritannien, Nederländerna/Belgien och Italien och tar udden av deras leriga vintrar. Konstgräset förekommer där vädret slår ut naturgräset. Norröver, där planvärme skulle sluka stora mängder energi för att få spelbara planer hela säsongen. Men också i t.ex. Spanien, där en gassande sol förutsätter stora mängder vatten.
Sverige vaknade förhållandevis tidigt vad gäller mikroplaster. Man har i ett decennium försökt hindra gummigranulatet med hjälp av barriärer och filter från att komma ner i dagvattenbrunnar och den vägen komma nära människan. En bra start. Men nu ska alltså gummigranulatet förbjudas helt och hållet ... Datum: 2023-05-08
Läs mer »
INFÖR ELITLOPPET 2023
- Storloppen ska locka folket från skärmarna
Björn Goop och San Moteur vann Paralympiatravet med 1,5 miljoner i förstapris och är en av favoriterna inför Elitloppet. Attraktionskraften i storloppen och fler hästägare ska öka intresset för travsporten.
Elitloppet är travsportens Superbowl. Här firar Björn Goop segern 2017. Kommer han att fira även i år?
Paralympiatravet lockade storpublik till Åby i vårvärmen och höjde temperaturen inför Elitloppet sista helgen i maj på Solvalla.
- Det finns tre riktigt stora travlopp i världen, Prix d'Amérique i Frankrike, Hambletonian i USA och Elitloppet i Sverige, där vi har den största totala prissumman på 11.3 miljoner, säger Markus Myron, marknadschef på Solvalla.
-Vi ser Elitloppet som travets Superbowl med världens bästa kuskar och hästar på plats. Det är ett internationellt evenemang där 10-15 procent av publiken kommer från andra länder.
Elitloppet har sedan starten 1952 utvecklats till ett publikevenemang som numera omsätter 35 miljoner kronor. Innan pandemin har publikrekorden legat runt 35 000 åskådare och ifjol när restriktionerna släpptes kom nära 20 000. Nu vill Solvalla vinna tillbaka publiken. Datum: 2023-05-09
- I år gör vi en stor satsning på att göra det ännu mer trivsamt för publiken. Det blir ett 200 meter långt serveringsområde längs upploppet med en bar som är 63 meter bred. Publiken på läktarplats har efterfrågat fler och bättre mat- och dryckesupplevelser.
Elitloppspubliken utgör en mycket stor del av upplevelsen och anses vara kunnig och sportslig.
- Publiken har skapat olika happenings som exempelvis inspringet när entréerna öppnas för att få bästa platserna på E-läktaren. Vi har Glenn iklädd Sverigetröja som återkommer varje år och slår på sin trumma. Det är inte påklistrat utan inslag som har växt fram genom åren ...
Läs mer »
Baxter och opinionen
Stuart Baxter har landat i Helsingborg för att ta hand om stadens stolthet HIF, en klubb som efter flera års oro nu har gått ner sig ordentligt. Det är hans tredje vända i klubben. Allt är nytt men ändå så likt. ”Opinionen”, eller folkviljan, har fortsatt ett avgörande inflytande. Precis som när han landade första gången, en vårdag 1976.
Tuff start för Stuart Baxter och Helsingborg. Här under förlustmatchen mot Brage på Domnarsvallen, 22/4. Den 2/5 vände man dock 0-1 hemma mot GAIS till vinst 2-1. Årets första poäng blev tre.
Helsingborg åkte i höstas ur Allsvenskan. Det var tredje nedflyttningen sedan 2016. Året avslutades med åtta raka nollpoängare. 2023 inleddes på samma sätt. Under den tredje 0–1-matchen i följd i Superettan tog fansens tålamod slut. Man hängde upp en banderoll med en hälsning till sportchefen Andreas Granqvist: ”Låt oss minnas dig för prestationerna på planen – dags att avgå nu Andreas”. Två dagar senare sparkades han samt A-lagets tränare Mattias Lindström och Álvaro Santos.
Fansen sade sitt och lagledningen fick gå. För 47 år sedan, när Baxter kontrakterats som mittback, visade anhängarna ett liknande engagemang. Men då handlade det inte om Baxter, som i sin egenskap av arbetslös brittisk fotbollsspelare, var ett oskrivet kort när han anlände till Helsingborg. HIF hade samtidigt fått ett annat förvärv på kroken, högeryttern Roger Magnusson. Klubben skrev kontrakt med den då 31-åriga ex-stjärnan som vunnit franska ligan och cupen med Olympique Marseille. Man gjorde det utan att närmare efterforska vad Magnusson haft för sig på sistone. Han hade bytt klubb till Paris FC. Laget hade åkt ur högsta serien och Magnusson hade tvingats till en ledbandsoperation i ena knäet. Han anlände till Helsingborg utan att vara rehabiliterad och han visste med sig att hans trumfkort – rycket – hade gått förlorat. Han var inte längre kapabel att runda och springa ifrån sina motståndare på samma sätt som tidigare.
Samtidigt hade HIF fått en ny tränare, engelsmannen Brian Birch som i sin ungdom tillhört Manchester United och varit en ”Busby Babe”. Han visade sig snart vara en koleriker. Men när han synades var han inte så kaxig. Det som hände var att opinionen och folkviljan fick vittring på Magnusson. Fyra år tidigare hade denne varit ett av franska ligans affischnamn. Men den kapaciteten var borta. Likafullt grupperade sig högljudda HIF-anhängare för att till varje pris få in Magnusson i startelvan.
Storsatsningen 1976
Det hör till saken att Helsingborg inför 1976 satsade hårt: ny tränare, en mittback(Baxter) från Storbritannien, ett legendariskt svenskt exproffs samt tre meriterade danskar: målvakten John Hansen samt mittfältarna Benny Johansen och Ole Skouboe. Opinionen fick vittring på allsvensk återkomst. HIF hade ju inte spelat i högsta serien sedan 1968 ... Datum: 2023-05-03
Läs mer »
MODO TILLBAKA I FINRUMMET
SHL är svensk ishockeys finrum där Modo nu är tillbaka efter att ha besegrat Djurgården i en finalserie över sju matcher. Modofansen kan börja drömma om SM-Guld medan Djurgården får ta omtag i Hockeyallsvenskan med mindre ekonomiska resurser.
Peter ”Foppa” Forsberg och alla modoiter fick se Modo åka ur SHL efter säsongen 2015/16. Klubben stod på randen till konkurs med ett minusresultat och ett negativt eget kapital. Modo har fått anpassa sig till förutsättningarna i Hockeyallsvenskan.
- Vi har bedrivit ett långsiktigt arbete över tid för att komma tillbaka till SHL. Det viktiga har varit att ha goda relationer med omgivningen och att bygga något som folk tror på och vill investera i, säger Johan Widebro, klubbdirektör.
- Det finns ett fantastiskt engagemang för klubben som gör att vi kan överleva i en liten bygd och fortsätta satsa. Nästan tio procent av kommunens befolkning går på hockey varje vecka. Jag upplever inte att kraven på oss har varit större än någon annan klubb.
Djurgården Hockey degraderades första gången efter 35 år efter säsongen 2012/13. Inför årets säsong var det återigen dags att spela i Hockeyallsvenskan. Redan i årsredovisningen kunde fans och intressenter läsa att klubben skulle studsa tillbaka till SHL.
- Vi ska sätta ett slagkraftigt lag på isen även nästa säsong, men ett andra år i Hockeyallsvenskan får ekonomiska konsekvenser. Kudden som lag får som åker ur SHL på sex miljoner kronor, försvinner. Det blir fortsatt kostnadsoptimering i verksamheten, säger Thomas Kraft, klubbdirektör Djurgården Hockey ... Datum: 2023-05-03
Läs mer »
VALÅR 2023 - Fram för affärsjuristerna
Landets tre största och tyngsta idrottsorganisationer väljer nya ledare denna vår.
Svenska Fotbollförbundet valde den 25 mars Fredrik Reinfeldt till ny ordförande efter Karl-Erik Nilsson. Härnäst följder Sveriges Olympiska Kommitté (torsdag 20 april) och Riksidrottsförbundet, som utser sin nye ordförande på Riksidrottsmötet i Uppsala, 26–28 maj.
Dessvärre tycks alla tre trampa vidare på gamla stigar. Varken SvFF eller RF verkar ha en uppdelning av bredd och elit på sin agenda och därmed är det upplagt för att svensk idrott även i framtiden kommer att behöva brottas med onödiga avtalskonflikter i stil med ”UEFA mot MAX Hamburgare i Borås” (2009) och ”Boden Hockey mot Hockeyettan” (2021–22).
Men sådant blir utfallet om tillsättningen av toppositioner fortsätter att ske efter principen ”tack för lång och trogen tjänst” eller som ett resultat av vassa armbågar. Belöningen blir ordförandeskapet, varken mer eller mindre. Det nämns sällan något om vad vederbörande har tänkt sig att uträtta, alternativt ändra på.
Att idrotten förändrats de senaste årtiondena har väl knappast undgått någon?
Jag frågar därför att man aldrig kan vara säker. Topp och bredd har slitits isär. Elitfotbollen inom landet har väldigt lite gemensamt med breddverksamheten. Ändå är det så att bredden (distrikten) har tillräckligt många röster på årsmötet för att effektivt stoppa eventuella elitplaner på t.ex. förändringar av ägarstrukturen (51-procentsregeln). Breddröster är fortfarande emot en förändring. Man vill inte ens ge de elitklubbar som så vill en möjlighet att ändra (alla kommer ju inte att gå den vägen).
Men för att få en specialisering är det hög tid att börja snegla på och informera sig om ordningen i de amerikanska proffsligorna, där var och en är ett fristående företag med ”filialer” (klubbar) över hela kontinenten. Ligan leds av en commissioner (i realiteten VD) som i de flesta fall är en advokat. Det förhållandet gäller National Basketball Association (Adam Silver), National Hockey League (Gary Bettman) och Major League Baseball (Rob Manfred). Major League Soccer leds av Don Garber, som är fostrad i den korporativa nordamerikanska idrotten. Han började med 16 års arbete inom NFL och har nu lett MLS sedan 1999. Roger Goodell, som basar för National Football League, är ekonom.
Ingen lösning utan kompetens
Svensk idrott skulle må bra om flera affärs- och avtalsjurister var aktiva på olika nivåer. Inte minst skulle den pinsamma incidenten i samband med U21-EM i Borås 2009 kunnat undvikas. Det handlade om att MAX hade en restaurang i den då nybyggda Borås Arena. När UEFA (=McDonalds) fick syn på den slog man bakut. Saken fick dock bara bero och ett tag var hela evenemanget på väg att flyttas till Halmstad. Det löstes slutligen med att MAX fick stänga när UEFA-arrangemang pågick. Men det fanns inom arrangörsgruppen ingen vilja att lösa detta innan frågan blev akut ... Datum: 2023-04-18
Läs mer »
SPONSRINGSLÄGET I FÖRBUNDEN 2023
Hur ser sponsringsintäkterna ut för de svenska specialidrottsförbunden?
Klicka här för årets undersökning(bläddervänlig version)
Eller här för en nedladdningsbar pdf.
Datum: 2023-04-03
Inför Allsvenskan 2023
Av Gunnar Persson
Allsvenskan i fotboll är välmående och 2022 var ett rekordår. Högsta fotbollsligans totala omsättning steg med 31% till 2,8 miljarder kronor. Goda nyheter även om man bör inse att de pengar som kommit in via UEFA-ersättningar och spelarförsäljningar kan ses som tillfällighetsbetonade.
De stora pengarna har gått till ett fåtal klubbar. Sverige är därmed på väg att bli ett fotbollsmässigt Portugal, Nederländerna eller Skottland. Alltså en mindre nation där resurserna, titlarna och platserna i europaspelet delas av ett begränsat antal klubbar.
Det är min konklusion efter att ha tagit del av EY:s rapport om 2022 års ekonomiska resultat i Allsvenskan. I rapporten sägs att kapitalet genomsnittligt ökade med 17 miljoner kronor per klubb. Men det är enbart ett statistiskt räkneexempel utan bäring på verkliga förhållanden.
När man tittar närmare på klubbarnas upparbetade ekonomiska tillgångar blir bilden en annan. Pengarna är koncentrerade till Malmö (700,6 mkr), Djurgården (215,9), IFK Norrköping (137,5) och Hammarby (115,6). Där finns 1 169,6 mkr att väga mot 382,2 mkr för övriga 12 klubbar. (Detta om förra årets nedflyttade GIF Sundsvall [2,3 mkr] och Helsingborgs IF [6,7 mkr] räknas med istället för det uppflyttade Brommapojkarna [46,4 mkr] och Halmstads BK [5,0 mkr].) Det betyder att 25% av klubbarna har 75% av kapitalet.
I längden blir det ogörligt för övriga klubbar att sticka upp mot de fyra stora. Det krävs enstaka framgångar eller någon spelarförsäljning för att så ska kunna ske. Men det krävs också att klubben med fylld kassakista kan förvalta sina pengar. I det avseendet sätter jag frågetecken för Malmö FF.
De höjda intäkterna under detta rekordår kan hänföras till:
• Spelarförsäljningar, som 20222 gav 559 miljoner. Det är en kurva som brukar svänga kraftigt år från år.
• UEFA-premier tack vare framgångar i Europa. Sammanlagt ca 300 miljoner varav Malmö FF stod för 198 mkr och Djurgårdens IF 85 mkr. Den intäkten hänger ju då på att ett eller flera svenska lag faktiskt lyckas slå sig fram till gruppspel.
• Biljetter. Det var första året utan pandemirestriktioner. Under 2022 stod biljettintäkterna för 17% av omsättningen mot 14% för 2021. Men då ska man som sagt vara medveten om att totalomsättningen ökat med 31%.
2023 kan alltså bli ett år utan hundratals miljoner i försäljningsintäkter, utan UEFA-pengar och definitivt utan pandemieffekt på biljettförsäljningen. Så ta det lugnt.
– – –
Förra årets högsta- och lägstanoteringar i absoluta siffror för 2023 års allsvenska klubbar
Högsta omsättning: Malmö FF 588,6 mkr
Lägsta omsättning: Halmstads BK 35,9 (i Superettan)
Högsta omsättningsökning: Djurgårdens IF +219,9 mkr
Största omsättningstapp: IFK Göteborg –5,5 mkr
Bästa resultat: Djurgårdens IF 90,7 mkr
Sämsta resultat: IFK Norrköping –20 mkr
– – –
Så går det 2023: Guldet hamnar i Stockholm!
- Så här går det i år. Bedömningen är dock inte mera detaljerad än att respektive klubb hänvisats till sin miljö under kommande år – guldfight, en intetsägande säsong i mellanskiktet eller kamp för att undvika nedflyttning – och att klubbarna redovisas i bokstavsordning. Det enda lag som ges en exakt förutsägelse om hur det kommer att gå är årets guldfavorit Djurgården. En sak är dock klar: Stockholmslagens anhängare får ett roligt år ... Datum: 2023-03-31
Läs mer »
VALÅR 2023 - Fotbollen väljer ordförande efter märklig nomineringsprocess
På lördag 25 mars håller Svenska Fotbollförbundet årsmöte. En organisation med en miljon medlemmar får en ny ordförande. På sikt ska också en ny topptjänsteman (generalsekreterare) tillsättas. Om sans och vett får råda blir det en ommöblering till bättre. Om valberedningens förslag går igenom kommer däremot hela det gamla möblemanget att hamna i en container på gatan utanför förbundskansliet.
Datum: 2023-03-23
Inför mötet återstår två ordförandekandidater – Lars-Christer Olsson och Fredrik Reinfeldt. Svagt ledarskap har gjort att det inför årsmötet inte finns någon given efterträdare till Karl-Erik Nilsson, som lämnar sin post efter elva år. Tidigare har t.ex. Lars-Åke Lagrell, som 1991 efterträdde Lennart Johansson, och Karl-Erik Nilsson, som 2012 tog över efter Lagrell, matchats fram som tydliga efterträdare till sittande ordförande. Alla inblandade har vetat vad vederbörande har stått för och valet har varit en relativt enkel process. Så har inte skett den här gången.
Mörka moln över förbundskansliet
Nilsson lämnar eftersom han närmar sig den stipulerade tolvårsgränsen för en sittande ordförande. Men samtidigt sparkas hans närmaste man Håkan Sjöstrand, generalsekreterare sedan 2014 och i framtiden lika lite saknad här som på sina tidigare tjänster inom Svenska Spel och ICA. Sjöstrand började bra när han vaket sålde ut en ointressant kvalmatch på Friends. Men därefter har rapporteringen kring hans person mera handlat om det mörka moln som svävat över förbundskansliet, en arbetsplats som ger de anställda ont i magen. Vad gäller arbetsklimatet påminner det väldigt mycket om vad hans företrädare Mikael Santoft uppnådde under sin tid på posten 2010–14. Släpphänthet på vissa punkter, irriterande detaljstyrning i andra avseenden har varit ett gemensamt signum för Santoft och Sjöstrand. Processen att anställa en ny generalsekreterare påbörjas inte förrän det är klart med ny ordförande ...
Läs mer »
IDROTTSKLUBBARNA MED STARKAST VARUMÄRKEN 2023
VILKA IDROTTSKLUBBAR HAR STARKAST VARUMÄRKEN ENLIGT SVENSKA FOLKET?
KLICKA HÄR FÖR RESULTATET AV ÅRETS DEMOSKOPUNDERSÖKNING!
Datum: 2023-03-20
Självförtroendet DIF:s dyrbaraste tillgång
Djurgården är som enda svenska klubb kvar i fotbollens europaturneringar och inleder torsdag 9 mars sin åttondel i Europa Conference League mot Lech Poznan. Retur på Tele2 den 16 mars.
Efter flera års svindlande transferkarusell har DIF:s sportchef Bosse Andersson bromsat in en smula för att ge tränarparet Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf något som liknar arbetsro. Det har lönat sig. Sedan de båda tog över 2019 har laget placeringarna 1–4–3–2 i Allsvenskan. Det ska ställas mot ett huvudsakligt harvande i mitten och två balansakter nära nedflyttning under det föregående dryga decenniet. Ovanpå återetableringen i serietoppen har man fått sin största internationella framgång sedan pengarna på allvar kom in i den internationella klubbfotbollen, alltså under de senaste 30 åren.
”Fått”, kanske inte är rätt ord. Det här är något som DIF har fått smak på och rivit åt sig. Det började i kvalet mot Rijeka, där 2–3 från första mötet vändes genom 2–0 hemma efter förlängning. Nästa möte, med rumänska Sepsi Stantu Gheorghe blev mindre komplicerat (3–1, 3–1). Gruppspel säkrade sedan mot cypriotiska APOEL genom 3–0 hemma och förlust 2–3 borta. På andra håll i landet suckade man över hur Elfsborg åkte ut direkt och hur AIK fick vika sig i sista kvalrundan. Det brukar låta så här från utslagna svenska lag: ”Tyckte vi gjorde en riktigt bra match, det var bara de där målen på slutet …”
Inga sådana ljud från DIF, som alltså var klart för gruppspel och tog sig an uppgiften med nyfikenhet (till skillnad mot rädsla). Gruppspelet började avvaktade med 0–0 borta mot svaga Shamrock Rovers. Men sedan vände man underläge hemma mot Molde och vann med 3–2, slog starka Gent borta med enda målet, krossade samma lag hemma genom att gå ifrån till 4–0 (och vinna med 4–2) och säkrade gruppsegern i femte matchen (Molde 3–2) där man visade styrka genom att på bortaplan vända ett tvåmålsunderläge. Slutfighten hemma mot Shamrock (1–0) expedierades. Gruppseger med 16 av 18 möjliga poäng inspelade. I och med det var minst 78 miljoner (plus pengar från UEFA:s marknadspott) säkrade i prispengar (mera med tanke på den fallande kronan).
Nu ställs Djurgården mot Lech Poznan, grupptvåa efter Villarreal men före Hapoel Beer Sheva och Austria Wien. Andraplatsen betydde en extra kvalomgång nu på vårkanten och där slog polackerna ut Bodö-Glimt med enda målet. Lech firade 100 år med att vinna ligan förra våren. Det är också den klubb där Robert Lewandowski för 13 år sedan fick sitt genombrott med försäljning till Borussia Dortmund ... Datum: 2023-03-07
Läs mer »
FOTBOLLSFARSA I MEDIEBRUSET
Läs vår intervju med Lennart Ekdal(bläddervänlig vs här).
Nedladdningsbar pdf här.
En sammanfattande fråga kring intervjun uppkommer..
Sport & Affärer:
- Hur hade du egentligen tid att förena din intensiva och framgångsrika journalistkarriär med din uppenbart framgångsrika tid som idrottsförälder?
Lennart:
- Dagarna med SVT och Aktuellt var fullspäckade liksom tiden under TV4:s uppstart. Så då var det främst helger och semestrar som gällde. Cupspelandet skedde ju oftast då också. När jag senare blev programledare för egna program fick jag också en betydligt luftigare tillvaro och ännu mer tid kunde vigas åt sönernas fotboll.
Datum: 2023-02-27
Ny chans till svenskt vinter-OS
Datum: 2023-02-09 SPORT & AFFÄRER ÄR OCH HAR VARIT POSITIVT INSTÄLLDA TILL ETT SVENSKT VINTER-OS MED VÄL UNDERBYGGDA ARGUMENT. MEN:
1) Inget OS i Sverige så länge krig pågår i närområdet
2) Om kriget är slut och vi får vinter-OS: Inga idrottsmän från Ryssland och Belarus får delta om inte de skyldiga betalat skadestånd och de ansvariga brottslingarna sitter bakom lås och bom.
3) IOK vill tvätta sitt varumärke. De har utan att tveka låtit odemokratiska mördarregimer som Ryssland och Kina stå som värdar för spelen. Ska demokratiska vintersportsnationen Sverige bidra till att tvätta ett besudlat olympiskt varumärke så måste det kosta: - IOK får stå för hela notan vad gäller marknadsföring och genomförande.
4) IOK och FIFA ska så snart kriget är över arbeta för att göra Ukraina till värdnation för framtida OS och Fotbolls-VM som en del av den brådskande återuppbyggnaden av landet. Organisationerna får stå för kostnaderna med stöd främst från Sovjet, Belarus, välvilliga sponsorer och resten av idrottsvärlden..
5) Fortsätter dessa organisationer konsekvent att med idrottens hjälp stärka odemokratiska länder återstår inget annat än bojkott. Det finns annat att lägga sin energi och sina pengar på. Som att gå in med massivt stöd till utsatta människor.
Sveriges Olympiska Kommitté, Sveriges Paralympiska Kommitté och Riksidrottsförbundet inleder en förstudie angående OS och Paralympics i Sverige 2030.
– Det är nya tider nu och förstudien ska visa hur OS och Paralympics kan formas utifrån Sveriges förutsättningar. Vi har redan i dag i stort sett alla arenor som krävs för att arrangera de största vinterspelen, säger SOK:s tf ordförande Anders Larsson.
OS och Paralympics 2024, 2026, 2028 och 2032 har redan fått sina värdstäder. Men spelen 2030 är ännu inte utdelade. Internationella Olympiska Kommittén använder en helt ny metod för att bestämma var spelen ska arrangeras. Stora OS-kampanjer tillhör historien. Numera tillämpar IOK en trestegsprocess med olika dialogfaser.
- Det var så Brisbane tilldelades spelen 2032. Vi har som ett första steg haft ett möte med IOK som handlade om att, utan förpliktelser från något håll, titta på spelen 2030. Under det mötet var det tydligt att IOK gillade vårt koncept för 2026. Det som förstudien ska ge svar på är om vi är redo att gå vidare i processen, säger SOK:s tf ordförande Anders Larsson ...
Läs mer »
Kommentarer
Zelenskyj: -Stoppa Ryssland från OS!
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kämpar för att Ryssland inte ska få delta vid OS i Paris 2024. Ännu mer nu när IOK, i förra veckan, öppnade för att ryska och belarusiska idrottare skulle kunna få delta under neutralt flagg.
I sitt dagliga tal på söndagen sa Zelenskyj att ett ryskt deltagande skulle visa att ”terrorism kan vara acceptabelt”. Han sa också att han skrivit ett brev till Frankrikes president Emmanuel Macron där han åter lyft frågan med honom. Ukraina har hotat att bojkotta OS om ryska och belarusiska idrottare släpps in. Källa:TT
Datum: 2023-01-30
Spelaren som var en gudagåva och en förbannelse
Pelé var inte fullvuxen när hans insatser under VM-slutspelet i Sverige 1958 charmade hela fotbollsvärlden. En tanig pojke som ännu inte fyllt 18, gör sex mål på fyra matcher, varav två i VM-finalen mot värdnationen. Han gick till historien för genombrottet i Sverige och för maktdemonstrationen som den mogne centralfiguren i Mexiko 1970. Däremellan var han galjonsfiguren för en cirkus som turnerade över hela världen.
Pele´ gjorde fotboll till en konstart.
Hans individuella förmåga var sådan att han bara genom sin bollfördelande närvaro på egen hand lyfte vilket ”system” som helst. Brasilien kom till VM 1958 med en 4-2-4-uppställning, ”uppfunnen” i Ungern och tagen till Brasilien av ungerska tränare som Kürschner och Guttmann. Den dissekerades på många håll men hade inte varit värd mycket utan Pelé och man kan heller inte säga att den gav upphov till en särskild brasiliansk stil eller ett arv för följande generationer att bygga vidare på. Några djupare tankar om spelets metodik hade han aldrig. ”Jogo bonito” är mera en marknadsföringsbeteckning – och en förbannelse för senare generationer – än en spelstil. Han var så pass skicklig individuellt att den som försökte efterlikna honom var dömd att misslyckas. Ändå har brasilianska landslag försökt fortsätta med den ”fria fotbollen” i årtionden och har mött massiv kritik varje gång en förbundskapten har försökt leda in lagets uppträdande på ett nytt, modernare spår.
Retrospektivt hör Pelé hemma i en annan era. Personligen hade jag gärna sett honom i en europeisk liga under åtminstone fem, sex av de 18 år han spelade för Santos (1956–74). Spanien eller Italien? Var som helst, bara någonstans där hans förmåga hade prövats hårdare än hemma i Campeonato Paulista (410 matcher/468 mål), som Santos vann tio gånger med Pelé i laget.
Nationalhjälte och världskändis
Men när hans roll i Santos dissekeras blir det komplicerat. Laget blev sydamerikanska klubbmästare 1962 och 1963 och lyckades båda åren gå vidare och vinna även Världscupen, efter segrar mot Benfica och Milan. Så långt är det inga problem. Men efter den brasilianska militärens statskupp 1964 blir läget ett annat. Brassar hade vällt in över Europa sedan mitten på 1950-talet och i den vågen ingick också några av hans kompisar i Santos. Ryktena om Pelés avfärd till Europa hade varit vardagsmat – fram till kuppen. Men efter den blev det tydligt att den nya regimen behövde honom som distraktion för ett folk som lät sig sövas av fotboll. Han fick helt enkelt inte lämna Santos/Brasilien för andra uppgifter. Myten om hans förträfflighet växte över hela världen och kunde sorgfälligt skyla över vad juntan gjorde för att vakta makten.
Ändå var det så att besvikelserna ett tag dominerade i landslaget. Under VM i Chile 1962 skadade han sig i andra matchen, mot Tjeckoslovakien, när han skulle dra på ett långskott och försvann för resten av turneringen. Hans plats togs av Amarildo och någon guldmedalj fick han inte förrän efter en regeländring 1978. Det är därför inte riktigt sant när det sägs att han vann tre VM-guld. Under VM i England 1966 var han det påpassade villebrådet, centralfigur i ett åldrat och illa tränat lag. Han sparkades sönder i premiären mot Bulgarien, stod över nästa match mot Ungern men tvingades in i spel i den avgörande gruppmatchen mot Portugal. Där sänktes han av João Morais och illa skadad haltade han vidare matchen ut. Att den engelske domaren McCabe inte visade ut portugisen ses fortfarande som en straffbar underlåtenhet ... Datum: 2022-12-30
Läs mer »
SM I KLUBBEKONOMI 2022
Vilka klubbar är bäst på ekonomi och marknadsarbete?
Nu är vår analys klar.
KLICKA HÄR FÖR LISTORNA!
Datum: 2022-10-01
SPONSRINGSLÄGET I FÖRBUNDEN 2022
Hur ser sponsringsläget ut för de svenska specialidrottsförbunden?
Klicka här för årets resultat!
Datum: 2022-05-11
DEN INTELLEKTUELLA SPORTJOURNALISTEN
Läs vår intervju med Johanna Frändén i Paris.
Klicka här för den bläddringsbara versionen.
Eller här för en nedladdningsbar pdf.
Önskar du ett tryckt exemplar? Kontakta redaktionen på: kontakt@sportaffarer.se
Foto: Nikolai Jakobsen
Datum: 2022-04-04
IDROTTSKLUBBARNA MED STARKAST VARUMÄRKEN 2022
Nu är den här! Resultatet av vår årliga Demoskopundersökning.
Klicka här för topplista och analys!
Datum: 2022-03-03
SM I KLUBBEKONOMI 2021
Vilka elitklubbar är bäst på ekonomi och marknadsarbete?
Vår årliga analys är nu klar.
KLICKA HÄR FÖR LISTORNA!
Datum: 2022-01-21
Så mår specialidrottsförbunden år 2021
Föreningar som upphör, barn och ungdomar som lämnar idrotten, och stort intäktsbortfall på grund av minskning av sanktionsavgifter och tävlingslicenser. De flesta av Sveriges specialidrottsförbund har drabbats hårt av pandemin, men det finns också förbund som på olika sätt har gynnats av läget. Sport & Affärer har kartlagt hur specialidrottsförbunden har klarat de senaste 16 månaderna. Vad gäller vår årliga undersökning "Sponsringsläget i förbunden" med aktuella siffror var vänlig se artikeln som följer efter denna.
En stor del av den svenska idrottsrörelsen är samlad i de 72 specialidrottsförbunden som är anslutna till Riksidrottsförbundet. Vid flera tillfällen har det rapporterats om hur idrottsrörelsen i stort har klarat pandemin utan att ta hänsyn till stora skillnader i förbundens verksamheter, resurser och framförallt sportsliga utövande. Många gånger har de små förbundens berättelser drunknat i de stora idrotternas agendor. Sport & Affärer har därför gjort en kartläggning där alla förbund har givits möjlighet att berätta om hur deras ekonomi och arbete har påverkats av pandemin.
För flera förbund och deras medlemmar, framförallt inomhussporter, har pandemin varit förödande. Enligt Svenska Brottningsförbundet visar LOK-stödsstatistik, statligt lokalt aktivitetsstöd, för 2020 att kampidrotterna har drabbats hårdast med minskat LOK-stöd på cirka 38 procent. Badmintonförbundet och Bordtennisförbundet rapporterar om ett stort intäktsbortfall på grund av minskning av sanktionsavgifter och tävlingslicenser, och varnar för en stor risk att föreningar förlorar utövare.
Innebandyförbundet är oroade över att ett stort antal utövare i alla åldrar har slutat när verksamheten startar igen i höst, ett scenario som enligt Handbollförbundet skulle påverka både folkhälsan och samhällsekonomin. Dartförbundet larmar om att föreningarna går på knäna med lokalhyror på upp till 30 000 kronor i månaden, och Danssportförbundet har försökt stötta sina föreningar genom att minska verksamhetsutgifter.
Judoförbundet berättar att flera föreningar befinner sig i svår ekonomisk kris, och riskerar att upphöra helt, men att förbundet inte får använda stödformer för att rädda föreningar som inte träffas av kompensationsstödet. Förbundet anser att Riksidrottsförbundet sviker små föreningar i mindre orter som inte är publikidrotter. Isseglarförbundet är också besvikna på Riksidrottsförbundet som har sänkt kraven på alla förbund som får LOK-stöd, men inte på de förbund som inte klarade kraven innan pandemin.
Svenska Fotbollförbundet, som visserligen får cirka 150 miljoner kronor för sina resultat i EM, har tappat 55 miljoner kronor i bara publikintäkter för landskamper. På förbundsnivå har pressen och arbetsbelastningen ökat, vilket i Budo & Kampsportsförbundet resulterade i en utbränd medarbetare. Stora delar av idrottsrörelsen har drabbats hårt av pandemin, men det finns även förbund och föreningar som har klarat sig bra.
Svenska Golfförbundet hade ett rekordår 2020 med ökat antal medlemmar och stärkt ekonomi för merparten av klubbarna. Samtidigt uppskattar Kanotförbundet att fler personer än vanligt var ute och paddlade under förra året. Frisbeeförbundet berättar att discgolf har fångat upp en stor mängd nya utövare, vilket har resulterat i uppstart av nya klubbar och banor. I Fäktförbundet har skickliga tränare haft möjlighet att lägga mer tid på barn och ungdomars träning när elit- och tävlingsverksamheten har varit begränsad.
För Bangolfförbundet och Bowlingförbundet omfattas landslagssamlingar och internationella mästerskap bara av kostnader, och med inställda mästerskap har förbunden kunnat redovisa ett ekonomiskt överskott. Flera förbund som är duktiga i sitt sponsorarbete, som Bilsportförbundet, har tänkt nytt, varit kreativa och gjort det bästa utifrån rådande förutsättningar. Stor del av aktiveringen av partnerskap har ställts om till digitala upplägg, där Orienteringsförbundet och Skidskytteförbundet har varit framgångsrika.
Sport & Affärers frågor till specialidrottsförbunden:
1) -Hur har sponsringsarbetet påverkats av pandemin?
2) -På vilket sätt har förbundets och medlemmarnas arbete och ekonomi påverkats av pandemin?
Så svarar förbunden: ... Datum: 2021-07-22
Läs mer »
Sponsringsläget i förbunden 2021
Hur har pandemin påverkat de svenska specialidrottsförbundens sponsringsintäkter?
Sport & Affärers årliga kartläggning av specialidrottsförbundens sponsringsintäkter är klar.
Klicka här för årets undersökning.
Datum: 2021-07-19
Allsvenskan 2020 på gräs och konstgräs
Analys av Gunnar Persson
Malmö FF tog SM-guldet. Men vad hände i övrigt – och varför? Säsongen 2020 är med stor säkerhet den märkligaste i Allsvenskans långa historia. De olika underlagen spelade en viss roll för seriens utgång men viktigare var nog det faktum att ligan genomfördes helt utan publik.
Pandemin gjorde att starten sköts upp från 5 april till 14 juni. Det medförde i sin tur att serien för första gången pågick in i december. Men jag vågar påstå att tomma (och tysta) läktare påverkade utgången av årets serie mera än underlaget. Det blev inget tryck. Det blev inga reaktioner, vare sig omedelbara (på särskilda situationer) eller långsiktiga (att publiken inte kunde bära fram och lyfta enskilda spelare). Utan publik blir det inga publikfavoriter.
Att det inte var som det brukar visas av en jämförelse mellan sluttabellerna 2019 och 2020. Ta medaljlagens poängsummor.
2019: 69, 65, 65, 62
2020: 60, 51, 49, 48
Jämför med de fyra sämsta.
2019: 25, 23, 20, 20
2020: 33, 28, 26, 24
Jag tror inte att de grundläggande skillnaderna mellan topp och botten hunnit förändras så mycket på en enda vinter. Däremot inverkade som sagt tystnaden på spelet. Tändningen och skärpan försvann. För det talar också att en mängd matcher avgjordes i slutminuterna eller på tilläggstid. Det blev helt enkelt lealöst. Och frågan är vad fotboll utan direktkontakt med sin publik egentligen är värd.
Sett till underlaget kan sägas att Malmö FF var starkast på naturgräs (fjärde gången på fem år) och att AIK var bäst på konstgräs (tredje gången på fem år). AIK tar uppenbarligen omställningen till konstgräs på största allvar.
Årets utfall sett lag för lag:
1) Malmö FF
Att MFF vann för sjätte gången sedan 2010 är fullt naturligt. Med hög konkurrens i truppen gick det att uppehålla ett tryck kring laget trots att ingen publik fanns. Dessutom ingen oro för att pengarna skulle ta slut. Men insatserna i Europa League måtte vara frustrerande. Att det för det första sprack så kapitalt mot Wolfsburg i våras och att det sprack lika kapitalt i höstens play-off mot Granada. MFF använde kapitalet till att stoppa stjärnan Anders Christiansens tänkta 30-miljonersflytt till Saudiarabien. Han är guld värd för MFF men när han våren 2018 tillhörde KAA Gent i Belgien blev det bara 4 ligamatcher och lika knapert var utfallet under året (2015) i ChievoVerona.
2) IF Elfsborg
Hur gick det här till? Elfsborg var bästa bortalag och procentuellt näst starkast på naturgräs (upp från 22% till 75%). De senaste åren har den gamla medaljaspiranten ifrågasatts (8–12–8) men nu blev det betydligt bättre. Anfallaren Jesper Karlsson(22 matcher/11 mål) hade stor betydelse. Men han har redan debuterat för AZ Alkmaar. Boråsarna får alltså delvis börja om nästa år. Trycket på scoutingen är hårt. Karlsson måste ersättas för att inte utvecklingsläget ska gå upp i rök.
3) BK Häcken
Hisingens getingar hamnade i en svacka efter sin sensationella andraplats 2012 men har på senare år etablerats som en medaljaspirant (10–5–7–10–4–5–6–3). Seriens näst starkaste hemmalag (efter MFF) och näst bäst på konstgräs (efter AIK). Nu vinkar Europaspel för sjunde gången (sedan 2007). Inför nästa år finns ett aber vad gäller mittbackarna. Joona Toivio är 32, Rasmus Lindgren 36. Båda har kontrakt ytterligare ett år men här krävs åtminstone back-up av A-lagskvalitet.
4) Djurgårdens IF
Mästarna föll tillbaka men klarade året ekonomiskt tack vare försäljningen av Marcus Danielson till Kina, en affär som gick i lås bara dagar innan Covid-19 slog till. Att man tappade berodde i första hand på att nämnde Danielson(mittback, lagkapten och MVP 2019) och seriens skyttekung Mohamed Buya Turay(15 mål) försvunnit utan att ersättas. Det fanns ingen spetskvalitet kvar. Talande är att Fredrik Ulvestad, en defensiv innermittfältare, nu var bäste mål skytt(9 mål). Och nu försvinner han också.
5) Mjällby AIF
En lysande återkomst. På nionde försöket (1980, 1983, 1985, 2010–14 och 2020) noterade Mjällby sin hittills bästa allsvenska placering, en poäng från en medalj. Men jag vill påstå att det goda insatsen till del villkorades av att man inte behövde förskräckas av storklubbarnas publikstöd. Mjällby var tredje bästa hemmalag (MFF och Häcken bättre) och åtta i bortatabellen. Nästa år får det gå utan tränaren Marcus Lantz och skyttekungen Moses Ogbu(14 mål). Lantz fick bara ett år och han är inte den förste tränaren utifrån som slinter i umgänget med blekingarna.
6) IFK Norrköping FK
IFK får inte ut max av sina möjligheter. Den insikten kom efter avslutningsmatchen mot borta mot redan nedflyttade Helsingborg, där seger hade inneburit tredje plats (=Europaspel). Men där tappade laget en 2–1-ledning och föll med 4–3. Konsekvens: sjätte plats. Det är oroväckande att tränaren Jens Gustafsson inte kunde få till bättre skärpa med en sådan pott på spel. Sedan guldet 2015 har IFK helt klart varit ett lag för övre halvan (3–6–2–5–6) men aldrig så värst dödsföraktande vasst. I årets släta tabell tappade man elva poäng men bara en placering. Framförallt läckte försvaret (26 insläppta förra året, 46 i år). Men tappet låg också på naturgräs (16 poäng förra året, 8 i år).
7) Örebro SK
ÖSK verkar vantrivas hemma, bara 10 poäng förra året och inte mer än 16 i år. Men den förbättringen bidrog till att laget hoppade upp två hack i tabellen. ÖSK tog sina senaste medaljer 1997, 1997 och 2010. Numera hovrar man i tabellens mitt (6–9–9–11–9–9–7 sedan återkomsten 2014) och det gör man genom att sträcka ut sina begränsade ekonomiska resurser maximalt. Nahir Besara(12 mål) har vuxit ut till en stark offensiv mittfältare och är för tillfället kontraktslös. Så ser ÖSK:s verklighet ut.
8) Hammarby IF
Föregående års målmaskin skulle i år ”ta steget” och vinna guld. Men den processen kom av sig. Först och främst saknades centralfiguren Nikola Djurdjic. När han försvann tappade tränaren Stefan Billborn snart kontrollen över omklädningsrummet. Som konsekvens blev Hammarby totalt oförutsägbart. Man tappade grovt på konstgräs (från 83% till 47%) men skärpte sig en aning på naturgräs (upp från 28% till 47%), men det handlar om för få matcher för att det ska få genomslag.
9) AIK
Den självpåtagna övergången från zon- till man mot man-spel kostade jobbet för tränaren Rikard Norling. Kaos utbröt, spelare togs in från alla håll och anonyme Bartosz Grzelak tog över. Niondeplatsen är den svagaste sedan 2010 (11:a, räddade av Alex Miller). Laget tappade 20 poäng på naturgräs men förbättrade sig något på konstgräs (från 60% till 62,5%) och lyckades för tredje gången på fem år toppa procenttabellen för konstgräset (men de tidigare toppnoteringarna var 15–20 procentenheter högre).
10) IK Sirius FK
Tränaren Henrik Rydström skärpte sitt lag hemma på Studenternas(21 poäng mot 15 förra året) och med det i ryggen klarade Sirius en tiondeplats, med tio poäng ner till kvalplats. Men placeringarna sedan uppflyttningen (7–13–11–10) är inte riktigt tillfredsställande för att kalla laget etablerat. Stefano Vecchia gjorde 12 mål med utgående kontrakt. Han är tillräckligt gammal(25 år) för att ha läget klart för sig vid en utlandsflytt.
11) Varbergs BoIS FC
Nykomling på elfte plats och med Astrit Selmani(15 mål) som tvåa i skytteligan. Det är bara att gratulera. Att man hängde kvar grundlades på hemmaplan (tredje starkast hemma av naturgräslagen). Men BoIS var uselt på konstgräs (21%) och med Selmani på annan adress nästa år ser jag en utveckling som går i samma riktning som grannen Falkenberg. Det blir helt enkelt för tungt att göra om årets bragd.
12) IFK Göteborg
Göteborgs poänghåvning på hemmaplan halverades (från 29 till 14). En liten förbättring på konstgräs (upp från 9 till 14) kunde inte skyla över att ett internt inbördeskrig rasade på styrelsenivå. Sentimentalitetsfalangen vann. Man drog undan mattan under fötterna på tränaren Poya Asbaghi, vars försök att förstärka efter sin smak ströps. Istället togs överåriga f.d. blåvita in samtidigt som Asbaghi ersattes av Roland Nilsson. Denne kommer nästa år att få ta konsekvenserna av den huvudlösa värvningspolitiken (se exemplet Helsingborgs IF, som ligger ett år framför i ”utvecklingen”).
13) Östersunds FK
ÖFK är en oroshärd och kommer så att vara tills rättsaffärerna kring förre ordföranden Daniel Kindberg är avslutade. Han dömdes i november 2019 till tre år fängelse i tingsrätten för att ha plundrat Östersundshem på 15 mkr via osanna fakturor (hovrätten tar upp målet under nästa år). I november 2020 tillkom ett åtal för mutbrott som rör hans roll som vd för bostadsbolaget. Bortsett från detta har ÖFK under året agerat skrupelfritt för att flytta fokus från sina märklga affärer. Så skedde när målvakten Aly Keita av ÖFK:s pressansvarige uppmuntrades att berätta om en händelse som ledde till avstängning (och av allt att döma karriärslut) för en allsvensk domare. Man har också, i jakt på sponsorpengar, anslutits till en religiös indisk sekt. Bortsett från det blev laget i år bättre på både konstgräs (upp från 32% till 54%) och naturgräs (upp från 11% till 58%). Trots poängförbättringen (33 i år, 25 förra året) föll man tillbaka en placering i serien. Något som berodde på att topplagen tog betydligt färre poäng i år.
14) Kalmar FF
KFF får det allt tyngre. I år bara nio poäng på hemmaplan. Tog visserligen 20 poäng totalt på naturgräs(mot 15 förra året) men landade för andra året i rad på kvalplats. Ett plus var att oron kring Rasmus Elm skingrades när han i mars bestämde sig för att lägga av. Ett minus att 20-årige anfallaren Nils Fröling skadade knät i 6:e omgången. Det blev bara 10 matcher för hans del.
15) Helsingborgs IF
HIF var halvdant oberoende av underlag. I år fick man betala för förra årets alla överåriga värvningar. Att bygga laget kring 35-årige Andreas Granqvist, som bara orkade med 54 minuters spel under säsongen, var ett uppenbart missgrepp. Han dubblerade ett tag som sportchef, vilket inte fungerade (han tog på sig för mycket). Nu säger avgående ordföranden Krister Azelius: ”Så länge han spelar så spelar han, och då han inte spelar så är han sportchef.” Med den typen av luddigt ledarskap har HIF inget i eliten att göra.
16) Falkenbergs FF
Falkenberg tog en ynklig poäng på konstgräs 2019. Fyra år i är naturligtvis bättre men långt ifrån tillräckligt. Tre av de sex konstgräsförlusterna var dessutom med uddamålet, vilket säkert grämer FFF:arna. Men det är en sympatisk och ärligt arbetande klubb som säkert kommer tillbaka. Men tillvaron under klubbens fem allsvenska år (2015–16, 2018–20) har varit hård – aldrig högre än 13:e plats.
Så här har det gått de senaste fem åren:
Malmö FF är utan tvekan starkast och jämnast på naturgräs. AIK håller stilen som mycket svårslaget i det fåtal konstgräsmatcher man spelar varje år.
2016
SM-guld Malmö FF
Bäst på gräs Malmö FF (71,43%)
Bäst på konstgräs AIK (81,48%)
2017
SM-guld Malmö FF
Bäst på gräs Malmö FF (74,60%)
Bäst på konstgräs AIK (77,78%)
2018
SM-guld AIK
Bäst på gräs AIK (80,00%)
Bäst på konstgräs IFK Norrköping (77,78%)
2019
SM-guld Djurgårdens IF
Bäst på gräs Malmö FF (81,67%)
Bäst på konstgräs Hammarby IF (83,33%)
2020
SM-guld Malmö FF
Bäst på gräs Malmö FF (77,27%)
Bäst på konstgräs AIK (62,50%)
Förutsättningarna 2020
Förhållandet naturgräs/konstgräs var 8/8 i Allsvenskan 2020. Nykomlingarna Mjällby AIF och Varbergs BoIS FC (båda naturgräs) ersatte nedflyttade konstgräslagen AFC Eskilstuna och GIF Sundsvall.
• Åtta lag spelade på natur- eller hybridgräs. Två av dessa placerade sig på övre halvan.
Hemmaarena med naturgräs AIK(serieplacering 9), Falkenbergs FF (16), Helsingborgs IF(15), Kalmar FF(14), Mjällby AIF (5), Varbergs BoIS FC(11).
Hemmaarena med hybridgräs IFK Göteborg(12), Malmö FF(1).
• Åtta lag spelade på konstgräs. Sex av dessa placerade sig på övre halvan.
Hemmaarena med konstgräs Djurgårdens IF (4), IF Elfsborg (2), Hammarby IF (8), BK Häcken (3), IFK Norrköping (6), IK Sirius (10), Örebro SK (7), Östersunds FK (13).
Allsvenskan på naturgräs
Allsvenskan på konstgräs
Tabellerna läses så här: Efter klubbnamnet anges lagets placering i årets allsvenska sluttabell. I hemma- och bortakolumnerna anges antal spelade matcher och antalet tagna poäng. Dessa siffror räknas samman i totalkolumnen. I den högra kolumnen anges hur laget klarat sig, procentuellt sett. Malmö FF har tagit 51 av 66 möjliga poäng på naturgräs = 77,27 procent.
Datum: 2020-12-09
Så kan Generation Z bli en ny resurs
Flera allsvenska fotbollsklubbar har minskat sina sportsliga organisationer för att klara sin ekonomi under covid-krisen. På kort sikt är det en nödvändighet, men på lång sikt finns det risk att det skapas ännu större ekonomiska klyftor i svensk fotboll. Men hur skapar man konkurrensfördelar utan resurser? Jo, genom att tänka utanför boxen och våga ta nya grepp. Det är dags att släppa fram Generation Z.
Är unga datakunniga personer en outnyttjad resurs hos klubbarna för att analysera spelare via digitala verktyg?
I Sport & Affärers årliga kartläggning av ekonomin i Allsvenskan framgår det tydligt att det finns stora ekonomiska skillnader mellan klubbarna. Under 2019 omsatte AIK, BK Häcken och Hammarby IF dubbelt så mycket som IF Elfsborg som i sin tur omsatte nästan dubbelt så mycket som IK Sirius och Örebro SK. En mindre klubb kan utmana under ett eller två år, men får svårt att på lång sikt utmana de stora drakarna eftersom dessa har mer resurser till rekrytering av spelare.
Ökande klyftor
Med covid-krisen kan de ekonomiska och sportsliga klyftorna öka ännu mer. Allsvenskans mindre klubbar, som omsätter under 100 miljoner kronor, måste hitta andra verktyg för att öka sin konkurrenskraft. För att göra det krävs mod, nytänk och vilja till förändring i en sport som ibland upplevs som för konservativ och försiktig. Samtliga klubbar bör fråga sig om de använder resurser, personalens kompetens och samhällets ideella krafter på rätt sätt.
I mindre allsvenska klubbar tvingas huvudtränaren lägga mycket tid på att klippa och analysera tränings- och matchbilder, men är det verkligen rätt att utnyttja en välutbildad huvudtränares fulla kompetens till detta? Vad händer om huvudtränaren avlastas och kan lägga mer tid på egen återhämtning, förkovra sig i taktik, och utveckla nya spelmoment? Idag arbetar ideella krafter för att garantera publikens säkerhet på stora arenor, så varför skulle inte ideella krafter kunna hjälpa en klubb i analysarbete och rekrytering?
Unga människor med datakunskap outnyttjad resurs?
I Europas största ligor har klubbarna stora staber med dataanalytiker som använder data och digitala verktyg för att förbättra spelarnas prestationer, förebygga skador, analysera motståndare och optimera arbetet på transfermarknaden. Även mindre klubbar som Brentford FC och FC Midtjylland har nått framgång genom att jobba med data för att lyckas bättre med värvningar. I Sverige finns inte resurser för att bygga staber med dataanalytiker, men det finns unga människor med stor kunskap om hantering av ... Datum: 2020-11-02
Läs mer »
Idrottsklubbarna med bäst ekonomi 2020
Nu är Sport & Affärers årliga genomgång av elitklubbarna med bäst ekonomi och marknad klar. Läs listorna SM i Klubbekonomi och SM i Sponsring.
Klicka här för årets listor.
Datum: 2020-10-16
Spelades det bättre boll på Nordahls tid?
Krönika av Uno Grönkvist
Det spelades bättre boll på Gunnar Nordahls tid.
Det spelades bättre boll, på gräsplanen hemmavid.
Det spelades bättre boll, innan dom unga tog vid.
Så lät det för fyrtio år sedan då popgruppen Torsson hyllade den nostalgiska fotbollen i en låt som blev det årets slagdänga i radion. Men låg det nån sanning i påståendet? Självklart inte – fotbollen har, liksom alla andra idrotter, utvecklats genom åren och har aldrig varit bättre än nu.
Det hindrar inte att det emellanåt är skönt att hemfalla åt nostalgi. Inte minst i dessa dystra dagar då coronapandemin kastar sin slagskugga över Sverige.
Gunnar Nordahl, född 1921, död 1995, var Sveriges mest kände fotbollsspelare under förra seklets första hälft. Han var allsvensk skyttekung fyra år i rad, blev olympisk guldmedaljör i London 1948 och året därpå det första svenska fotbollsproffset när han flyttade till Milano och vann den italienska skytteligan fem gånger i början av 1950-talet.
Gunnar växte upp i Västerbotten tillsammans med bröderna Bertil, Knut, Göran och Gösta som samtliga blev bra fotbollsspelare. Han spelade först i Hörnefors IF, värvades av Degerfors och fortsatte till IFK Norrköping innan flyttlasset gick till Italien. Han var ett typexempel på en ”egen produkt”, som det kallas på modernt fotbollsspråk när en junior utvecklas till elitspelare i hemmaklubben. Klubbkänslan var stark och han dyrkades som en hjälte. Om detta skrev bl a Rekord-Magasinet, den legendariska idrottstidningen som slukades av tusentals ungdomar varje vecka. Den innehöll framgångssagor om unga grabbar – flickor var ovanliga i idrotten på den tiden – som växte fram ur den svenska myllan. Bygdens söner som de flesta kände och alla hade en relation till.
Så var det då och hur annorlunda är det inte i dag! Visst odlas unga förmågor fram i klubbarnas akademier, ett bra exempel på detta är Malmö FF. Men spelare utifrån dominerar dagens elitfotboll. Kolla på vilken laguppställning som helst i Allsvenskan och Superettan och du möter utländska namn i mängd. Spelare från alla bebodda kontinenter hittar vägen till Sverige och många av dom har höga målsättningar. De siktar mot de kontinentala ligorna och betraktar Sverige som en mellanstation på vägen.
Rörligheten är därför stor inom fotbollens högre skikt. Praktiskt taget alla spelare, svenska som invandrade, män som kvinnor, nappar så snart de får attraktiva bud och flyttar på sig. Inget märkligt med det, de är ju yrkesmän och vem säger nej till bättre villkor?
Intressantare tycker jag det är att klubbkänslan lever kvar. Det måste vara svårt att identifiera sig med dem som spelar för en klubb det ena året och en annan året därpå. Uppenbarligen är det så att klubben är viktigare än spelarna för de flesta fansen.
Apropå Rekord-Magasinet. För fem år sedan utkom en bok med titeln ”Bäst på plan – hur Rekord-Magasinet hittade formen”. För denna nostalgiska djupdykning svarar Nils Forsgren och boken finns att låna på biblioteken. Läs och minns, du som har åldern inne!
Uno Grönkvist
Journalist och författare
Datum: 2020-08-13
Tack för allt
Vi har nåtts av det sorgliga beskedet att en kär medarbetare och vän har gått bort efter en längre tids sjukdom.Peter Rohmée har varit en mycket uppskattad skribent för Sport & Affärer sedan starten 2006, ofta med temat idrottsevenemang och dess positiva effekter som var hans specialområde. Men han var också vår viktiga analytiker bakom tidningens riksbekanta och väl citerade ranking Sveriges främsta idrottskommuner som fungerat som riktmärke för kommunernas idrottspolitiska arbete och som skapat debatt. Jag kunde inte funnit en mer lämpad person för det digra arbetet att varje år samla in material från kommunerna och sedan med utgångspunkt från de kriterier som tidningen satt komma fram till en topplista. Peter presenterade varje år listan som huvudnummer under tidningens årliga seminarium Professionell idrott och detta på ett alltid lika trevligt, fängslande och professionellt sätt. Nu senast under det mycket lyckade evenemanget i Karlstad.
Peter jag kommer att sakna våra regelbundna samtal och möten med det ständiga målet att utveckla tidningen och ranklistan. Jag kommer att sakna din värdefulla kompetens och unika analysförmåga för att ständigt nå "the heart of the matter" efter givna förutsättningar. Och jag kommer att sakna din personliga omtanke både privat och i jobbet.
Våra varma tankar går nu till din familj.
Tack för allt
Gustaf Berencreutz
Datum: 2020-07-16
Sveriges vackraste idrottsplatser
Sport & Affärer publicerar i samarbete med hemsidan idrottsplats.se en artikelserie om Sveriges vackraste idrottsplatser framröstade av våra läsare. Artiklarna publiceras en gång per månad här på sajten. Denna gång har vi hamnat på Victoriavallen i Nybro.
Utmed riksväg 25 i östra Småland och ca 30 km från brofästet till Ölandsbron hittar vi den f.d. kurorten Nybro. Här på orten finns en anrik gammal idrottsförening, Nybro IF som i år 2020 firar hela 114 år. 1916 var drottning Victoria på besök i Nybro och det är från detta besök sen som idrottsplatsen fick sitt namn. Det står att läsa på föreningens hemsida att ideella krafter lade ner mycket tid på att få i ordning idrottsplatsen som anlades på en sank mosse. En av köpingens "tungviktare" direktör A.W. Hultenberg steg ut på planen för att inspektera arbetet. Marken gav vika och han sjönk ca 1 meter. Detta säger lite om hur anläggningens status till en början. Arbetet med idrottsplatsen fortsskred och det skulle dröja till den 8 augusti 1926 som Victoriavallen invigdes.
Huvudmatch för dagen var Nybro IF mot allsvenska topplaget IS Halmia från Halmstad. Hallänningarna tackade för inbjudan och vann med 4-1. Det har faktiskt spelats en landskamp på Victoriavallen. J19 match mellan Sverige och Västtyskland år 1976. Som synes på invigningsåret ovan så är det samma år som idrottsplatsen firar 50 år som denna landskamp spelas. Matchen slutar 2-2 efter mål av Thomas Sunesson och Tommy Holmgren. Publikrekordet på 'Vickan' är dock från den 5 november 1955. En toppmatch i nästhögsta serien mellan Nybro IF och rivalen Kalmar FF. Matchen vanns av Kalmar FF med 1-0 inför publiksiffran 9.176 personer. Men troligen var det över 10 000 personer inne på idrottsplatsen.
Det finns tydliga tecken som bekräftar att idrottsplatsen är väldigt gammal. Speciellt utmärkande är den fina lilla röda torparstugan som troligtvis tjänstgjort som omklädningsrum från början. Utseendemässigt är det nog många som för tankarna till ‘Emil i Lönneberga’. Den finns utmed ena långsidan, bredvid en öppen träläktare och lyser fint med sin röda färg och vita knutar. Men också staketet som omger planen och bänkraderna vittnar om att det är en gammal anrik idrottsplats. Däremot är den höga huvudläktaren i betong från tidigt 1980-tal. Entrén är också speciell med namnet Victoriavallen skrivit med stora bokstäver.
Så är du på genomresa och vill ta ett välbehövligt stopp kanske innan Ölandsbron så sväng av till vackra Victoriavallen. Tack till Nybro IF för historik.
FAKTA NYBRO IF
Bildades: 1906
Dräktfärg: Rödvit randig tröja, röda byxor, röda strumpor
Idrottsplats: Victoriavallen
Invigd: 1926
Serie 2020: Herr, div. 3 sydöstra Götaland.
Kommun: Nybro
Landskap: Småland
Invånare: 13 532 (SCB 2019)
Text och foto: Mats Tallkvist
Tipsa oss gärna om just din favoritidrottsplats så kanske vi skriver om den kommande månad. Maila ditt förslag till: kontakt@sportaffarer.se och mats@idrottsplats.se Då har du chansen att vinna årets idrottsplatskalender.
Datum: 2020-07-13
Trevlig sommar önskar redaktionen!
Vi vill önska våra läsare en skön sommar.
För oss är det oklart hur vi bedriver verksamheten från och med i höst. Medarbetare har drabbats av sjukdom och pandemin slår hårt mot annonsmarknaden som är vår enda intäktskälla precis som den slår hårt mot idrotten och övriga samhället. Vill ni bidra med debattinlägg och krönikor tar vi mer än gärna emot uppslag för hemsidan på ideell basis..
Vi tar beslut om fortsättningen efter sommaren.
Var rädda om er!
Redaktionen
Datum: 2020-07-02
Enkät – så har svenska olympier tacklat Coronakrisen
Svenska olympier har inte tagit paus under Coronakrisen. I en enkät har SOK kartlagt hur aktiva som finns med i Topp och Talang tacklat sin träning mot kommande olympiska spel.
- Enkäten visar att 81 procent har kunnat träna vidare med bara liten påverkan på sin träningsmängd. Tränare, sportchefer och SOK:s resursteam har gjort ett stort jobb för att ge stöd till bra träningsmöjligheter så nära normalläget som möjligt, säger SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo.
Enkäten genomfördes i april månad med 111 svenska toppidrottare som ingår i SOK:s stödprogram Topp och Talang. Av dessa ansåg 48 procent att de kunde träna nästan lika mycket som normalt ”ingen större påverkan” och 33 procent svarade att de kunde träna med ”liten påverkan, jag har reducerat min träning något”. Cirka 16 procent svarade att ”påverkat en hel del, fått reducera min träning betydligt” och bara tre procent ansåg att de ”inte princip inte kan träna alls”.
SOK har från och med mars arbetat nära många olympier och tränare, och hjälpt dem att hitta träningsmöjligheter på nyckelplatser i landet och stöttat med justerade träningsupplägg för att kunna träna bra och samtidigt följa de direktiv som Folkhälsomyndigheten tagit fram. Dessutom har SOK:s resursteam med träningsrådgivare, nutritionister, prestationspsykologer och medicinsk personal jobbat i tät kontakt med de aktiva – både på plats på anläggningar, men till stor del även via digitala lösningar för att med utbildning, råd och dåd ge sitt stöd.
-SOK:s resursteam och sportchefer har fått anpassa sig till den nya verkligheten. Men det är vår uppgift att finnas där för de aktiva och tränare då de behöver det som mest. Jag är stolt över engagemanget, kreativiteten och kompetensen hos SOK:s personal, säger verksamhetschefen Peter Reinebo.
Bland annat har framgångsrika digitala lösningar gjort att 80 procent av de aktiva har kunnat ha sin hemort som träningsbas. Övriga tränar på varierade platser i Sverige eller har befunnit sig utomlands.
-Vi befinner oss fortfarande i globalt nödläge och det är viktigt att vi inom idrotten följer de råd som finns för att förhindra smittspridningen. Men jag tycker att den här enkäten visar att olympierna trots allt, till stor del, kan bedriva den träning som behövs i det här läget för att kunna vara konkurrenskraftiga i spelen som kommer i Tokyo nästa sommar och i Peking 2022, säger Peter Reinebo.
FAKTA/Andra siffror från enkäten
+ Tio procent hade i april satt sig själva i karantän som hindrat dem att träna, 90 procent hade det inte.
+ När olympierna skulle skatta hur de mådde på en skala 1-10 satte 95 procent betyg sex eller högre. Medelvärdet var drygt åtta i betyg där betyg tio innebar att ”jag mår väldigt, väldigt bra”.
+ Träningsinnehållet var ungefär som vanligt eller genomförs med mindre påverkan svarade 46 procent. 54 procent svarade att de fått lägga om träningsinnehållet till ett mer eller mindre justerat upplägg.
+ 134 svenska toppidrottare fick enkäten, 111 har svarat. Enkäten skickades ut under april månad.
Datum: 2020-05-27
Sundström Safety blir ny huvudpartner till BAUHAUS-galan
— Vi ser fram emot att vara med och bygga såväl svensk som internationell friidrott genom BAUHAUS-galan, säger bolagets styrelseordförande, Ivan Sundström.
Sundström Safety har huvudsäte i Lagan i Småland. De förser företag och industrier med personlig skyddsutrustning; andningsskydd. All tillverkning och produktion sker i Sverige. Kopplingen till idrottsvärlden har funnits en tid där Sundström samarbetar med bland andra Svensk Friidrott, Längdskidlandslaget samt Djurgården Hockey och Fotboll. Nu tar de steget in i BAUHAUS-galan, det internationellt största årligen återkommande idrottsevenemanget i Sverige.
— Svensk friidrott känns hetare än någonsin och det är inspirerande att bli huvudpartner till BAUHAUS-galan, berättar Ivan Sundström.
En familjeangelägenhet
Idrottsintresset i familjen Sundström, som är hemmahörande på Lidingö i Stockholm, går inte att ta miste på. Ivan kommer från en bakgrund inom kampsporten och beskriver sig själv som en riktig idrottsnörd. Sonen Simon Sundström är en talangfull medeldistanslöpare och tävlar för IFK Lidingö. Han tränas av sin mamma Malin Sundström, som är en före detta medeldistanslöpare och en av få kvinnliga tränare inom elitlöpningen i Sverige.
— Det är verkligen inget annat som gäller där hemma, vi följer med i de flesta sportliga sammanhang men såklart lite extra i friidrotten nu, både med tanke på Simon men också för alla världsstjärnor vi har i friidrotten idag, avslutar Ivan Sundström.
Datum: 2020-05-27
Idrotten blöder i en värld som lider
Krönika av Uno Grönkvist
Vi som älskar idrott har länge befunnit oss i ett abstinenstillstånd. Coronapandemin har lamslagit världens största folkrörelse. Nu, om inte förr, har alla fått upp ögonen för idrottens betydelse. Ur alla perspektiv. För hälsan och livskvaliteten. För barn och ungdom. För samhället i stort. Och inte minst som underhållning och verklighetsflykt.
Televisionens roll som förmedlare av nationell och internationell toppidrott har också hamnat i fokus. TV-sporten har improviserat. Repriserat gamla tävlingar, exempelvis svenska fotbollslandslagets samtliga matcher i VM-slutspelet för 26 år sedan. Gamla hjältar blev plötsligt som nya. Man har konstruerat märkliga utmanamatcher och snickrat ihop idolporträtt av stjärnor som bleknat.
När paniken kulminerade sändes seriematcher från Färöarna! Plötsligt blev intresset för fotboll på dessa vindpinade små Atlantöar stort. Vi har sett nyhetssnuttar från fotboll i Vitryssland. När den sydkoreanska fotbollsligan drog i gång i maj fick TV-tittare i 36 länder se hur Jeonbuk Motors besegrade Suwon Bluewings med 1-0.
Exemplen visar hur hela världen törstat efter idrottsunderhållning och hur medierna anstränger sig till det yttersta för att tillmötesgå denna efterfrågan. En situation som vi måste vänja oss vid lång tid framöver. Alla internationella sportevenemang av betydelse de närmaste månaderna har som bekant ställts in. Glöm PGA-golf, Wimbledon och Formel 1. EM och VM, för att inte tala om OS. Det som tidigare var självklart är det inte längre.
Konsekvenserna av detta har vi ingen aning om i nuläget, med ett undantag. Och det gäller ekonomin. Förlusterna för alla arrangörer, lokalt, nationellt och globalt blir gigantiska. En del av dessa går att överskåda redan nu. Men följdverkningarna vet vi inget om. Vad innebär till exempel den här pandemin för sponsormarknaden. När företagen blöder brukar sponsring vara det första som de drar in på. Sannolikt blir det så även nu. Och det kommer att slå hårt mot aktiva elitidrottare, klubbar, förbund och arrangörer.
Om den svenska idrotten har behandlats rättvist av regeringen och folkhälsomyndigheterna återstår att tvista om. Men en sak kan vi idrottsälskare ändå vara överens om. Hur fantastisk och betydelsefull idrotten än är, så är hälsan för den enskilda individen och befolkningen som helhet viktigast i en tid då det handlar om liv och död.
Uno Grönkvist
Journalist och författare
Datum: 2020-05-25
Sveriges vackraste idrottsplatser
Sport & Affärer publicerar i samarbete med hemsidan idrottsplats.se en artikelserie om Sveriges vackraste idrottsplatser framröstade av våra läsare. Artiklarna publiceras en gång per månad här på sajten. Denna gång har vi hamnat på Furulids IP.
På det småländska höglandet ca 45 km öster om Jönköping finner vi tätorten Aneby. Här bor ca 3700 personer. På orten finns många sevärdheter, bl.a. södra Sveriges högsta vattenfall (Stalpets vattenfall) som är 20 meter högt. Men på orten finns också en vacker idrottsplats som nästa år jubilerar med 80 år. Fotbollslaget Aneby SK bildades 1923 och firar alltså snart 100 år. Furulid som idrottsplatsen heter ligger i sydöstra delen av orten.
Det första som möter besökarna till idrottsplatsen är den stora entrén. Även om den är nybyggd så har man lyckats väldigt väl. Det är inte bara en kur med en namnskylt utan en rejäl tilltagen konstruerad byggnad i trä i olika etapper med namnskylt med text ‘Furulid’ emellan, röda trägrindar samt rött trästaket vid sidan om. Snyggt och stiligt. En byggnad som med all säkerhet kommer stå sig väldigt väl i framtiden som ett nostalgiskt kulturobjekt. Och definitivt udda i sitt slag.
Närmare in på idrottsplatsen så finner vi till höger en röd träläktare med tak. På läktaren kan man utläsa historiska årtal för idrottsplatsen. På motsatt långsida finns de båda avbytarbåsen i trä målad i rött och mellan dem en mindre träläktare utan. Delar av idrottsplatsen är omgiven av skog vilket ger den en fin inramning. I Aneby har man verkligen lyckats med väva in nytt och snyggt.
Och missa inte att det faktiskt finns en pyramid på orten.Herren som byggde den och som ligger begravd i den var minsann en mäktig och märklig man. Malte Liewen Stierngranat som han hette byggde slottet Stjärneborg. Han fixade också en järnvägsstation till sig genom att dra i nödbromsen vid platsen där han bodde.
Aneby med Furulid, helt klart värt en omväg !
Text och foto: Mats Tallkvist
FAKTA ANEBY SK
Bildades: 1923
Dräktfärg: Blå tröjor, blåa byxor, blåa strumpor
Idrottsplats: Furulid
Invigd: 1941
Serie 2020: Herr, div. 4 nordöstra Småland.
Kommun: Aneby
Landskap: Småland
Invånare: 3 709 (SCB 2019).
Tipsa oss gärna om just din favoritidrottsplats så kanske vi skriver om den kommande månad. Maila ditt förslag till: kontakt@sportaffarer.se och mats@idrottsplats.se Då har du chansen att vinna årets idrottsplatskalender.
Datum: 2020-05-11
Dela med dig när du kan
Krönika av Uno Grönkvist
Vad händer när svenska elitidrottare återvänder till Sverige efter många vinstrika år i utlandet? Eller mera exakt, hur använder de svenska hockeyspelarna sina pengar när NHL-karriären är över och de är tillbaka i det land som de lämnade som juniorer?
Det finns naturligtvis inget entydigt svar på den frågan. Men klart är att åtskilliga dollarmiljoner går till flådiga jättevillor på gräddhyllor med havsutsikt. En del av stjärnorna blir entreprenörer och bildar bolag och bygger golfbanor, exempelvis Peter Forsberg.
Inget av detta är fel. De har ju ärligt förtjänat sina pengar och gör vad dom vill med dom. Men hur ofta läser man om att de gör ”goda gärningar”? Tar lite av sitt överflöd och stödjer sociala projekt av olika slag? Visst förekommer det att moderföreningens juniorer ibland får en slant eller att de skänker en matchtröja med autograf till en välgörenhetsauktion. Men det stannar, vad man vet, oftast med det.
I Nordamerika där de spelat ihop sina förmögenheter, ser det annorlunda ut. Rika idrottsstjärnor lägger inte bara pengar på hög. De visar också empati och delar med sig. Låt mig bara nämna Serena Williams. Hon är med och finansierar skolor i Afrika och Karibien, skänker pengar till katastrofoffer och till mindre bemedlade som behöver advokathjälp. Hon är goodwillambassadör för UNICEF. Och hon är långt ifrån ensam som filantrop bland idrottens stora i USA, där sådant är mer eller mindre förväntat.
Även framgångsrika tränare visar prov på en positiv livssyn. Ett exempel på detta är Wolfgang Pichler, succétränaren som i mer än trettio år hjälpt fram skidskyttar som Magdalena Forsberg, Björn Ferry och otaliga andra i olika länder till världstoppen. Nu har han blivit pensionär och uttrycker sig så här i en avskedsintervju: ”Nu ska jag satsa på helt andra projekt. För man ska komma ihåg att sport är bara en show. Det finns andra saker som är viktigare i livet och dom ska jag ägna mig åt som pensionär”.
Han tänker bygga en stor träningsanläggning i hemorten Ruhpolding för äldre människor. Han förklarar att syftet inte är att tjäna något på det, utan han vill bara visa att pensionärer fortfarande lever. Dessutom ska han starta ett socialt program, också i Ruhpolding, där gamla människor hjälper andra som är gamla. Han sammanfattar: ”Jag vill göra något bra för världen, inte bara för den sport som jag ägnat mitt liv åt”.
Heder åt Serena, Wolfgang och flera med dom som framstår som goda föredömen. Även svenska storheter inom idrottens värld som säkrat ekonomin för återstoden av sina liv bör tänka på textraden i Cornelis Vreeswijks gamla sång "En fattig trubadur": - Du kan ingenting ta med dig dit du går.
Uno Grönkvist
Journalist och författare
Datum: 2020-04-26
Idrottsklassiker inför tomma läktare
En SM-final i bandy utan publik beskriver en antites inom svensk idrott. Att sporten som behållit en enda final som slutkläm på säsongen blir berövad sin folkfest känns förstås trist. Men att bandyn ändå gör avslag indikerar att den av många dödsdömda sporten kommer att överleva länge. Nästa säsong prövar man också sudden death i elitserien.
Att spelarna i Edsbyn och Villa åker ut framför Studenternas tomma läktare på lördag är en unik händelse. Hade finalen varit kvar inomhus på Tele2Arena eller Friends hade finalen med all säkerhet inte blivit av. Nu tjänar bandyn paradoxalt nog på sin ålderdomliga inramning. Även om inkomstbortfallet från uteblivna publikintäkter förstås svider för förbundet.
Nyheter är dock på gång. Den nya hallen i Gubbängen i Stockholms södra förorter blir i höst ett välkommet tillskott till huvudstadens spelare.
Förhoppningsvis kan Hammarby dra nytta av fördelen och äntligen få ordning på sin ungdomsverksamhet. Ett intimt samarbete med den lokala klubben GT/76 med 400 medlemmar är en möjlighet.
Bajen hade en riktigt vass ungdomsgeneration i 95:orna, men förmådde inte behålla sina löften och få dem att avancera upp mot A-laget. Istället försvann de ut till landets bandygymnasier. Kasper Milerud var en av dem.
Säsongen på Zinkensdamm följde ett trist mönster från senare år med sämre resultat och mindre publik. Hammarbys svar på AIK:s maktövertagande i Stockholm blir intressant att följa.
AIK gjorde en stark säsong och stretade även emot bra mot Villa i kvarten. Med ny sannolik värvningskarusell kommer kraven att skärpas till kommande säsong.
En nymodighet till hösten blir att bandyn inför sudden death i seriematcher. Vad jag förstått ska förlängningen, efter ett oavgjort resultat, innebära 7 utespelare mot 7 på isen. Den senaste mer omvälvande regelförändringen var när hörna på hörna togs bort för tio år sedan. Tidigare har det till Bandyförbundets årsmöte funnits motioner om spel 9 mot 9 även under ordinarie tid, men dessa idéer har aldrig vunnit gehör. Jag hade gärna sett att man lagt till ett förbud mot bakåtpassningar över mittlinjen, som blivit ett defensivt gissel på senare år. Lagen formerar sig som rugbyklungor och behåller bollen bakåt istället för att gå fram med konstruktiva passningar.
Taktiken har till viss del lagt sordin på lirarnas sport.
Hetlevrad libero joker i finalen
Nu kommer vi säkert få se briljans i finalen ändå, det borgar ekvilibristik som Johan Esplund(Villa) och Thomas Määttä(Edsbyn) för. Den senare har ett skridskoskär som är rent ryskt och har den här säsongen också lärt sig skjuta snabbt och hårt. Han kan bli tungan på vågen som finländaren var i finalen mot Bollnäs 2017.
Den största anledningen till att jag tippar Edsbyn är ändå försvaret, lett av den hetlevrade liberon Joakim Svensk. Den högerfattade härföraren kan spela på en mycket hög nivå med djärva stötbrytningar på boll och är en minutiös mästare på att gillra offsidefällor. Men kan också tappa humöret och bli en belastning för laget.
Jag ser vissa likheter med Stefan Karlsson, en annan het hälsing som blev världsmästare i Chabarovsk redan 1981 och som var målskytt mot Sovjetunionen i finalen.
Gör ”Jocke” Svensk mål i lördagens final blir Edsbyn garanterat mästare.
Text: Jan Majlard
Datum: 2020-03-19
Sponsringsläget i förbunden 2020
Sport & Affärers årliga kartläggning av specialidrottsförbundens sponsringsintäkter är klar. Avtalen skrevs innan den explosiva utbredningen av Coronaviruset. Framtiden får utvisa hur detta slår mot idrottens kommersiella samarbeten och hur vattentäta de befintliga avtalen verkligen är.
Klicka här för årets undersökning.
Datum: 2020-03-17
Ljuset i Coronamörkret
Vi vaknar upp till den internationella kvinnodagen dagen efter Frida Karlssons gnistrande tremil i Holmenkollen där hon på upploppsrakan slår storfavoriten Therese Johaug på dennes egen hemmaplan. Frida har lämnat en tuff period bakom sig, tar sin första världscupseger och det i ett av skidvärldens mest klassiska lopp. Hatten av för en tjej som med sitt jävlaranamma skapar en ljus framtid för sig själv och för svensk längdskidåkning. Även om läktarna denna gång gapade tomma bjöds tv-tittarna på ett härligt ljus i Coronamörkret.
Foto: Bildbyrån
Ps. Samma dag tog Hanna Öberg ett världscupsilver i skidskytte. Det är tjejerna som gör det.
Datum: 2020-03-08
Hur viktigt är det att vinna?
Krönika av Uno Grönkvist
Vintersäsongen är inne på sista varvet. Vasaloppet utgör varje år den något tänjbara avslutningen på vintergrenarna. En summering av de svenska segrarna visar att Sverige som vinternation inte är lika framgångsrik som vi vant oss vid under de många guldåren. Det har varit trögt i de alpina grenarna. Likaså i skidspåren, där dock de svenska damerna glimtat till vid flera tillfällen. Skidskyttet ska vi försöka glömma så snart som möjligt.
Ett antal fjärdeplatser radade upp sig med minsta möjliga marginal till pallen och det var mycket ståhej om det. Ska man tolka vad ledare och aktiva sagt inför kamerorna och vad sportkrönikörerna sammanfattat så handlar det i första hand om att få bestiga pallen. Det är allt mera sällan som målet verkar vara att vinna. En hederlig tredjeplats, för att inte tala om en silvermedalj, har blivit fullt tillräckligt för att stora ovationer ska utbryta. Hanna Öberg grät av besvikelse ena dagen för att hon sköt bort sig och dagen efter av glädje för att hon fick en bronspeng.
Mentaliteten har tagit en gir från strävan att vara bäst till att bli nästan bäst eller i vart fall få sola sig tillsammans med segraren. Det har gått lite svensk mellanmjölk både i förhandsspekulationer och resultatrapportering. Kanske en sen anpassning till gamle olympiabaronen Pierre de Coubertins devis: ”Det viktigaste i livet är inte att segra, utan att kämpa väl”?
Jag är naturligtvis medveten om att den internationella konkurrensen skärps för varje år och att Sverige som en liten nation därför får allt svårare att hävda sig. Kanske är därför den modesta målsättningen om pallplats mest realistisk i vår tid? Svenska Spel har nappat på trenden och driver ett projekt som benämns ”Pallplats” och som är till stor glädje för svensk idrott. Alla pallplatser i samtliga idrotter (Totalt 432 under förra året) resulterar nämligen i ett guldregn över ungdomsidrotten endlink .
Sikta gärna mot toppen, men var glad om du bara nästan når dit. Det är numera verkligheten för svensk vintersport. Och det tycks de aktiva själva nöja sig med. I vart fall om man ska döma efter deras kommentarer efter målgången (bortsett från Hanna Öbergs tårar). Kanske beror det på att alla är medietränade att alltid, oavsett resultat, uttrycka sig positivt när en TV-kamera är i närheten?
Vi människor är alla olika, även om vi i grunden är lika. Hur ofta hör man en amerikansk elitidrottare förklara sig nöjd med en andra- eller tredjeplats? Den amerikanska mentaliteten går ut på att vinna – allt annat är ointressant!
Det stora problemet på skidsidan är den norska dominansen. Den norska flaggan vajar mest av alla flaggor. Norrmännen beklagar lite skadeglatt att den traditionella kampen mellan storebror Sverige och lillebror Norge tillhör historien. På kontinenten är man måttligt glad över alla norska framgångar. Norge har helt enkelt blivit för bra, samtidigt som Sverige sackar efter allt mer för varje säsong.
I sammanhanget ett underbart citat. Den norska skiddrottningen Therese Johaug blev i slutet av säsongen kritiserad för att ha varit för överlägsen och svarade så här i en intervju: ”Jag tränar för att åka skidor så snabbt som möjligt. Jag kan inte rå för att jag åker så fort”…
Slutligen; Vad innebär den svenska tillbakagången för intresset för skidsport i Sverige? Hur många vill sitta klistrade framför TV-apparaterna för att följa direktsändningar timme efter timme om de blågula deltagarna inte kan hävda sig? SVT har sänt uppåt tjugo timmar skidor, inklusive för- och eftersnack, veckoslut efter veckoslut. Något överdrivet med hänsyn taget till de svenska insatserna, om du frågar mig.
Uno Grönkvist
Journalist och författare
Datum: 2020-03-07
Sveriges vackraste idrottsplatser
Sport & Affärer publicerar i samarbete med hemsidan idrottsplats.se en artikelserie om Sveriges vackraste idrottsplatser framröstade av våra läsare. Artiklarna publiceras en gång per månad här på sajten. Denna gång har vi hamnat på Belganets Idrottspark.
Vi hittar byn Belganet, ca 30 km norr om Ronneby och 20 km söder om Tingsryd. Om man ska leta efter pittoreska byar i Sverige så är Belganet definitivt en av dem. Belägen i Bräkneåns dalgång och omgiven av vacker natur. Idrottsföreningen Belganet IF bildades 1936 och visst behövde byn en egen idrottsplats att känna sig stolt för. Två år senare anlades Belganet Idrottspark av Belganetsborna själva. Resultatet blev magnifikt och unikt bland svenska idrottsplatser. Stenar hämtades från Bräkneåns stränder och bildade en unik stenmursläktare som smått kan påminna om terrassodlingar från bönders kreativitet i högt belägna byar i Sydamerika. Här spelade sen föreningen i egen regi fram t.o.m. säsongen 1969 sen pga spelarbrist så gick man ihop med grannorten Hallabro och bildade Belganet-Hallabro IF. Men idrottsplatsen användes till mycket mer, uppträdande av både kända och mindre kända artister, festligheter m.m.
Den nya föreningen har sedan dess använt både idrottsplatsen i Belganet och idrottsplatsen i Hallabro(Björkvallen) som sin hemmaplan. Björkvallen har använts mer flitigt som hemmaplan vilket har resulterat i att Belganet Idrottspark började att så smått förfalla. Men lagom inför Idrottsparkens 80 års firande så har idrottsplatsen återfått sin gamla glans tack vare bl.a. Länsstyrelsen och frivilliga insatser. Den gamla läktaren har gjorts iordning, bl.a. har stenar lagts om. Kiosken har fått nytt liv och den gamla portalen in till idrottsparken har återuppbyggts. Som tur var så hade man bevarat de gamla grindarna och även de har hängts upp. Den här idrottsplatsen är ett måste att besöka. På många platser där en byggnad eller idrottsplats börjat förfalla så har den tvingats rivas eller stänga ner. Men Belganet gjorde det rätta och hoppas att det kan sporra fler föreningar runt om i landet att återställa ett stycke svenskt kulturskatt.
Text och foto: Mats Tallkvist
FAKTA BELGANET-HALLABRO IF
Bildad: 1936(1970).
Dräktfärg: Ljusblå tröja, vita byxor, ljusblåa strumpor
Idrottsplats: Belganets IP
Invigd: 1938
Serie 2020: Herr, div. 5 Blekinge (Belganet-Hallabro IF)
Ort: Belganet
Kommun: Ronneby
Landskap: Blekinge
Invånare: 86 (enligt SCB 2015)
Tipsa oss om just din favoritidrottsplats så kanske vi skriver om den kommande månad. Maila ditt förslag till: kontakt@sportaffarer.se och mats@idrottsplats.se Då har du chansen att vinna årets idrottsplatskalender.
Datum: 2020-03-01
Idrottsklubbarna med starkast varumärken
Varje år undersöker Sport & Affärer genom Demoskop vilka svenska idrottsklubbar som det svenska folket anser har det starkaste varumärket. Nu är årets undersökning genomförd.
Klicka här för resultatet 2020!
Datum: 2020-02-26
Bandyslutspelet: Uppstickaren från Solna
Hur AIK på kort tid etablerat sig som ett av Sveriges åtta bästa bandylag i och med avancemanget till slutspelets kvartsfinal har lika många teorier som lagets alla hörnmål under säsongen. Spåren leder mot Hagalundsfödde Torbjörn Törnqvist, miljardär och delägare i världens tredje största fristående oljehandelsbolag, Gunvor Group.
Som en kaxig uppstickare har AIK, under devisen ”Gnagets hårdaste bollar”, återvänt till bandyfamiljen. Sektionen skrotades 1986 efter att de svarta smokinglirarna med krökt klubba i hand haft sin storhetstid för nästan 100 år sedan.
Det sista (?) av tre SM-gulden bärgades 1931. Sektionen, där UEFA-presidenten Lennart Johansson faktiskt började som lagledare, tog åter upp verksamheten 2004 och har nu totalt gjort 24 säsonger i högsta serien.
Sedan eldsjälen Marco Engborg, ägare av en säkerhetsfirma, valde bort Sandvikens AIK för Solna-AIK har utvecklingen gått stadigt framåt. Ordförande Engborg har tidigare ur egen ficka sponsrat flera stora stjärnor, bland andra Mischa Svesjnikov under dennes tid i SAIK. Engborgs vapendragare är ur-gnagaren Jonas Galotta, med sportchef som titel
Men comebacken har inte varit enkel.
– Varken fotbollen och hockeyn inom AIK vill veta av oss och kommunen gör ingenting, sade Marco Engborg inför debutsäsongen i elitserien.
Hemmaarenan Bergshamra IP har inte heller inbjudit till några drömmar om storverk. Sakta men säkert har dock lagets förehavanden på isen indikerat att AIK är här för att stanna. Liknelsen har gjorts med den värmländska uppstickaren Boltic som tog sitt första bejublade SM-guld på Söderstadion 1979, då en viss Stefan Karlsson, tränare i Hammarby, fanns med på den förlorande sidan i Broberg.
Förvånande förmåga
AIK:s förmåga att attrahera erfarna och välmeriterade förmågor har förvånat. Den evigt unge Andreas Bergwall sköter både målvakts- och tränarsysslan. Pelle Fosshaug har också varit inne och vänt i ledarstaben. Världens bäste bandyspelare genom tiderna (?) leder den här säsongen AIK:s damlag ... Datum: 2020-02-21
Läs mer »
Därför tog UEFA fram sopkvasten
Manchester City, ett av de starkaste varumärkena i engelska Premier League, stängs av från spel i Champions League under de kommande två säsongerna, drabbas av dryga böter och får med stor sannolikhet också ett kännbart poängavdrag i hemmaligan.
Vad vi ser är hur UEFA, något senfärdigt, tillämpar sina egna bestämmelser för Financial Fair Play(FFP), ett regelverk som kom på plats 2011.
(Observera att summorna är räknade i omväxlande pund och euro, vilket är rimligt då det handlar om de ursprungliga beloppen oavsett växling till den dalande kronan.)
Men det ska sägas att UEFA fick upp vittringen redan 2014. Det europeiska fotbollförbundet reagerade på klubbens betydande ekonomiska förluster(i miljardklassen) efter att Shejk Mansour bin Zayed Al Nahyan från Förenade Arabemiraten blivit ny ägare 2008. Klubben hade under 2013 och 2014 gått back med €180 milj, vilket överskred den tillåtna nivån (€45 milj). Klubben hade också fått underkänt när man ville skapa två nya företag för att trixa ner nivån på de transfersummor som betalats före 2010. Vidare ifrågasatte UEFA det reella värdet av de sponsoravtal som klubben hade med Etihad Airways och tre andra företag. Den årliga intäkten för City var £118,75 milj, något som UEFA ansåg var skyhögt över det verkliga kommersiella värdet av det kommersiella samarbetet.
Då satte sig Manchester City till motvärn. Enligt klubbstyrelsens syn var regelverket konstruerat enkom för att sätta stopp för City. Men UEFA menade att anledningen var att få klubbarna att sköta sin ekonomi mera ansvarsfullt. UEFA hade inget intresse av att kasta ut eller stänga av klubbar från sin högst rankade klubbturnering.
Den gången kom man överens, även om det skedde efter kärva förhandlingar. UEFA:s dåvarande generalsekreterare Gianni Infantino(idag FIFA-president) var den som fick till en överenskommelse trots det väl tilltagna underskottet. Men idag framstår det som om han då framför allt ville undvika en högre juridisk prövning av FFP-reglerna, något som City-styret var piggt på.
Andemeningen med FFP är att klubbarnas intäkter och utgifter ska kunna matchas och att konkurrensen dem emellan därför inte ska snedvridas av någon (eller några) klubbar har ”bottenlösa fickor”, alltså möjligheten att i all evighet – och utan motprestation – skjuta till nya pengar när kontona sinar.
Nu har sex år gått sedan den första uppgörelsen. UEFA agerar den här gången på basis av en e-postläcka som det tyska nyhetsmagasinet Der Spiegel med början i november 2018 publicerat dokument ur. Där framgår betydligt närmare kopplingar mellan City och storsponsorerna än vad klubben ville medge för sex år sedan. Manchester City har alltså agerat vilseledande gentemot UEFA.
Ny utredning, nya bevis
UEFA:s Club Financial Control Body (CFCB) öppnade i maj förra året en ny utredning och det är den vi nu ser resultatet av: Två säsongers avstängning från Champions League och böter på €30 milj.
De nya bevis, som den senaste påföljden vilar på, är e-postmeddelanden där det framgår att det årliga beloppet från Etihad (£67,5 milj för reklam på Citys matchtröja samt driften av arenan och akademin) egentligen härrör direkt från Shejk Mansours egen familj, alltså den familj som styr Abu Dhabi politiskt. Att det skulle förhålla sig så förnekas energiskt från Abu Dhabi ... Datum: 2020-02-17
Läs mer »
Luktar inte pengar?
Krönika av Uno Grönkvist
Finns det utrymme för moral i dagens elitidrott eller är det bara pengar som räknas? Frågan aktualiserades på nytt förra månaden.
Först var det Svenska Fotbollförbundets beslut att förlägga herrlandslagets träningsläger till Qatar. Om förbundsledningen hört sig för på UD så borde man valt en lämpligare plats bland alla tänkbara på vår jord. Även så om man läst följande rader på Wikipedia: ”Qatar är en absolut monarki där den verkställande, lagstiftande och dömande makten i stort utövas av emiren”. Inte mycket till demokrati där alltså!
Förenade Arabemiraten ägnar sig åt intensiv sportwashing för att med pengars hjälp försöka putsa på sin image. Man köper in elitidrottare från andra länder, gör dem snabbt till medborgare och försöker nå framgångar som man annars bara kunnat drömma om. Ännu vanligare är att arrangera stora evenemang som ger positiv uppmärksamhet. VM i handboll och cykel har redan ägt rum i Qatar, om två år är det dags för fotbolls-VM. De gigantiska arenorna som byggs för oljepengar har hittills orsakat många s k gästarbetares liv. Det är människor från fattiga länder som saknar i stort sett alla rättigheter och får utföra det arbete som medborgarna inte vill befatta sig med.
Svenska Fotbollförbundet kommenterade kritiken i massmedia på förväntat sätt ... Datum: 2020-02-16
Läs mer »
Eventenkäten evenemangsåret 2019 klar
Nu är den här – Sport & Affärers årliga evenemangsenkät där Sveriges största idrottsevent medverkar.
Varje år arrangeras hundratals idrottsevenemang i Sverige och Sport & Affärer har, ända sedan 2011, genomfört en evenemangsenkät med Sveriges största och klassiska idrottsevent som Gothia Cup, Vasaloppet och Vätternrundan.
I enkäten redovisar evenemangen bland annat omsättning, eventuell vinst och turistekonomiska effekter. Nu finns resultatet för 2019 tillgängligt på sportaffarer.se under sidan Evenemangsenkäten. Eller klicka här! Noterbart är att 20 av de 33 event som har svarat på enkäten uppvisar ett positivt resultat för 2019, och att 8 event har valt att inte svara på just den frågan.
Datum: 2020-02-04
Sveriges vackraste idrottsplatser
Sport & Affärer publicerar i samarbete med hemsidan idrottsplats.se en artikelserie om Sveriges vackraste idrottsplatser framröstade av våra läsare. Artiklarna publiceras en gång per månad här på sajten. Denna gång har vi hamnat på vackra Morups IP i Halland.
Föreningen skryter på sin hemsida om sin idylliska idrottsplats:
"Morups IP är belägen på västkusten mellan Falkenberg och Varberg, endast ett stenkast från havet. Morups IP kan erbjuda gräsplaner av högsta klass för träning eller match under en säsong som sträcker sig från februari till november".
Som idrottsplatsromantiker så kan vi bara hålla med, men vad säger UEFA om det ? Uefa har t.o.m. krav på hur en träningsplan inför ett EM-slutspel ska vara. Kravlistan på vad som krävs för att arrangera träningen är lång. Fotbollsplanen ska vara 105x68 meter, linjerna exakt tio centimeter breda, det ska finnas två fasta mål och två på hjul, och längden på gräset ska vara mellan 23 och 25 mm. Hur många idrottsplatser i landet klarar av alla dessa krav ? Morups IP är en av dem och fick bli värd för damlandslaget inför EM 2013. Det måste varit stort för klubben och de som jobbar ideellt.
Vi kan som sagt bara hålla med Morups IF om vad de skriver på sin hemsida. Morups IP är verkligen en fantastisk idyll. Den fina rödvita entrén med Morups IP inskrivet, staketet på ena långsidan och så takläktaren med träden bakom som ger det hela en fin lummig inramning. Inte heller att förglömma de fasta målställningarna som är lite ovanliga att se. Dock finns de på ett par till i Halland.
Invigning med Gunnar Nordahl
1961 invigs nuvarande Morups IP av ingen mindre än Gunnar Nordahl inför nästan 1000 personer. Morup hade sina glansdagar under slutet av 50-talet och 60-talet. 1958 vann man div 4 och gick upp i landets tredje högsta division. Debutmatchen kunde inte slutat bättre. Hela 1 525 betalande åskådare hade tagit sig till Morups IP och än
bättre blev det genom att Morup vann med 2-0 i derbyt mot storebror Falkenbergs FF. I andra matchen blev Östers IF för svåra som vann med 6-1 i Växjö på Gamla Värendsvallen. Det blev dessvärre en nionde plats i serien och degradering till div 4. Men på andra försöket så blev det serieseger i div 4 och uppflyttning till div 3 igen. Denna gång gick det bättre och Morup höll sig kvar sex säsonger innan man åkte ur 1967 då man kom nästsist. Vann gjorde Norrby IF och tvåa kom Halmstads BK. Ett HBK som 9 år senare tog sitt första SM-Guld. 2010 var sista året som Morup hade lag i egen regi, sen dess är det sammanslagning med Långås och spel i div 6 (säsong 2018).
Visst var det bättre förr?
Men idrottsplatsen är verkligen fullpoängare så en resa hit rekommenderas.
PS. Kontrollmät gräset ifall det håller UEFA mått
Text och foto: Mats Tallkvist
FAKTA MORUPS IP
Förening: Morups IF
Bildad: 1927
Dräktfärg: Blå tröja, blå byxor, blåa strumpor
Idrottsplats: Morups IP
Invigd: 1961(den nuvarande)
Publikrekord: 1959 mot Falkenbergs FF, 1 525 personer
Serie: 2019: Herr, div 6 norra Halland (Långås/Morups IF)
Ort: Morup Kommun: Falkenberg
Landskap: Halland
Invånare: 327 (enligt SCB 2017)
Skicka in just din favoritidrottsplats så kanske vi skriver om den kommande månad.
Maila ditt förslag till: kontakt@sportaffarer.se och mats@idrottsplats.se
Då har du chansen att vinna årets idrottsplatskalender.
Datum: 2020-01-26
Owens och Hitler - så här var det
Krönika av Uno Grönkvist
Friidrotts-VM förra året aktualiserade än en gång frågan om valet av arrangörsland. Kritiken var hård mot IAAF:s beslut att tilldela Doha i Qatar detta stora evenemang. Säkert kommer det att bli ännu hårdare tongångar när fotbolls-VM ska avgöras på samma plats om två år.
I fallet Qatar har det mest handlat om brist på respekt för mänskliga rättigheter, om arbetsmiljöproblem och om den kvävande hettan. Tidigare gånger då arrangörskap har ifrågasatts har det berott på rent politiska orsaker. Inte minst oron för att diktaturstater ska utnyttja ett stort mästerskap för propagandaändamål.
Ett tidigt exempel på detta var de Olympiska sommarspelen i Berlin 1936. Adolf Hitler och hans propagandaminister Joseph Goebbels skydde inga kostnader för att slå fast den nationalsocialistiska statens storhet. I god tid före OS evakuerades tiggare och romer från Berlin och dagliga instruktioner utfärdades om hur massmedia skulle agera och vad folk skulle säga eller förtiga. Judarna gavs respit tills den olympiska elden hade släckts. Allt regisserades för att ge atleterna och den tillresande internationella publiken intrycket att Tyskland och dess huvudstad var fredligt, generöst och välkomnande.
Datum: 2020-01-08
Den som vill veta mera om detta gigantiska nazistspektakel kan läsa Oliver Hilmes utmärkta bok ”Berlin 1936 – sexton dagar i augusti”. Den är nyutgiven på svenska av Lind & Co och skildrar händelseutvecklingen dag för dag ...
Läs mer »
Sport & Affärers årssummering 2019 -
Personlig reflektion av Curt Einarsson
Det stora blandas med det lilla. Dessutom i konkurrens med varandra när Sport & Affärer summerar det gångna idrottsåret
Djurgårdens IF för första gången
Här prisas Djurgårdens IF som Årets idrottsförening för första gången sedan starten av tidningens årssummering 2012 samtidigt som Bauhaus blir Årets idrottssponsor för andra gången. Ett företag som i byggbranschens handel har betydande muskler som satsas rätt.
Att blåränderna satsat på sociala projekt har självfallet inte fått den mediaspegling som SM-finalerna i ishockey, avancemanget till högsta serien i basket och fotbollstriumfen i synnerhet fått.
Att sedan få större fokus på hur tränarduon Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf arbetar i sitt dualmanegement med laget är mycket mer resultatgenererande än sportchefen Bosse Anderssons glädjeufori, är inte DIFs fel.
Att deras 1+1 blir bortåt 3 istället för -1 som blir fallet många gånger när tränare skall samverka. Exempelvis hur sker fördelning avseende konkurrentanalys, individuell coachning, matchgenomgångar före, under och efter match, träningsgenomförande, spel-och spelarprioriteringar och media.
Är det gjutet i sten vem som gör vad eller sker det växelvis från dag till dag eller via en veckoplanering?
Å andra sidan att hitta koden på hur de tre stora huvudstadsföreningarna DIF, AIK och Bajen arbetat för att lyckas med sin modernisering är självklart så mycket större än olika tränarroller.
Men våra största idrottsprofiler kommer från gräsrotsföreningarna! Elias Pettersson, Ånge IK och Melwin Lycke-Holm, Kils AIK får utgöra exempel denna gång.
Utan bakhalt, mitt i prick
Skidskytte-VM i Östersund prisas som Årets idrottsevenemang samtidigt med att Parkrun blir Årets samhällsprojekt. Vilka motsatser.
Imponerande med en kvarts miljon besökare och 87miljoner tittade globala tv-timmar. I Sverige snittade, 1 miljoner tv-tittare per vm-dag ... Datum: 2020-01-08
Läs mer »
Småland - det bortglömda bandybältet
Avsaknaden av stora framgångar på seniornivå de senaste 25 åren har gjort att bandylandskapet Småland har hamnat i skymundan av mer framgångsrika distrikt. Men med tre bandyhallar, 18 aktiva föreningar och en fantastisk talangutveckling är landskapet fortfarande ett av Bandysveriges starkaste fästen. Och för första gången på 17 år spelades det i år ett smålandsderby under Annandagsbandyn.
I sydvästra utkanten av den lilla småländska orten Åby, där den mörka skogen omfamnar byn, står Eriksson Arena, nyligen utsedd till Årets idrottsarena 2019 av Sport & Affärer. Samtidigt som det ryska bandylandslaget, som är i Åby för att spela en fyrnationsturnering, lämnar arenan och äntrar en väntande buss kommer 76-årige bandyikonen Owe Svensson(bilden nedan) cyklandes i sin sedvanliga klädsel - gulsvart träningsoverall och keps – på Bandyvägen som leder fram till arenan. På overallen, i höjd med Owes hjärta, sitter Åby/Tjureda IF:s klubbmärke i form av en tjur.
– Vi har varit pionjärer på flera sätt genom åren, inte bara med arenan, säger Owe, hedersordförande i Åby/Tjureda IF, och förklarar att tjuren har hängt med sedan 1960-talet då klubben rekryterade IFK Norrköpings försvarare Rune Lind som bandyledare.
– Under ett av våra samtal frågade han mig om vi inte skulle dra nytta av vårt namn och ha en tjur som klubbmärke. Jag nappade och vi var i många år ensamma om att ha ett djur som logotyp. Idag är det väldigt vanligt.
53 år som ordförande
Med 53 år som ordförande för Åby/Tjureda IF och över 30 år och fortfarande aktiv som ordförande i Smålands Bandyförbund har Owe upplevt oräkneliga spelare, lag och matcher genom åren. Han berättar om matcher på sjöis, klubbstugan vid Helgasjön som köptes för hundra kronor, övergången till den första naturisbanan, konstisbanan som byggdes 1988 och det rekordsnabba bygget av Eriksson Arena som tog ett halvår att planera och färdigställa. Arenan är inte bara en symbol för det engagemang som finns i bygden utan visar också att det går att genomföra stora arenaprojekt på kort tid om bara viljan finns.
– Arenan är unik på flera sätt och nödvändig för att bedriva bandyverksamhet i södra Sverige 2019 eftersom klimatet har förändrats. De kalla isiga vintrarna som gjorde att bandyn växte i Småland är borta och som en följd av det krymper Smålandsbandyn. I min ungdom mötte vi klubbar i Skåne, Blekinge, Nybro, Kalmar och Mönsterås som inte finns kvar idag.
– Det är inte bara klubbar som försvinner utan det blir också svårt att bibehålla ett intresse för sporten bandy om det inte längre går att spola is vid skolgårdar och idrottsplatser på grund av milda vintrar.
18 aktiva klubbar
Idag finns det 18 aktiva bandyklubbar i distriktet, men när Owe blev ordförande för Åby/Tjureda IF som 22-åring fanns det ett 50-tal bandylag i Småland. Med en bandysektion som bildades redan 1907 tog Nässjö IF tidigt positionen som distriktets bästa klubb och tillhörde under en lång period toppskiktet i svensk bandy. Mellan 1939 och 1953 tog klubben sitt enda SM-guld och två SM-silver. Bara några år innan SM-guldet 1949 bildades Tranås BoIS och Vetlanda BK som efterföljande decennier utmanade Nässjö IF om den småländska tronen.
– Åby/Tjureda IF grundades nästan samtidigt som VBK, men vi har aldrig varit en del av den rivalitet som fanns mellan dessa tre klubbar eftersom vi fram tills nu aldrig har spelat på högsta nivån. För mig har alltid Nässjö varit störst i Småland och jag saknar dem i eliten.
– När vi vann Allsvenskan förra året fick Nässjö kvala och det var synd att de inte lyckades gå upp. Det hade varit bra för Smålandsbandyn med tre lag i högsta serien, anser Owe.
Nässjö första småländska topplaget - nu kval sex år i rad
Klassiska Nässjö IF, som inte har spelat i högsta serien sedan säsongen 2002/03, har kvalat upp till Elitserien de senaste sex säsongerna, men har misslyckats vid varje tillfälle. Det som fattas för att ta det sista steget är, enligt föreningens ordförande Greger Phalén(bilden nedan till höger), två till tre spelare med rutin från högsta serien.
– Även om det inte rör sig om några större summor i bandy är det i slutändan ekonomin som styr samtidigt som det inte är lätt att övertala kvalitetsspelare att gå ner en division. Istället för att värva etablerade elitspelare bygger vi våra lag på välskolade spelare från våra juniorlag och elever från vårt nationella bandygymnasium.
– Vår ambition är att ta oss tillbaka till Elitserien och bedriva en bred ungdomsverksamhet. Vi utvecklar ständigt nya spännande spelare och två av framtidsnamnen är 16-årige Erik Lycksäter och 18-årige Oscar Hulthammar som spelar i ungdomslandslagen.
Nässjö IF, som i år fyller 120 år, har en anrik historia som Greger är väldigt stolt över, men han ser också en fara i att leva för mycket i det förgångna.
– Att ta Smålands första SM-guld var stort, men ibland känns det som att guldet har blivit en för stor symbol där vi istället för att prata framtid pratar om vår historia.
Vetlanda BK störst sedan 1990-talet
Fyra mil från Nässjös bandyhall Stinsen Arena ligger Hydro Arena, Vetlanda BK:s hemmaplan sedan 2011. Arenan är byggd bredvid den klassiska idrottsplatsen Tjustkulle där spelare som Jonas Claesson, Per Lennartsson och Patrick ”Putte” Johansson firade stora framgångar under 1980- och 1990-talet. Mellan 1986 och 1994 spelade klubben sju SM-finaler och tog tre SM-guld.
– Under 2000-talet har vi haft lag med kapacitet att gå långt i slutspelet, men tillfälligheter har gjort att det inte har gått vägen varav spelare har lämnat och vi har fått börja bygga från grunden igen. Vi är duktiga på att utveckla talanger, men har haft problem med att hålla kvar dem över flera år, säger Andreas Söderman(bilden nedan), styrelseledamot i Vetlanda BK.
– I år har vi flyttat upp två ungdomslandslagsspelare födda 2002, Emil Nordström och Isac Karlsson, som vi tror mycket på. Vi har ett utvecklingsavtal med Nässjö som innebär att talanger som inte lyckas slå sig in i A-truppen kan lånas ut till klubben. Rivaliteten är inte lika stor idag, utan vi samarbetar mer.
Smålandsbandyn största utmaning ligger enligt Andreas, Greger och Owe inte på elitnivå eller sponsorförsäljning utan främst genom att möta den hårda konkurrensen på barn- och ungdomsnivå från andra idrotter och aktiviteter.
– För att få fler att upptäcka bandy arbetar vi i VBK efter målsättningen att bandy ska vara den mest populära vinteraktiviteten på Höglandet bland barn och ungdomar och den stora idrottspubliken, förklarar Andreas.
Inte ens i Åby, där bandyn är en så stor del av samhället, är det självklart att barn och ungdomar väljer bandy framför andra aktiviteter, men genom att bygga bort regn och blåst med byggandet av Eriksson Arena tror Owe att bandyn har en ljus framtid i Kronobergs län.
– Med arenan och alla duktiga ledare som vi har i klubben har vi goda förutsättningar att fortsätta vår framgångsrika talangutveckling. Över hundra barn deltar i skridskokul upp till åtta år, och sen har vi många duktiga tjejer och killar i våra mixade lag.
Totalt har Åby/Tjureda IF 13 egna produkter i A-truppen, vilket inget annat lag i Elitserien kan matcha. Förra året var nio Åbyprodukter uttagna i de olika landslagen, bland annat Karla Thuresson och målvakten Viktor Birgersson som nyligen blev utsedd till årets idrottsöverraskning av P4 Kronoberg. Många framträdande spelare i herrlandslaget och Elitserien är från Småland – Christoffer Edlund, Johan Löfstedt, Martin Landström, Tim Persson och Joakim Andersson – och under hösten har Viktor Birgersson och Vetlanda BK:s Pontus Vilén och Tobias Nyberg varit uttagna till herrlandslaget.
Talangutveckling småländskt adelsmärke
Bandyprofessorn Curt Einarsson(bilden nedan), före detta förbundskapten och guldtränare för Boltic och Vetlanda BK, tror att Småland kommer fortsätta ligga i topp vad gäller talangutveckling.
– I Småland sätter klubbarna ungdomsverksamheten högst på agendan, och med tre bandyhallar kan jag inte se att den trenden skulle minska. Tyvärr är svensk idrott i allmänhet och bandy i synnerhet för dåliga på att lyfta fram spelarnas moderklubbar, säger Curt Einarsson som själv växte upp på trakten och startade sin karriär i Åby/Tjureda IF.
Tillsammans med en vän har Curt sammanställt ett dokument med de senaste mästerskapstrupperna i olika idrotter, bland annat dam- och herrtrupperna i bandy, i syfte att lyfta fram alla moderklubbar. I damernas VM-trupp 2018 fanns två spelare från Tranås BoIS, en från Nässjö IF, och en från IFK Nässjö, och i herrarnas VM-trupp 2019 fanns tre spelare från Vetlanda BK.
– De flesta landslagsspelare är från mindre orter. Till skillnad från många större föreningar som har stängda arenor är det oftast enklare för talanger på mindre orter och i mindre föreningar att få tillgång till idrottsplatser där de kan idrotta mycket på fritiden.
Med alla dessa småländska talanger i bandy; varför är det ingen klubb från Småland som har kunnat utmana om SM-guldet de senaste 20 åren? Är det en ekonomisk fråga?
– Nu ska jag vara lite provokativ. För många år sedan kom en tränare som hette Curt Einarsson tillbaka till Småland vilket slutade med tre SM-guld. Vad jag menar är att det handlar mer om management än om ekonomi. Om spelarna ser att de utvecklas, att de ständigt blir bättre kollektivt och individuellt, så stannar de kvar trots locktoner från större klubbar.
Det råder inga tvivel om att både moderklubben Åby/Tjureda IF, där även mellansonen och äldste sonen har spelat eller varit tränare, och Vetlanda BK, som är moderklubb för hans tre söner, ligger Curt varmt om hjärtat. Den 26 december 2019 möttes klubbarna i det första annandagsderbyt mellan lagen sedan säsongen 1980/81 då Åby/Tjureda IF vann med 7-6. Tio år tidigare, 1970, var det Curt som var planens gigant när Åby/Tjureda IF vann annandagsderbyt med 2-1. Denna gång var det Vetlanda BK som vann med 3-1 i Åby i en fullsatt Eriksson Arena(2000 personer).
– Många är såklart nyfikna på vad jag har mina sympatier, men jag känner mycket för båda lagen. Det hade krävts att Filip Bringe hade satt de chanser han hade för att Åby/Tjureda IF skulle fått med sig en poäng. Å andra sidan spelade målvakten Viktor Birgersson formidabelt i Åbyburen. Han tillhör Sverigetoppen nu, anser bandyprofessorn.
TEXT: Pierre Eklund
FOTO: Pierre Eklund, Sveriges Radio.
NÄSSJÖ IF
Grundades: 1899 (bandysektionen uppstod 1907)
Antal medlemmar: Ca 480
Titlar och utmärkelser: 1 SM-guld 1949, SM-silver 1939, 1953, SM-brons 1966, Seriesegrare högsta divisionen 1965 (Allsvenskan södra), Segrare Allsvenska Supercupen 2017, 56 säsonger i högsta divisionen
Omsättning: 3,3 miljoner kronor (2018/19)
Huvudpartners: 18 olika huvudpartners.
Kända spelare: Nils "Nicke" Bergström, Jan "Habo" Johansson, Ola Fredricson, Per Togner, Alexei Diakov, Daniel Andersson, Patrik "PG" Gustafsson Thulin
Hemsida: nassjoif.se
TRANÅS BOIS
Grundades: 1941 (sammanslagning två klubbar)
Antal medlemmar: Ca 600
Titlar och utmärkelser: 22 säsonger i Sveriges högsta division. Leder maratontabellen för division 1 (nuvarande bandyallsvenskan).
Omsättning: 3,8 miljoner kronor (2018/19)
Huvudpartners: OEM, Strömsholmen, SweTouch, Tranås Energi mfl.
Kända egna spelarprodukter: Torsten Sparv, Jan Andersson, Ove Eltin, Jan Rylander, Martin Landström, Ted Haraldsson, Matilda Svenler, Frida Rutqvist (Erlandsson)
VETLANDA BK
Grundades: 1945
Antal medlemmar: Ca 450
Titlar och utmärkelser: Svenska mästare 1986, 1991, 1992. 17 SM-guld i junior- och pojk-SM 1995-2019.
Omsättning: Ca 7,8 miljoner kronor (2018/19)
Huvudpartners: Myresjöhus, Hydro, Elitfönster, Plannja, Skobes
Kända spelare: Pontus Vilén, Tobias Nyberg, Pontus Blomberg
Hemsida: vetlandabk.se
ÅBY/TJURREDA IF
Grundades: 1946
Antal medlemmar: 1200
Titlar och utmärkelser: Årets Idrottsarena 2019, Årets Kronobergare, Folksams Idrottsfond, Fortums Idrottstipendium, Årets Idrottsförening 1993 m.m.
Omsättning: Ca 10 miljoner kronor (2018/19)
Huvudpartners: Rottne Industri, VIDA, BURDE, AMBRION Finans och Dynacon.
Kända egna spelarprodukter: Jesper Jonsson, Erik Lizén, Filip Bringe, Viktor Birgersson, Arvid Johannisson, Jonathan Svensson.
Hemsida: laget.se/abytjureda
SMÅLÄNDSKA LAG I DE HÖGSTA SERIERNA:
Elitserien
Vetlanda BK
Åby/Tjureda IF
Allsvenskan
Nässjö IF
Division 1
Jönköping Bandy
Oskarshamn BS
Skirö AIK
Tjust Bandy
Tranås BoIS
Division 2
Fredriksbergs BK
Målilla GoIF
Månsarp IF
Waggeryds IK
Datum: 2019-12-25
REDAKTIONEN ÖNSKAR VÅRA LÄSARE ETT GOTT NYTT ÅR. MOT NYA MÅL!
Datum: 2019-12-31
Blåsningen i Östersund
Krönika av Uno Grönkvist Datum: 2019-12-13
I förra månaden dömdes Östersunds FK:s förre ordförande Daniel Kindberg till tre års fängelse, näringsförbud i fem år och tillsammans med två kumpaner till skadestånd på 13 miljoner kr. Anledningen var ekonomisk brottslighet. Tingsrättens dom är överklagad till hovrätten.
Svallvågorna efter domslutet har gått höga och inte mycket återstår att lyfta fram i nuläget, med ett undantag. Och det är den journalistiska bedriften att med outtröttlig envishet kritiskt granska den här skandalen under fyra års tid. Det ihärdiga grävandet i stark motvind har hamnat i skymundan, förmodligen beroende på att det är en liten landsortstidning som svarat för det. All heder åt Östersunds-Posten och tidningens grävreporter Linda Hedenljung.
Det var Linda som satte bollen i rullning och så småningom fick hon hela redaktionen med sig. Andra medier hakade på. SVT:s Uppdrag granskning gjorde skandalen till en riksnyhet ...
Läs mer »
Sport & Affärers Årssummering 2019
- I samband med tidningens årliga julbord, i år på klassiska Den Gyldene Freden i Gamla Stan, Stockholm, delades diplomen ut till vinnarna i Sport & Affärers Årssummering 2019. Nedan följer våra motiveringar. Stort grattis till vinnarna och övriga nominerade för fantastiska insatser!
Årets idrottsevenemang
SKIDSKYTTE-VM 2019 I ÖSTERSUND
”Ett hållbart svenskt världsmästerskap som blev såväl en idrottslig som publik fullträff med nära 250 000 besökare i kommunen runt VM och 87 miljoner tittade globala tv-timmar. Bara i Sverige snittade antalet tv-tittare på 1,1 miljoner per vm-dag. För Skidskytteförbundet innebar VM ett tillskott på ca 8 miljoner kr. Lägg därtill betydande turismekonomiska effekter för regionen. Ett mästerskap i världsklass.”
På bilden VM-generalen Patrik Jemteborn.
Årets idrottsföreningDJURGÅRDENS IF
”Föreningens representationslag på herrsidan tog guld i största sporten, spelade en jämn SM-final i ishockey och avancerade till basketens högsta serie under ett och samma år. Klubben arbetar metodiskt och framgångsrikt med en rad sociala projekt för tjejer och killar i olika åldrar och för en bättre supporterkultur. Har förbättrat sin ekonomi genom långsiktighet och samarbetslösningar över sektionerna. Har ett stärkt varumärke som attraherar en allt större publik.”
På bilden: Henrik Berggren, vd Djurgården Fotboll, Pelle Kotschak, varumärkeschef och vd för Djurgårdens IF(samtliga sektioner) samt Bosse Andersson sportchef Djurgården Fotboll.
Årets idrottsarenaERIKSSON ARENA
”I en tid då försenade och kostsamma arenaprojekt tycks vara en normalitet i idrottsverige visar den lilla bandyklubben Åby/Tjureda IF och Växjö kommun att det går att genomföra arenaprojekt om bara viljan finns. Klubben, som tog steget upp i Elitserien i bandy i vintras, tog beslut om att bygga hallen i våras och ett halvår senare stod den färdig – finansierad med egna medel, insamlingar, ett lån från Växjö kommun och ideellt arbete från den lilla orten Åbys 450 invånare. Ett exempel på småländskt entreprenörskap i sin allra ädlaste form.”
På bilden: Bertil Sigvardsson, projektledare, Eriksson Arena.
Årets samhällsprojektPARKRUN
”Motionskonceptet Parkrun har under det senaste året växt och etablerats på nya orter med över 10 000 registrerade deltagare, mycket tack vare det enkla och inkluderande konceptet som bygger på att alla kan vara med under roliga och trygga förhållanden. Genom att varje vecka samla människor med olika bakgrund som kostnadsfritt kan gå eller löpa en utsatt sträcka i parkmiljöer eller grönområden, gör Parkrun en viktig insats för folkhälsan.”
På bilden: Deri Thomas, projektledare Parkrun Sverige.
Årets idrottssponsorBAUHAUS
”Har i år ytterligare förstärkt sin sponsorportfölj och sin synlighet genom två hemma-VM(Åre, Östersund) och genom partnerskapet med Fotbollförbundet under årets dam-VM. Bolaget visar att man menar allvar med att bygga svensk idrott för såväl gräsrots- som elitnivå och ser sponsring som en central del i sin varumärkesbyggande kommunikation.”
På bilden: Marknadschef Johan Saxne, BAUHAUS.
I juryn: Leif Nilsson, Gustaf Berencreutz, Pierre Eklund, Peter Rohmée, Frans Fransson, Jocke von Stedingk, Isabelle Widmark, Johan Thorén och Collins Luther Zola.
Foto: Sören Andersson
Datum: 2019-12-02
Fotbollsallsvenskan 2019 på natur- respektive konstgräs
Årets svenska mästare Djurgården var inte bäst, varken på riktigt gräs eller på konstgräs, men Blåränderna var jämnast! I övrigt kan det slås fast att Hammarby klantade bort guldet på naturgräs, att IFK Göteborg skärpt sig orentligt och att GIF Sundsvall tappade allt på grund av att en tränare försvann.
Årets utfall sett lag för lag:
1 Djurgårdens IF
Mästare tack vare sin jämnhet. Ingen skillnad i inställning vare sig man spelade på det hemtama konstgräset (24 matcher) eller på naturgräs. DIF var näst bäst på plast och trea på naturgräs.
2 Malmö FF
Skåningarna tog 49 poäng på naturgräs (mot 41 förra året) men tappade en pinne på konstgräs. Trots den markante förbättringen klättrade man bara en placering i totaltabellen ... Datum: 2019-11-18
Läs mer »
FOTBOLLSBÖRSEN HÖSTEN 2019
Klicka här för vår färska värdering av de allsvenska spelartrupperna! Det är som vanligt Gunnar Persson som gör analysen. Trevlig läsning!
Datum: 2019-11-08
Klyftorna bara ökar inom svensk elitfotboll
Grattis Djurgården till allsvenska guldet 2019! För min del konstaterar jag att två trender som präglat de senaste säsongerna har blivit ännu mer markanta i år. Den ena är statistiskt bevisad. Den andra bygger på ett personligt omdöme som naturligtvis kan diskuteras.
Det är ett faktum att de bästa lagen hör hemma i de största städerna. Alla klubbarna på den övre tabellhalvan med undantag för Elfsborg representerar Sveriges tre största städer. Det är väl knappast någon som är förvånad. Det är där publikunderlaget och sponsormarknaden finns. Money talks och rika klubbar blir ännu förmögnare när de kan luta sig mot sportsliga framgångar. Det börjar kännas som om de lag som trängs i tabellens undre halva mest är med som utfyllnad. Överraskningar därifrån är sällsynta. Senast skedde det när Östersund visade framfötterna, men som alla vet skedde det med hjälp av ekonomisk dopning.
När det blir en allt bredare klyfta mellan de rika klubbarna och de mindre bemedlade i Allsvenskan så blir samtidigt en annan skillnad ännu mer uppenbar, nämligen den mellan högsta serien och Superettan. Som bosatt i Halmstad har jag sett samtliga Superettans lag detta år och är inte imponerad. Det stora problemet, som jag ser det, är att underhållningsvärdet ofta är nära noll. De klubbar som förekommer i denna serie ingår också i organisationen Svensk Elitfotboll. Men hör de kvalitetsmässigt hemma där? Jag tvivlar.
Det är klubblojalitet och lokalpatriotiska känslor som bär upp denna serie och det är inte tillräckligt för att locka stor publik. En bidragande orsak till att många stannar hemma är naturligtvis möjligheten att se dessa matcher på C More eller Sportkanalen. Och de sändningarna, som i allmänhet bevakas från en enda kameraposition, utgör knappast någon marknadsföring för kommande matcher.
I slutet av den gångna månaden framstod ojämlikheten klart mellan matcherna i de två högsta serierna. Den 27 oktober möttes BP och Varberg i en match som var betydelsefull för båda lagen. BoIS siktade mot avancemang till Allsvenskan och BP kämpade för att hålla sig kvar i Superettan. 473 åskådare kantade planen. Veckan innan såg jag Hammarby vinna över Malmö FF på Tele2 Arena inför 30 000 åskådare. Skillnaden mellan en match i Superettan och en i Allsvenskan kunde inte vara större, vare sig spel- eller publikmässigt!
Kommer det alltid att förbli så här? Är det möjligt att göra något som kan förändra situationen? Och är det önskvärt? De som leder svensk elitfotboll – och särskilt de som ansvarar för den näst högsta serien – har en hel del att fundera på!
Uno Grönkvist
Journalist och författare.
Datum: 2019-11-03
Se Professionell idrott i repris
NI SOM MISSADE ÅRETS PROFESSIONELL IDROTT ELLER VILL ÅTERUPPLEVA SEMINARIET
KAN GENOM VÅRT SAMARBETE MED SOLIDSPORT NU SE BÅDA DAGAR I REPRIS.
VI VILL TACKA ALLA SOM DELTOG FÖR TVÅ STIMULERANDE SEMINARIEDAGAR.
SPIORT & AFFÄRER OCH KARLSTADS KOMMUN
professionellidrott.se/tv-sandning/
Datum: 2019-09-27
NU ÄR SENASTE NUMRET UPPE MED VÅR TOPPLISTA ÖVER SVERIGES FRÄMSTA IDROTTSKOMMUNER 2019!
KLICKA PÅ IKONEN HÖGST UPPE TILL HÖGER FÖR ATT LADDA NER NUMRET SOM BLAND ANNAT INNEHÅLLER RESULTATET AV VÅR KOMMUNRANKING MED KRITERIER OCH MOTIVERINGAR. MEN ÄVEN SM I SPONSRING OCH ELITSERIEN I KLUBBEKONOMI.
TREVLIG LÄSNING!
Datum: 2019-09-23
Tiotusentals idrottsledare finns men många fler behövs!
Svensk idrott står och faller med sina ledare! Detta mantra har slagits fast otaliga gånger genom åren när idrottsrörelsen har diskuterats. Egentligen är det ett självklart påstående. Det är de tiotusentals ledarna som utgör ryggraden i landets största folkrörelse. Många analyser har gjorts för att försöka få vetskap om hur de ideella insatserna ska omräknas i ekonomiska termer och de har alla landat i astronomiska belopp.
Men det finns en oro inför framtiden. Blir det möjligt att rekrytera nya ledare i samma omfattning som tidigare? Fritiden blir allt värdefullare för moderna unga människor som är inne i sina yrkeskarriärer, bildar familj, reser över hela världen och har svårt att få schemat att gå ihop. Samtidigt är det många som undrar varför just ledarna ska ställa upp utan ersättning när de aktiva idrottsutövarna inom många sporter får betalt och är heltids- eller deltidsproffs med ofta höga löner.
Den status som gårdagens ledare på hög nivå kom i åtnjutande av är också borta. Under de decennier som jag varit verksam inom idrotten har ledarrollen gradvis tappat sin strålglans. Förr var de som ledde de stora publiksporterna välkända och förekom kontinuerligt i publiciteten. Riksidrottsmötena, den s k Idrottsriksdagen, hårdbevakades av medierna och alla som var intresserade av idrott visste vad ordförandena i RF, SOK och de stora specialidrottsförbunden hette.
Varför är det inte längre så?
Kan det bero på att dagens toppledare saknar sina företrädares karisma? Bilhandlaren och hockeybossen Richard Fagerlund var en estradör och fotbollens Tore G Brodd visste hur han skulle få publicitet. Hur många känner till namnen på dem som i dag står i spetsen för de stora arenaidrotterna? I stället har mediefokus flyttats till tränarna inom dessa sporter. Det är dessa välbetalda herrar som ständigt intervjuas, det är mot dem som TV-kamerorna riktas när de gestikulerar vid sidlinjen eller i spelarbåset.
Man kan naturligtvis fråga sig om det spelar någon roll? Publicitet är inte allt och många ledare är förmodligen tacksamma att de slipper mediebevakningen. Å andra sidan finns det de som sporras av uppmärksamhet och inte gillar att arbeta i det fördolda. Att vara idrottsledare är inte särskilt glamoröst i våra dagar.
Eftertraktade svenskar
Om detta faktum bromsat svenska ledare att nå topposter inom den internationella idrottsvärlden vet vi inget om. Men faktum är att en gång i världen var svenskar eftertraktade när det gällde ordförandeval i internationella förbund. ASEA-chefen Sigfrid Edström var den olympiska rörelsens ordförande 1946-1952. Den gamle höjdhopparen och dopningsprofessorn Arne Ljungqvist var vice ordförande i internationella friidrottsförbundet IAAF 1981-2007. Sist i raden av de riktigt stora elefanterna var den i somras bortgångne Lennart Johansson, som var UEFA-president i sjutton år.
Idrottsvärlden har växt explosionsartat sedan Sigfrid Edström svingade IOK-klubban. Ledare från ett par hundra nationer konkurrerar numera om åtråvärda styrelseposter med allt vad de innebär av personliga förmåner. Korruptionen har ätit sig allt längre in i såväl personvalen som i internationella ledarskap. Kanske är det därför lika bra att svenskar inte längre är lika efterfrågade som de en gång var?
Hur som helst, på gräsrotsnivån inom svensk idrott är behovet av nya ledare konstant stort. Så länge som barn och ungdomar söker sig till idrotten täcks de mest primära behoven tack vare alla pappor och mammor som lockas in i ledarroller som de i bästa fall behåller även när barnen har blivit vuxna.
Uno Grönkvist
Journalist och författare
Datum: 2019-09-02
Sponsring med förhinder
Krönika av Uno Grönkvist
En liten artikel på bara några få rader smög obemärkt förbi för en tid sedan. Den handlade om klädmärkesjätten Nike som hade avslutat några sponsorkontrakt med kvinnliga friidrottsstjärnor därför att de väntar barn. En av dem är den amerikanska sprintern Allyson Felix, olympisk guldmedaljör på 200 meter. ”Detta är ett exempel på att idrottsindustrin fortfarande är för män och av män”, kommenterade hon upprört.
Två andra friidrottare som var gravida drabbades också av uppsagda kontrakt, nämligen medeldistanslöparen Alysia Montano, även hon från USA, och den brittiska långdistansaren Jo Pavey. Bakom besluten låg företagets policy med prestationsbaserade utbetalningar som inte tog någon hänsyn till om atleterna var gravida.
Nike kommenterade med glidande formuleringar och betonade det stora stöd som företaget i många år gett till kvinnliga toppidrottare. Och visst är det så. Nike är en av världens ledande idrottssponsorer sedan flera decennier med kontanter, kläder och skor.
Det är lätt att säga att Nikes agerande är förkastligt. För att en kvinna blir med barn ska hon inte bestraffas. Men sponsring är mera komplicerad än så. Bygger den på affärsmässig grund – och det ska all seriös sponsring göra – måste sponsorn få utbyte av sin investering. Det är win-win som gäller!
Om några av de sponsrade på grund av graviditet inte kan tävla och prestera under en längre period så är det naturligtvis olyckligt för sponsorn. Detsamma gäller också vid sjukdom och skada, som tvingar fram långa tävlingsuppehåll. För att inte tala om avstängning till följd av dopning, men sådana händelser garderar sig de flesta stora sponsorer emot genom en särskild paragraf i avtalen.
Vad göra?
Sponsorerna rör sig på minerad mark om de tar beslut som enbart gynnar dem själva men drabbar de sponsrade. För det är ju så att många elitidrottare är ekonomiskt beroende av de lukrativa sponsorkontrakt som deras agenter har förhandlat fram. För företag som så långt som möjligt vill slå vakt om sina investeringar inom idrottsvärlden är det klokt att undvika individuell sponsring och i stället lägga krutet på lag, klubbar och event. Visserligen elimineras inte riskerna på så sätt, men de minskar definitivt.
Uno Grönkvist
Journalist och författare
Datum: 2019-08-07
Kommentarer
Håller med föregående talare, den enorma kritik som sköljde över Nike skadade dem kommersiellt. Elitidrottare som Felix har enorma följarskaror på sociala medier, och de består även om den aktive tar ett mammaledighetsbreak. Här fanns en chans för Nike att istället slå mynt av att Felix nu kunde bli en förebild för mammor, en för de allra flesta företag viktig målgrupp. Men eftersom Nikes ledning (fortfarande) enbart består av män i 50-60 årsåldern, med bevisat tveksam moralisk kompass, så har man svårt att se att världens befolkning till hälften består av kvinnor. Det straffar sig, både varumärkesmässigt och intäktsmässigt.
Gothia Cup 2019
Gothia Cup startade den 14 juli och pågår för fullt i Göteborg. Inför årets upplaga av Gothia Cup presenterade den anrika fotbollsturneringen flera nya samarbeten. Dessutom har turneringen genomfört två större justeringar i tävlings- och spelupplägget.
För att fortsätta utveckla världens största fotbollsturnering och lösa bristen på boende etablerade Gothia Cup 2018 ett nytt spel- och boendeområde vid sjön Mjörn i Alingsås, fem mil nordost om Göteborg. Även i år har arrangörerna genomfört justeringar i tävlings- och spelupplägget. I klasserna G13, flickor som är 13 år gamla, och B13, pojkar som är 13 år gamla, har cupen i år övergått till att spela niomanna istället för elvamanna.
– Gothia Cup har infört niomanna eftersom vi tror på idéen med mindre planer och färre spelare på planen i unga åldrar. Vi tror på detta då det innebär fler bollbehandlingar per spelare, ett högre bolltempo och mer anpassade planmått, säger Niclas Andersson Freiholtz, cupgeneral för Gothia Cup.
Den andra stora nyheten i tävlings- och spelupplägget är att samtliga finaler kommer att spelas under lördagen på Gamla Ullevi och SKF Arena på Heden till skillnad från tidigare år då alla finaler har spelats på Gamla Ullevi under både fredagen och lördagen.
– I och med att turneringen växer från år till år har det också blivit fler matcher för lagen i slutspelet innan de kan ta sig till en eventuell final. För att lagen ska hinna spela alla matcher flyttas därför fredagens finaler nu fram en dag.
Flera nya samarbeten
Main partner till Gothia Cup är sedan flera år tillbaka industriföretaget SKF som har namngett arenan på Heden och möjliggör att över hälften av matcherna livstreamas i realtid. De har även startat förturneringar i 20 olika länder, ”Meet The World”, som ger barn och ungdomar med olika bakgrund möjlighet att deltaga i Gothia Cup. Inför 2019 presenterade Gothia Cup flera nya samarbeten, bland annat är sportvarumärket Puma turneringens nya officiella sport brand.
– Förutom att ingå i försäljningen och utvecklingen av vår merchandise är Puma avsändare för våra elitklasser, Gothia PUMA Trophy G17 & B17 för 17-åriga flickor och pojkar. Dessutom är NEH en ny Official partner som kommer att driva vår merchandise och försäljning i alla kanaler.
Coca-Cola, som har skrivit ett nytt treårsavtal med Gothia Cup, är som vanligt på plats under turneringen. Precis som tidigare år driver företaget Skills Arena på Heden, där publik och deltagare testar sina fotbollsfärdigheter på fem olika stationer.
– Coca-Cola är även huvudpartner till Gothia eCup som är tillbaka, men med ett nytt upplägg. Den första turneringen 2019 spelades från maj till juni online på EA SPORTS FIFA19 där vinnaren fick en heldag på Gothia Cup tillsammans med det svenska e-fotbollslandslaget. Den andra turneringen avgörs i november i år, säger Niclas Andersson Freiholtz.
Respect Every Body
Turneringens partners Tingstad, Svensk Fast och Danfo riktar sin aktivering genom att stötta olika fadderlag i Gothia Cup Foundation, där turneringen samlar sina CSR-projekt. Gothia Cup har länge arbetat för jämlikhet och jämställdhet för såväl nationalitet och kultur som kön.
– 2017 startade vi Respect Every Body som tar upp frågan om hur vi uppträder mot varandra även utanför planen. Med Respect Every Body vill vi medvetandegöra frågan om eget ansvar och respekten för ens egen och andras kroppar för att minska sexuella ofredanden i dagens samhälle.
I år har Gothia Cup dessutom släppt en informationsfilm som uppmanar deltagarnas föräldrar att låta barnen spela utan att själva bli för engagerade. Se filmen här!
Text: Pierre Eklund
Fakta Gothia Cup
Datum: 14–20 juli i Göteborg.
Arrangör: BK Häcken.
Antal deltagare: Över 1 700 deltagande lag från 82 nationer.
Medier: Lokal-tv, lokal radio, svensk och internationell press, egen livestreaming.
Största sponsorer: SKF (huvudpartner), Coca Coca-Cola (huvudpartner Gothia eCup)
Kronfågel, Liseberg, Länsförsäkringar, Marshall, McDonald's, PUMA, Turkish Airlines, Volkswagen, samt GB Glace och SEB
Turistekonomisk omsättning: 500 miljoner kronor (Göteborg & Co)
Omsättning: 70 miljoner kronor (2018)
Funktionärer: 2 500 funktionärer.
Premiärår: 1975.
Publik: Gothia Opening Ceremony, 51 220 personer; besökare Gothia Heden Center, 420 000 personer; besökare Gothia Kviberg, 200 000 personer.
Hemsida: www.gothiacup.se, www.gothiaecup.com
Datum: 2019-07-17
Guldkorn bland röster och rosé
Du sitter på färjan till Visby och bläddrar i en broschyr med 3 500 seminarier. Det kan kännas lite hopplöst att välja. Efter ett antal besök på Almedalsveckan, under det som vissa kallar demokratifestival och andra för massivt roséjippo, lär man sig att inte planera för mycket. Då ökar möjligheten att hitta guldkornen och inte sällan genom slumpen.
Alla branscher samlade
Min mentala sökordskompass för veckan var folkhälsa, besöksnäring och idrott (värt att notera att idrott inte fanns som sökbart ämne i officiella programappen). Den stora styrkan med Almedalsveckan är att den egentligen består av, bortsett från politiken som fortfarande ska vara ryggraden, en stor mängd branschkonferenser samlade på ett och samma ställe under samma period i en fantastisk miljö. Bygg- och fastighetsbranschen, sjukvården, kommunala sektorn, miljösektorn, spelbranschen, finansbranschen, kommunikationsbranschen, mediebranschen och självklart idrotten. Alla är här samlade innanför en ringmur nätverkandes i rofyllda gränder och på chinosrika mingel. För människor som tänker helhet framför detaljer och gillar helikopter är Almedalsveckan ett paradis för kroppen, knoppen och kompetensen. Halleluja.
Mötet med en legendar
Förutom den enorma kritiska massan av arrangerade seminarier ligger ett annat stort värde i spontana möten. Precis avstigen från färjan hamnar jag på ”Kallis” för att njuta och titta ut över havet. Det är även en självklar spontanmötesplats under Almedalsveckan (som för övrigt ingår i Wisby Strand Congress och Event vars chef är tidigare sponsorchefen på Svenska Spel tillika gotlänningen Johan Lindvall).
Johan sitter vid ett bord med sina kollegor i Elitfotboll Dams styrelse och dess ledning i form av Linda Wijkström - som är på plats för att driva frågan om elitfotbollen framåt. Det blir den första koppen i en lång rad av kaffe under veckan. Vid bordet sitter Patrik Andersson, alltså ”Bjärred” i folkmun. För det första visste jag inte att den forne VM-bronshjälten sitter med i EFD:s styrelse och inte heller att han arbetar för byggföretaget Serneke i nära samspel med grundaren Ola Serneke. Vi börjar prata om utmaningen med att kunna bygga idrottsanläggningar när kommuners ekonomi och framtidsutsikter påminner om de mörka molnen som tornar upp sig oroande i horisonten på väg in mot Visby.
Guldkornet bland seminarier
Patrik berättar om ett seminarium som Serneke ska medverka i som arrangeras av Dagens Nyheter senare på eftermiddagen. Rubriken matchar mina sökord och har en intresseväckande rubrik: ”Kan man bygga för bättre folkhälsa? Och vem ska i så fall göra det?”
Det adresserar idrottens framtidsfrågor:
Varför ska vi idrotta?
Vad ska vi idrotta?
Var vi ska idrotta?
Hur ska idrottrandet finansieras?
Stora frågor som flyger i luften för stunden i ömsom bris och i storm. Men ställer du fyra företrädare från; idrotten och folkhälsoperspektivet, det kommunala perspektivet, näringslivsperspektivet och arktitektperspektivet på ett podium så ramar det in frågan på ett talande sätt. Den uppställningen ihop med vässade frågeställningar av journalisten och moderatorn Niklas Ekdal, som för övrigt är kusin med Lennart Ekdal som årligen leder Sport & Affärers seminarium Professionell idrott, är en bra kombination.
Fyra perspektiv om idrottens framtid
Vi får oss serverade följande citat under seminariet:
FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET
Carolina Klüft, verksamhetsledare för Generation Pep som arbetar för barn och ungas hälsa:
- Man ska ha rätt till att ha en god hälsa oavsett var du föds i Sverige. Vi måste titta på de hinder som finns för barn och unga att komma i rörelse och lösa det från samhällets sida. Vi i Sverige borde skämmas att att vi inte har fixat det, röt OS-guldmedaljören och skickade en passning till rikspolitiken:
- Jag tror att vi efter det att vi släppt årets Pep-rapport behöver samlas kring en nationella strategi för folkhälsa, med uppsatta kvanitiferibara mål som inte finns idag. Flera länder har antagit mycket skarpare mål än vad vi i Sverige har gjort när det gäller folkhälsa för barn och unga och även vuxna. Det skulle vara bra att kunna samlas till någonting nationellt och att någon tar ledartröjan och visar en riktning framåt i frågan.
KOMMUNPERSPEKTIVET
Christina Rapp Lundahl, kommundirektör, Järfälla om kommuners stora utmaningar med att tillgodose invånarnas alla behov inklusive idrottsanläggningar.
- Ingen tror att vi som kommun kommer klara av att bygga alla idrottsanläggningar själva. Vi måste i kommunerna fokusera på det viktigaste sedan mäste vi hjälpas åt med resten. Det allra viktigaste för en kommun är vård, skola och omsorg, och då finns folkhälsan där, men ingen kommun kommer klarar det här själv. Vi måste ta vara på privata initiativ från näringslivet och från idrotten.
NÄRINGSLIVSPERSPEKTIVET
Ola Serneke, grundare och ägare till byggföretaget Serneke om att bygga för idrotten i samhället i samverkan med kommuner och föreningslivet:
- Det måste vara flera som agerar gemensamt. Och det krävs att man ser nyttan med det och att man vågar samarbeta. Ta exempelvis Järfälla där man vågar tro på en idé och man lyfter den så långt att man driver igenom den i en detaljplan och man har samsyn på frågan. Sedan krävs det att man får med sig samhället att engagera sig genom föreningar. Det är fler parter som måste vara med och engagera sig helt enkelt.
ARKITEKTPERSPEKTIVET
Monica von Schmalensee, arkitekt, partner, White Arkitekter.
- När vi planerade våra samhällen för länge sedan planerade vi in allt. Vi planerade in simhallar, skolor, museum, idrottsplatser, teatrar och kultur. Vi var inte så enögda som vi är idag att vi bara klarar av att bygga en sak i taget, vilket är problematiskt. På den tiden var breddidrotten självklar och den var till för alla och det var gratis. Det här att klyftorna blir större när städerna växer är att det blir en ännu större utmaning att jobba mot att få ett inkluderande samhälle. Då är idrotten en otrolig viktig del i att göra att alla har samma rättighet och möjlighet, blickade Schmalensee bakåt och fortsatte att titta framåt:
- Vi måste bli bättre på att inkludera unga i vad de vill ha och inte komma uppifrån med vad de ska få. Vi måste bli bättre på att skapa ett innehåll i de offentliga platserna. Det är en demokratifråga där idrott och kultur kommer in och hänger ihop. Vi har ju bästa förutsättningar genom att vi är ett föreningssverige. Sedan tror jag att vi måste kunna använda byggnader på olika sätt. Det kommer vara helt avgörande! Vi kommer inte att ha råd att bygga nya tjusiga hus hela tiden utan bygga av det vi till något bättre.
Hängränna och bredare stuprör
Efter att lyssnat en trekvart växer det fram ett spännande mönster. Viljan och engagemang verkar finnas i stuprören utifrån respektive perspektiv. Svagheten är att hängrännan, som Caroline Klüft efterlyser, saknas. Det finns för många smala stuprör istället för den bredare sorten. Hur detta ska åstadkommas får vi återkomma till efter en tid i hängmattan. Kanske har nya steg tagits när det är dags att slå sig ned på Kallis igen nästa år under Almedalsveckan och ett i raden av alla tusentals spontanmöten. Men innan dess ses vi förstås på årets viktiga möte "Professionell idrott" i Karlstad den 24-25/9.
Text och foto: Johan Thorén
Klicka här för Almedalsseminariet ”Kan man bygga för bättre folkhälsa?
Datum: 2019-07-16
The Telegraph vill ändra Status Quo
Den 18 mars i år lanserades ”The Telegraph Women’s Sport”. Motivet bakom brittiska mediebolagets redaktionella satsning är bland annat att minska underrepresentationen av kvinnor i sport genom ökat medieutrymme och driva kampanjer för att öka tjejers idrottande.
Det var säkert många britter som höjde på ögonbrynen när den ansett konservativa The Telegraph gav kvinnors idrottande en egen medieplattform.
- Det här sätter verkligen agendan för hela industrin och är ett landmärke inom sportmedia, förklarade Anna Kessel(bilden), redaktör för The Telegraph Women´s sport i samband med lanseringen .
- Genom åren är det så många kvinnliga sporthistorier som har försvunnit, glömts bort eller blivit undervärderade. Konsekvenserna av denna utestängning har känts av alla kvinnor och av unga tjejer i idrottshallar över hela landet. TWS har som mål att spela en roll för att rätta till balansen.
Män står för 80 procent
I oktober 2018 släpptes den EU-finansierade rapporten ”Where are all the women? - Shining a light of visibiltiy of women´s sport in the media” i samband med konferensen Empower. Undersökningsföretaget Nielsen Sport hade gjort en undersökning i fem europeiska länder; Storbritannien, Rumänien, Grekland, Malta och Sverige. Rapporten visar att medieutrymmet för kvinnors idrottande jämfört med mäns idrottande är signifikant mycket lägre. I fyra av fem länder når inte medieutrymmet över 10 procent av det totala sportmediautbudet. Undantaget är Rumänien som gör det tack vare landets tennisstjärna Simona Halep.
När rapporten diskuterades av representanter från bland annat Sport England(engelska motsvarigheten till RF), Channel 4 och kvinnliga olympier så identifierades representationen och synligheten som en nyckelfråga. Det är mot bakgrund av den utmaningen som The Telegraph och Anna Kessler vill leda förändringen.
- Vår mission är att skapa ökad synlighet för kvinnors idrott, ge ny publik till ämnet, visa nya röster, avslöja spännande historier, mästersportsbriljans och kampanjer om frågor som vi hoppas kommer att bidra till att skapa förändringar för kommande generationer av kvinnor och tjejer. Jag vill vara en del av att ändra Status Quo.
Mer än bara nyheter
Adam Sills, sportchef på The Telegraph, poängterar att TSW är mer än en redaktionell satsning.
- Telegraph Women´s Sport är ett mycket större engagemang för oss än enbart att rapportera om kvinnors idrottande och förhoppningen är att det ska tända gnistan för ett ökat intresse och engagemang hos våra läsare och hos sportfans.
TSW vill inte bara driva på utvecklingen på den professionella idrotten utan även på gräsrotsnivå. I den nyligen lanserade kampanjen ”Girls, inspired” riktas fokus på jämställdhet och ungas deltagande i skolidrott. Statistik visar att bland barn och unga i åldern 11-18 år når endast åtta procent för tjejer och 16 procent för killar den dagliga rekommendationen för fysisk aktivitet. Det visar sig också att 70 procent av killar gillar när skolidrotten är tävlingsinriktad där motsvarande siffra är 50 procent för tjejer, enligt ”Youth sports trust survey of secondary school teachers”.
Bristande självförtroende hindrar rörelse
En annan studie “Youth sport trust and women in sport girls active survey” visar att när 30 procent av tillfrågade tjejer uppger två faktorer; bristande självförtroende och att inte vilja bli tittad på, som främsta skäl till att inte delta i skolidrotten.
- Enligt FN har sport kraften att förändra världen för kvinnor och tjejer. Trots det är det alltför ofta i skolor att sport ses som en andra klassens ämne på schemat och anpassat för ”sportiga barn” och ignorerar det faktum som visar att tjejer som utövar sport i större utsträckning blir högpresterande på arbetsplatser såväl som kan dra nytta av en bättre hälsa och ökat välmående. Generationer av kvinnor och tjejer har gått förlorade för idrott och fysisk aktivitet. Det är absolut nödvändigt att vi vänder tidvattnet och i det är skolidrott en viktig prioritet, säger Anna Kessel avslutningsvis.
TEXT: Johan Thorén
FAKTA – ANNA KESSEL
Ålder: 40 år.
Yrke: Journalist på The Telegraph och redaktör för plattformen ”The Telegraph Women’s Sport” sedan mars 2019.
Bor: London.
Bakgrund: Sportjounalist på The Guardian och Observer 2004-2019. Författare till boken ”Eat Sweat Play: How Sport Can Change Your Life” (Macmillan). Grundare av nätverket Women in Football.
Utmärkelser: Brittiska orden M.B.E.
Grundades: 1855 i London.
Chefredaktör: Chris Evans.
Inrikting: Konservativ.
Tidningsupplaga: 363 183 (dec 2018).
Räckvidd: Når 25 miljoner unika besökare i UK.
Aktuellt: Lanserade medieplattformen ”The Telegraph Women’s Sport” mars 2019.
Datum: 2019-07-10
SDHL och Gilrls in Sport ingår samarbete
- Svensk ishockey besitter en enorm potential i att utveckla damidrott, inte bara sett till internationell tävlan utan även i att öka idrottsutövandet bland tjejer och kvinnor i Sverige samt den kommersiella sidan av idrottandet.
- Damhockeyn fortsätter att växa, vilket vårt senaste historiska TV-avtal är ett av många exempel på, och vår vision är att fortsätta växa och pusha på kvinnors förutsättningar och rättigheter till idrottsutövan genom livet, säger Angelica Lindeberg, kommersiell chef på SDHL.
SDHL tar nu viktiga steg för att utveckla just detta genom ett nytt samarbete med Girls in Sport, den Umeåbaserade organisationen som jobbar för att öppna upp för en idrottskultur som är skapad av, med och för flickor och kvinnor. Ett samarbete som riktar sig till såväl den professionella aspekten, med ledarskap bland elitidrottarna och utbildning till styrelsen, samt på gräsrotsnivå för att stärka framtiden för damhockeyn och kvinnligt idrottande.
- Vi skrev nyligen, som första damhockeyligan i världen, ett nytt avtal som säkrar sändning av samtliga matcher för kommande säsong. En självklarhet för de större ligorna för män runt om i världen men långt ifrån självklart för kvinnorna. I vår liga är det dessutom alldeles för många spelare som slutar i en ung ålder då förutsättningarna för fortsatta idrottande inte är i närheten av vad männen besitter - något vi hoppas kunna arbeta på tillsammans med Girls in Sport både för våra nuvarande elitspelare och alla unga tjejer som upptäcker glädjen med ishockey i detta nu, säger Lindeberg.
- Vi anser att detta samarbete inte enbart handlar om att skapa en ”schysst deal” för spelarna i fråga om en professionell lön och förutsättningar för en idrottare på elitnivå, det här handlar även om att skapa långsiktiga, samt kulturella och strukturella förändringar inom idrotten. Det här involverar samarbete och att att vi stöttar varandra och inte enbart ser om oss själva. Vi vill specifikt arbeta med att utveckla ledarskapet inom damidrott och stötta tjejers passion för hockey.
- Det är viktigt att unga tjejer och kvinnor i allmänhet får chansen att ha ett inflytande och känna att de skapar förändring och gör skillnad. Om vi kan stötta detta så kommer den välbehövliga kulturella förändringen att gå mycket fortare, adderade Lucy Rist, vd för Girls in Sport och skapare av the Strong Girls Program, ett sport baserat utvecklingsprogram för tjejer som samarbetet med SDHL även kommer att utgå ifrån.
SDHL och Girls in Sport har identifierat tre mål som ska kicka igång samarbetet:
1. Vi vill få mer data om kvinnors erfarenheter inom Svensk Ishockey och vad för stöd de vill ha samt vad de känner att de behöver för att skapa sig större möjligheter att omfamna den roll de önskar. Detta kommer vi göra genom att Vi kommer att skicka ut en enkät som Girls in Sport är en del av att ha implementerat i ett europeiskt projekt som syftar till att se vilka barriärer som finns kopplat till kvinnlig ledarskap och genom det sammanfatta vad kvinnor är med om i termer av diskriminering och spränga barriärer.
2. Vi vill stötta och driva spelarnas personliga utveckling. Baserat på vad undersökningen tar fram kommer vi år 2020 att driva en utbildning för damspelare eller kvinnor som redan besitter en ledarposition inom ishockey för att utveckla deras möjligheter till att påverka hockeyn på en mer strategisk nivå.
3. Vi vill stötta unga tjejer inom hockeyn. Vi kommer att driva vårt program kallat Strong Girls för de som har en tränarroll men även tillgängligt för spelare så att de inte enbart kan hjälpa de unga tjejerna med den fysiska och psykiska aspekten av hockeyn men även med deras ledaregenskaper. Dessa tränare kommer således ha verktygen för att använda hockeyn som ett redskap för att utveckla de unga tjejerna de coachar. Det här är ett sätt för att boosta unga tjejer inom hockeyn, expandera antalet som utöver ishockey gällande både elit och bredd samt arbeta långsiktigt med synen på ledarskap hos unga tjejer och kvinnor.
Slutligen vill vi bygga partnerskap med andra som tycker det är viktigt med lika villkor inom ishockey, hållbarheten och tillväxten av svensk ishockey. Om vi kan jobba tillsammans har vi en mycket bättre chans att kapitalisera på vad vi anser har stor potential, avslutar Angelica Lindeberg och Lucy Rist.
Datum: 2019-07-03
Utan folkligt stöd inget OS
”I can say that the popular support of the Italians for this candidature may have made the difference. The Italian population displayed 83% of consensus about hosting the Games”.
Så kommenterade IOK-presidenten Thomas Bach beslutet i Lausanne att tilldela arrangörskapet för vinter-OS 2026 till Milano och Cortina. En slutsats som säkert delas av många. Finns det en stark nationell uppslutning kring en OS-ansökan så är grunden lagd för framgång.
Professionell information och opinionsbildning är en förutsättning för att lyckas i sådana här sammanhang. Man kan tycka att vi i Sverige borde lärt oss läxan efter sju tidigare OS-ansökningar som slutat i fiasko. Och det arbetet måste börja på hemmaplan! Det gäller att i god tid övertyga politiker, medier, näringsliv och, inte minst, allmänheten, att OS är bra för Sverige och i synnerhet för de tilltänkta värdstäderna. Alla svenska OS-generaler har hittills misslyckats med den uppgiften.
Vi som varit med på den långa resan som inleddes i slutet av 1970-talet då Göteborg och Falun hoppades få arrangera de olympiska vinterspelen 1984 minns att något helhjärtat stöd för de olika kandidaturerna aldrig uppnåtts. Inte ens idrottsrörelsen som helhet har stått upp för en svensk ansökan. Det har alltid funnits förbund, som inte är med i det olympiska programmet, som fruktat att alla pengar under flera år skulle gå till olympiaförberedelser med negativa konsekvenser för dem själva om Sverige hade fått spelen.
Den kampanjledare som satt störst avtryck är Olof Stenhammar, som föredrog att kalla sig OS-amiral eftersom han har ett marint förflutet. Med sina goda företagskontakter fick han med sig näringslivet i en kampanj som fick luft under vingarna. Jag var själv involverad i det arbetet under lång tid och kunde konstatera hur optimismen växte månad för månad. Jag minns den förväntan som låg i luften när IOK-beslutet skulle kungöras och var med på Stockholms stadion där storskärmar förmedlade beslutet från Lausanne. Tusentals blågula ballonger väntade på att släppas till väders när jublet bröt ut, men luften gick ur dem och festen var över innan den ens hade börjat.
Att intensiv lobbying är nödvändig för att den brokiga samling som utgör IOK:s beslutande organ ska ta ”rätt” beslut är väl känt. Men saknas viljan och passionen i den nation som kryssar in sig på kandidatlistan är chansen till seger minimal. Alla som arbetar med information i företag, myndigheter och organisationer vet att det är viktigt att börja inifrån. När Telia, där jag på den tiden var informationschef, skulle sponsra friidrotts-VM i Göteborg med ett stort antal miljoner kronor, inledde jag med att under mer än ett års tid förankra beslutet inom koncernen på alla nivåer. Jag vill påstå att den absoluta majoriteten av de närmare 50 000 medarbetarna var entusiastiska och stolta när Telia blev nationell huvudsponsor och att det var en starkt bidragande orsak till att företaget utnämndes till evenemangets bästa sponsor.
I övrigt, trots att jag varit idrottsentusiast hela mitt liv, gråter jag inga tårar över att Sverige gick miste om ett OS ännu en gång. När IOK gick in och kritiserade den svenska OS-budgeten för att den var orealistisk så ringde varningsklockorna. Risken hade varit stor att skattebetalarna i slutändan fått stå för en avsevärd del av kostnaderna trots försäkringar om motsatsen. Särskilt om en lågkonjunktur skulle inträffa åren fram till 2026.
Uno Grönkvist
Journalist och författare
Datum: 2019-06-26
Sverige får inte arrangera vinter-OS 2026
För sjunde gången missar Sverige chansen att stå som värd för vinter-OS. Italien och Milano/Cortina vann IOK-omröstningen ikväll. Slut.
Datum: 2019-06-24
Nu är nya numret uppe!
Nu kan du läsa vårt senaste nummer här på sajten. Numret har temat jämställd idrott och innehåller bland annat resultatet av vårt nya pris "Sveriges mest jämställda idrottskommun" . För att läsa numret klickar du på ikonen högst uppe till höger på sidan. Trevlig läsning OCH trevlig helg!
Redaktionen
Datum: 2019-06-13
Lennart Johansson har gått bort
En av svensk idrotts största ledare någonsin har gått bort efter en tids sjukdom. Han var regissören bakom Champions League och spelade en avgörande roll för att Sverige fick arrangera fotbolls-EM 1992, med mycket mer. Till hans ära återpublicerar vi artikeln
Ärlighet varar längst från 2007.
Datum: 2019-06-05
Höstkänning för VM i Qatar
Från firade världsmästare i juli 2018 – till försumbara lagspelare i juni 2019.
Den stagnerande utvecklingen för Paul Pogba i Manchester United och Samuel Umtiti i Barcelona beskriver på ett sätt hur fotbollens Champions League kommit att överflygla VM. Vem kommer att bry sig om VM i Qatar?
Khalifa International Stadium i Doha. Spelplats för herrarnas fotbolls-VM i Qatar, 2022.
Mellan den 21 november och 18 december 2022 äger nästa fotbolls-VM för herrar rum. Plats: Qatar. FIFA har på grund av vädermässiga förutsättningar tvingats skjuta turneringen ett halvår framåt i tiden. Även om det låter som en avlägsen framtid är vi snart där. Från klassiska fotbollssmetropoler som Rio de Janeiro och Paris bryter VM-fotbollen ny mark i och med inträdet i arabvärlden. Spännande, men också ovisst.
Inte minst för att den månadslånga turneringen äger rum mitt i ligasäsongen.
De stora europeiska klubbarna brukar knota och gnälla över minsta förändring. Att träningslandskamperna försvann var ingen slump. Nu ska de blidka de egna fansen med cup- liga- och Champions League-spel med ett långt VM-uppehåll inbakat i den redan späckade säsongen.
Skadekänning?
Det ska bli intressant att se hur många spelare som plötsligt har en skadekänning i början av november 2022…När klubbdirektörer och agenter viskar i örat kan nog VM få stryka på foten för den som vill se över sitt eget hus hellre än att representera sitt land. Att en VM-framgång borgar för suveräna ligainsatser är inte alltid säkert. Det tycks alltid finnas ett pris att betala. Svårigheten personifieras kanske bäst av Paul Pogba, primus motor och målskytt i VM-finalen för Didier Deschamps franska musketörer, men satt på undantag av José Mourinho och en skugga av sitt forna jag även under Ole-Gunnar Solskjaer. Franske mittbacken Samuel Umtiti, som avgjorde VM-semifinalen mot Belgien, har gått ett liknande öde till mötes – petad till bänken när klubblaget Barcelona kraschade ur Champions League mot Liverpool.
Då spelade det ingen roll att det står världsmästare på visitkortet. Skador förryckte säsongen för den spelskicklige mittbacken, men tränaren Ernesto Valverde har inte heller förmått ge honom mandat för att växa som Umtiti gjorde under VM.
Risk för marginalisering
I världsmästarnas frånvaro har Champions League ännu en höst och vinter tagit grepp om fotbollsvärldens intresse. Från alla världsdelar kommer de – stjärnorna som får folk att köpa årskort och fylla läktarna. Det finns inget som tyder på att Lennart Johansson skapelse från början av 90-talet ska tappa i attraktionskraft. Tvärtom riskerar turneringen att marginalisera VM. Det kommer att märkas när bollen sätts i spel i Qatar.
Jan Majlard
Datum: 2019-05-13
All-time high för svensk sponsring men är den jämställd?
Krönika av Uno Grönkvist
Svensk sponsring uppgår till 7,2 miljarder kr om året enligt Institutet för Reklam- och Mediemätningar IRM. Det innebär all-time high med drygt nio procent av de totala marknadsinvesteringarna. Som en jämförelse kan nämnas att företagen satsar mer på sponsring än på TV-reklam, något som förmodligen kommer som en överraskning för många.
Sponsring har på några få decennier utvecklats från något märkvärdigt, nästan exotiskt, till en vardagsföreteelse. Därför uppmärksammas den här verksamheten allt mera sällan i medierna och t o m rekordavtal smyger oftast omärkligt förbi. Annat var det förr! Jag betraktades som guru inom det här området, var ordförande för Svenska sponsringsföreningen, skrev fyra böcker i ämnet och for land och rike runt och föreläste om hur idrotten skulle agera för att få sponsorer och företagen för att få avkastning på placerade pengar.
Men fortfarande händer det att det dyker upp intressanta notiser om sponsring. Först ut var Fair Pay, en stiftelse som jag aldrig hört talas om tidigare. Målet är att alla som idrottar ska få göra det på lika villkor. Det innebär bl a att sponsorpengarna bör fördelas jämställt ... Datum: 2019-05-07 Jag läser sen flera år och med stort intresse Isabelle Widmarks(från Fairpay)krönikor i Sport & Affärer!
Läs mer »
Kommentarer
Klirr i kassan men för få mål i kassen
Daniel Brodin tog en utvisning efter åtta sekunder. Robert Ohlsson tog inte ut målvakten i slutskedet. De dåliga besluten och ett utsatt skadeläge på bärande spelare blev Djurgårdens fall i SM-finalen mot Frölunda. Trösten är det stora klirr i kassan som slutspelet ändå bidrog till för Stockholmarna.
Inte ens ett utsålt Globen(13 850 åskådare) kunde bära fram stockholmarna till en sjunde match i Göteborg. Istället förstördes festen bara efter åtta sekunder när Daniel Brodin helt onödigt drog på sig en utvisning i mittzonen.
Frölundaspelaren hade släppt pucken sedan flera sekunder när Brodin brakade på. Naturligtvis gjorde gästerna 1–0 på utvisningen och uppförsbacken var ett faktum.
Dif kom närmare i matchen, men var aldrig riktigt nära att hota tungviktarna från Götet anförda av Joel Lundqvist. Vid ställningen 2-4 med fyra minuter kvar hade Dif chansen att ta ut målvakten.
Men tränaren Robert Ohlsson stod som paralyserad i båset trots att Adam Reideborn i kassen bara väntade på en signal. Tränaren verkade i stundens hetta där sakna både insikt och instinkt. Kanske för att han själv aldrig har spelat på högsta nivå?
Nå, DIF kan ändå titta tillbaka på en lyckad säsong. Även klubbens avpolletterade sportchef Thomas Johansson kan vara nöjd då han såg till att Leksand åter tog klivet upp.
Silly season
Nu väntar en spännande silly season. Slående på senare år har varit hur många djurgårdare som sagt hur kul det är att få spela hemma på Hovet bara för att omgående lämna till en annan klubb. Linus Johansson(FBK) och Markus Ljungh(HV 71) stack till exempel inför den här säsongen. Tunga förluster som man dock lyckades täcka upp. Hur blir det den här sommaren? Måste sportchefen Joakim Eriksson värva ihop ett nytt halvt lag? Även om DIF är ensam herre på täppan i huvudstadens hockey för man en svår kamp mot landsortens jättar där samtliga innevånare håller på hemmalaget.
Frölunda Indians har här en neutral fördel jämfört med Göteborgs fotboll där IFK, GAIS, ÖIS och Häcken slåss om anhängare och sponsorskraft.
En AIK-are skulle aldrig komma på tanken att stödja Djurgården och vice versa. AIK Hockey med enträgne sportchefen Anders Gozzi börjar förresten om från scratch, med både spelare och tränare från de egna leden. Gott så.
Svensk hockeys historia
Signalen att egna juniorer får ta klivet upp i A-laget är ovärderlig och svensk hockeys största intäkt på fortsatt framgång – inte minst bevisat av minikronornas VM-seger.
Jag njöt i fulla drag av Albert Svanbergs och Jens Linds tv-dokumentär om Svensk hockeys historia i SvT. Man lyckades verkligen tydliggöra hur mycket uppväxt, miljö, kamratskap och ledarskap betyder för en hockeyspelare.
Tumba, Garvis, Lill-Strimma, Sterner och de andra ikonerna får hela tiden efterföljare. Det sägs att fotbollen är Sveriges nationalsport. Fan vet.
Hockeyn har högre i tak. Talangerna tillåts storma fram på bred front.
Och snart börjar VM.
Jan Majlard
Foto: Bildbyrån
Datum: 2019-05-03
Dömer domaren?
Uttrycket ”Domaren dömer” gäller inte längre. Är det inte granskningsrummet som avgör händelserna så är det spelarna. Hockeyns Joel Lundqvist och fotbollens Sebastian Larsson har fått skaffa sig ett alldeles för stort inflytande över rättsskiparna.
37-årige Joel i Frölunda har det inte helt lätt att hänga med längre. Inte så konstigt när hockeyn går i raketfart. Men den oöme centern klarar sig ändå bra på sin smartness i rinken. Han är en mästare på att stå i vägen och haka så där lagom. Som Skellefteås ålderman Jimmie Ericsson ungefär.
Joels inflytande på domarna börjar dock gå över styr. Det är illa nog att höra domarna ”coacha” spelarna inför ett nedsläpp. Joel har för vana att söka upp domarna i var och varenda spelavbrott för att vädja sitt missnöje och så tvivel.
Det är anmärkningsvärt att Linus Öhlund & kompani i svartvit dress står ut med uppvaktningen, även om Joel är Frölundas kapten. Så många synpunkter ska inte tillåtas fara genom luften opåkallat. Inte ens om det är SM-final.
Fotbollens svar på Joel Lundqvist är AIK:s Sebastian Larsson. 33-åringen har aldrig accepterat ett domslut. Hans sätt att slå ut med armarna och skaka på huvudet efter en avblåsning har blivit till en reflex. Det är en gåta att de allsvenska domarna inte tröttnat på honom och delar ut gula kort för ofoget.
Det klart att domare kan påverkas av snack. De är inte mer än människor, som de själva brukar påpeka om något fel begångets. Här kommer granskningsrummet in i bilden. Detta ständiga repriserande av mål börjar också tära på ishockeyns varumärke. Rätt ska vara rätt, säger den nitiske. Jo, men då kan väl gubbarna framför videoskärmarna lika bra få varsin visselpipa. Domaren tillåts ju ändå inte döma fullt ut då hans instinkter så ofta rättas till ovanifrån.
Tacka vet jag Jack Taylor, slaktaren från Wolverhampton, som blåste straff för Holland i första minuten i VM-finalen mot Västtyskland 1974 sedan Johan Cruyff fällts av Uli Hoeness(alla trodde det var Berti Vogts, men backen hann inte med).
Taylor pekade direkt på punkten och det hjälpte inte hur mycket Kaiser Franz Beckenbauer gick bredvid och klagade. Av svenska fotbollsdomare höll Ulf ”Utta” Eriksson och Peter Fröjdfeldt högsta klass. De hade modet att ta tuffa beslut – baserat på integritet, förmågan att läsa spelet. De var även utrustade med en vass tunga. Den begåvningen hade också Ulf Rådbjer, Sveriges sannolikt bäste hockeydomare genom tiderna. Han hade själv spelat på högsta nivå och kunde varenda tricks i boken.
Jag fick förmånen att följa honom på nära håll under en match. När det gnälldes som värst från någon spelare kunde Rådbjer fräsa ifrån: ”Du som är så jäkla dålig ikväll ska inte säga nåt”. Sen blev det tyst. Domaren dömde.
Jan Majlard
Datum: 2019-04-30
FOTBOLLSBÖRSEN VÅREN 2019
Klicka här för vår färska värdering av de allsvenska spelartrupperna! Det är som vanligt Gunnar Persson som gör analysen. Trevlig läsning!
Datum: 2019-04-25
Snabb, snabbare, snabbast.
När tempot skruvas upp i SHL finns det allt mindre plats för lirare. Sarg- och närkamper dominerar. En spelare bryter mönstret. Tack för att du finns, Dick Axelsson!
Djurgårdens gänglige dribbler skulle kunna beskrivas som en utdöende art. En dinosaurie med känsliga handleder och blick för spelet. Men hans existens är hotad.
AIK:s gamle stjärncenter Rolf ”Råttan” Edberg, som nyligen fick sin svartgula tröja nummer 10 upphängd i taket på Hovet, uttryckte oro i Aftonbladet när han efterlyste fler aktörer i SHL som spelar med huvudet. Snabbheten har till viss del dödat spelet i en utveckling som går allt mer mot NHL. Pojk- och juniorhockeyn följer i samma sprintspår. Utan extremt hög fart är du inget att räkna med.
Befriande dragningar
Så befriande då att se Dick Axelssons långa klubba behandla pucken och med långa, svepande dragningar få över motståndarna på fel ben.
Vissa matcher i vinter har han ensam varit värd entrépengen.
Typiskt nog är 31-åringen, som så många andra fick sin hockeyuppfostran i Huddinge, satt på undantag i den tempostinna hockey som spelas i vår högsta serie.
Djurgården som lag personifierar den extrema arbetsinsatsen. När alla slaviskt följer tränaren Robert Ohlssons mantra vinner man ofta matcherna. Men så fort det smyger sig in ett ”det fixar sig” i spelarnas medvetanden förlorar man lika ofta jämna matcher.
Kollektivet kontra individen
DIF:s framgång tycks bygga mer på kollektiv kraft än individuell stjärnglans. Låt vara att återbördade Jacob Josefson fått mycket beröm son center i förstakedjan.
En sådan uppburen ställning i laget skulle Dick Axelsson aldrig få. Ändå är det just han som ser öppningarna och hittar passningar och avslut bättre än någon annan i laget. Dick har i vissa matcher sett ut att sprattla som en fisk utan vatten på sin kant – syrefattig och hamnande på mellanhand i spelet utan puck.
När han ändå aktivt bidragit till att avgöra matcher är det som om det inte räcker.
Han måste alltid jobba mer för laget. Den ställning som kreativ stjärna Dick hade i Färjestad kommer han aldrig att få i Djurgården. Jag högaktar honom även för att han alltid säger som det är. Ingen sågar sig själv lika brutalt som Axelsson.
Inget politiskt korrekt tjafs – är domarna dåliga ska de får höra det.
Att rättskipare Wolmer Edqvist anmälde Dick för osportsligt uppträdande efter en match och fick honom avstängd var ett lågvattenmärke. En bra domare hade naturligtvis stått upp och skrikit tillbaka om hur dålig djurgårdaren varit i matchen som man just förlorat. Som Ulf Rådbjer gjorde i alla år han utsågs till Sveriges bäste domare av spelarna.
Hockey ska vara känslor – utfört av spelare som kan bjuda på sig själva och som kan ”göra en gubbe”. Som Dick Axelsson.
Text: Jan Majlard
Foto: Bildbyrån
Datum: 2019-04-18
Ny certifiering för hållbara evenemang
Nu går det att hållbarhetscertifiera idrottstävlingar, festivaler, mässor, konferenser, företagsevent och andra stora möten och event. Det finns ett behov inom mötes- och evenemangsbranschen att arbeta mer hållbart, dvs med miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. I dagsläget saknas det ett arbetssätt som både inspirerar och vägleder men också kan pusha branschen framåt. Av denna anledning lanserar Greentime ”Certifieringen Hållbart Evenemang.
Hållbarhet upplevs ofta komplext och svårbegripligt och de alternativ som idag finns för arrangörer är antingen en ISO – certifiering som inte många mäktar med eller de diplomeringar som endast fokuserar på miljöfrågor. Evenemangsarrangörer som vill arbeta konkret med hållbarhet och visa upp sitt engagemang i hela hållbarhetsarbetet hamnar mellan stolarna.
För 3 år sedan skapade Greentime ett användarvänligt digitalt verktyg som skulle ge arrangörer struktur och vägledning på ett inspirerande sätt; planeringsverktyget Hållbart Evenemang. Verktyget används idag av hundratals arrangörer runt om i landet och har hjälpt många arrangörer att arbeta mer hållbart. Det som har saknats och vad kunderna efterfrågar är ett kvitto på sitt arbete. Nu tar Greentime steget att växla upp verktyget till en tredjepartscertifiering.
-Vi tycker att det saknas ett sätt för arrangörer att stoltsera med vad de presterat. Så vi bestämde oss för att inte vänta på någon annan och själva ta fram en tredjepartscertifiering som kan intyga arrangörers fina arbete. Vi vill skapa något som verkligen kommer till nytta, något äkta som gör att fler arrangörer tar ytterligare kliv och arbeta mer hållbart. Arbetssättet måste vara lustfyllt och inspirerande men samtidigt måste kraven vara rimligt hårda. Som en liten aktör är detta ett stort steg och vi har varit noga med att göra allt enligt konstens alla regler med tredjepartsrevisor, mätbara kriterier, protokoll etc. säger Simon Strandvik(bilden), vd på Greentime.
Redan stor efterfrågan
Även om certifieringen med sina fulla kriterier lanseras idag har flertalet arrangörer bestämt sig för att försöka nå certifieringen för sina evenemang. Greentime har inlett samarbete med event- och kommunikationsbyråer runtom i Sverige, så nu kan deras kunder enkelt ta kliv att gå mot en hållbarhetscertifiering. Två av dessa aktörer är 2makesense AB i Göteborg och Axaco Event System.
Om Certifieringen
Hållbart Evenemang Syftet med certifieringen är att möten och evenemang ska bli mer hållbara, för det finns mycket att göra. För att uppnå certifieringen arbetar arrangören bakom evenemanget i planeringsverktyget Hållbart Evenemang där det är markerat vilka frågor som är obligatoriska. Evenemanget måste också uppnå minst 50% av de poäng som går att plocka i verktyget. När arrangören känner sig klar kopplas en extern revisor in som granskar svaren och vid godkänd revision har arrangören rätt att kommunicera att evenemanget är ett certifierat Hållbart Evenemang. Platskontroll genomförs under evenemanget och därefter får arrangören ett protokoll med iakttagelser och förbättringsförslag. Längs vägen finns Greentime som en stöttande pelare.
Datum: 2019-04-11
Regeringen säger ja till vinter-OS 2026
Regeringen stödjer Sveriges ansökan om att arrangera vinter-OS 2026. De har lämnat den nödvändiga säkerhetsgarantin. – Det kan bli ett lyft för hela Idrotts-Sverige, därför är det kul att kunna ge det här beskedet, säger idrottsminister Amanda Lind till TV4. Regeringen har valt att gå in med en säkerhetsgaranti och stöttar Sveriges ansökan till vinter-OS 2026.
De garanterar den yttre säkerheten vad det gäller exempelvis polisiära insatser och visumfrågor. Sveriges olympiska kommitté, SOK, fick beskedet på tisdagsförmiddagen. OS-projektet kommer att ha en budget på 13 miljarder kronor. Sveriges olympiska kommitté säger att det inte kommer att belasta skattebetalarna. Två tredjedelar av kostnaderna ska finansieras genom bidrag från IOK, en tredjedel av sponsorer. – Vi är glada, de här spelen kommer inte drabba skattebetalarna utan tillföra skattebetalarna, säger Peter Reinebo, verksamhetschef på SOK, till TV4. Stockholm är ett steg närmare OS 2026.
Nu står det mellan Stockholm-Åre och Milano-Cortina. På fredag den 12 april måste SOK lämna in den definitiva OS-ansökan. Internationella olympiska kommitté ska ta det slutgiltiga beslutet den 24 juni.
Riksidrottsförbundet välkomnar regeringens beslut: -Vi har hela tiden sagt att politiken måste gå först och nu har ett beslut också kommit. Av erfarenhet vet vi att det krävs ett nära samarbete mellan de städer där tävlingarna hålls och idrotten – med statens stöd – för att idrottsevenemang i den här storleken ska bli så lyckosamma som alla parter vill och som hela landet kan känna stolthet över, säger ordföranden Björn Eriksson i ett pressmeddelande.
Datum: 2019-04-09
PROFESSIONELL IDROTT 2019 I KARLSTAD
NU ÄR PROGRAMMET KLART!
KLICKA HÄR FÖR PROGRAM OCH BOKNING!
SE TILL ATT SÄKRA DIN PLATS REDAN NU!
HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN.
Datum: 2019-04-01
Primitivt slagsmål eller seriös sport
Som bekant förlorade Alexander ”The Mauler” Gustafsson fighten om UFC-titeln mot amerikanen Jon Jones. Jag var opatriotisk nog att välkomna förlusten. Kanske kan den bidra till att minska hysterin kring den här ”sporten” i Sverige. Särskilt som svensken Ilir Latifi också gick på pumpen i samma gala.
Jag är således inte inne i trendsuget kring MMA(Mixed Martial Arts). Expressens referat från The Maulers match tycker jag är förklaring nog: ”Domaren bröt matchen när Gustafsson hamnade på mage och Jones slog tunga otäcka knytnävsslag mot 31-åringens bakhuvud”. Är detta idrott?
MMA bygger på fullkontakt där i princip allt är tillåtet med undantag för att sticka fingrarna i ögonen, nypa, bitas, dra i håret eller sparka motståndaren i skrevet. Trots det förekom såväl ögonpetning som skrevsparkar i den aktuella matchen.
Grekisk/romersk förlaga
Den här typen av slagsmål är förvisso inte ny. Liknande fighter förekom i Grekland redan flera hundra år f Kr, men förbjöds när landets kristnades eftersom de ansågs allt för brutala. Tanken går också till gladiatorspelen i antikens Rom. Men där var förutsättningarna annorlunda. Flertalet gladiatorer var dödsdömda förbrytare, krigsfångar eller slavar som inte hade något val. De förvarades inlåsta mellan gladiatorspelen och för dem handlade det verkligen om en kamp på liv eller död, allt för att behaga de blodtörstiga åskådarna. Man skulle kunna tro att människan har civiliserats under de århundraden som förflutit sedan dess. Men när MMA och en del andra kampsporter haussas i medierna och drar allt större publik, kan man undra. Så här skrev krönikören Mats Olsson i Expressen efter titelmatchen i Los Angeles: ”UFC är förmodligen lika mycket eller mer show och brutal underhållning än sport. Den här typen av evenemang drar både kändisar, rockmusiker, rappare och gangsters och det finns en elektricitet i luften som man inte hittar nån annanstans”.
Publiken är ute efter knockout och blod, tro inte annat! När jag för många år sedan bodde i New York såg jag en hel del boxningsmatcher. Inte bara i Madison Square Garden utan också på mera obskyra ställen. Jag minns fortfarande hur publiken unisont vrålade ”Kill him, kill him” när en boxare hade övertaget och höll på att slå ut sin motståndare. I sådana sammanhang kommer det mesta primitiva inom människan fram i full dager. Boxningen, även den professionella, har som bekant ett regelsystem för att minska risken för svåra skador eller dödsfall i ringen. Inom MMA är gränsdragningen betydligt mer diffus och generös.
Dopning vanligt
Jon Jones har fällts ett par gånger för dopning men välkomnas ändå som en hjälte i oktagonen. Flera av utövarna har kriminell bakgrund och många av åskådarna hör hemma i sådana kretsar. MMA är inte den enda kampsporten som kan ifrågasättas. Jag läste nyligen en stor artikel i New York Times om thaiboxning i Thailand. Ett nytt problem är att många av den sportens utövare är barn, även flickor, från tio år och uppåt. Anledningen är densamma som gäller inom den utspridda prostitutionen i landet, nämligen fattigdom. Att tidningen uppmärksammar verksamheten beror på att en ung boxare nyligen avled efter en match. I en värld där vardagen allt mer präglas av hot, misshandel och mord behöver vi inte underhållning – än mindre idrott - som premierar hänsynslöst våld.
Uno Grönkvist
Journalist och författare
Datum: 2019-04-01
Ny undersökning visar stort stöd för Sveriges OS-ansökan
Av svenskarna är 17 procent emot ett vinter-OS och Paralympics i Sverige 2026 – medan 55 procent är för. Detta är siffror som presenterats i en ny undersökning som Internationella Olympiska Kommittén har genomfört.
– Detta visar på en enorm förändring till det positiva där en majoritet i vårt land och Stockholm vill ha vinter-OS och Paralympics 2026. Vi har en majoritet för och en andel negativa som drastiskt har gått ner. Det är ett fantastiskt resultat, säger SOK:s ordförande, Mats Årjes.
Det är i en ny undersökning, genomförd av det internationella opinionsinstitutet Publicis Media på uppdrag av Internationella Olympiska Kommittén (IOK) som dessa siffror har presenterats.
Där går att läsa att 55 procent av svenskarna är för vinter-OS och Paralympics i Sverige 2026 och endast 17 procent är emot.
– Det är positivt att 55 procent av svenskarna säger ja till OS och Paralympics i Sverige. Det är ett bevis på att allt fler tar till sig det nya i hur OS och Paralympics ska arrangeras utan att belasta skattebetalarna Det visar också att det vi känner i kampanjen, att stödet för ett vinter-OS och Paralympics i Sverige växer för var dag, säger kampanjens vd Richard Brisius.
Totalt har 2 443 intervjuer genomförts under tiden 7–19 februari. Där svarade 55 procent ”ja” på frågan om de är för att Stockholm Åre står som värd för OS och Paralympics 2026.
– Det här känns jätteroligt, att vi dels har fått en ökning på ”ja” men också en minskning på ”nej”. Det känns som att folk börjar förstå mer, vad det innebär med den nya agendan, men nu förhoppningsvis så har det slagit igenom lite bättre, säger Gunilla Lindberg som är ledamot av IOK:s styrelse och generalsekreterare för SOK.
Sveriges ansökan om att få arrangera vinter-OS och Paralympics 2026 lägger framför allt fokus på två saker. Hållbarhet och flexibilitet, något som IOK:s vd Christophe Dubi menar att Sverige lever upp till.
– Vi har OS-ansökningar från både Sverige och Italien som passar perfekt in på vår filosofi med Agenda 2020, vilket innebär att du ska använda det du redan har tillgång till och inte bygga någonting nytt om det inte är nödvändigt. Den visionen tycker jag att vi ser i denna ansökan. Så sett ur denna synpunkt, är det en fullpoängare, säger Dubi.
IOK:s utvärderingskommission har varit på besök i Sverige 11–16 mars där de besökt de tilltänkta OS-städerna Stockholm, Åre och Falun, samt alla anläggningar.
– Vi är väldigt nöjda med alla svar vi fått under den här fantastiska veckan, säger Octavian Morariu, ordförande för IOK:s utvärderingskommission.
Datum: 2019-03-16
IOK utvärderar Sveriges ansökan
Idag, måndag, inleder Internationella Olympiska Kommittén (IOK) ett veckolångt besök i Sverige där en grupp på cirka 15 personer ska besöka de tänkta arenorna till vinter-OS och Paralympics 2026. Gruppen som ska utvärdera Sveriges ansökan består av IOK-delegater, experter och tjänstemän under ledning av IOK-medlemmen Octavian Morariu och IOK:s Executive Director, Christophe Dubi.
Utvärderingsgruppen startar sitt arbete i Åre på tisdag morgon där de tas emot av bland andra Gunilla Lindberg, medlem av IOK:s exekutiva kommitté och generalsekreterare för Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), Richard Brisius, VD för Stockholm Åre 2026, samt av SOK:s ordförande Mats Årjes.
- Det här är en viktig och spännande vecka i vårt arbete för att få arrangera vinter-OS och Paralympics 2026. Det ska bli roligt att få visa upp alla våra fina anläggningar och få beskriva hur vi vill genomföra vinterspelen om sju år. Det här är riktiga experter på området så vi ser också fram emot att lyssna på deras tankar och förslag hur vi eventuellt kan förbättra och förfina vår ansökan, säger Richard Brisius.
Efter tisdagen i Åre reser gruppen till Stockholm för möten och arenainspektioner. På torsdagen blir det en bussresa fram och tillbaka till Falun och sedan fortsätter mötet i Stockholm fram till lördag lunch då det avslutas. Målsättningen är att gruppen ska besöka samtliga anläggningar, platser och arenor där vinter-OS och Paralympics 2026 ska genomföras.
Gruppen kommer inte att besöka lettiska Sigulda denna gång, där bob, rodel och skeleton ska arrangeras. Den utvärderingen överlåter IOK till de internationella specialförbunden inom kälksport att utföra.
Utvärderingsgruppens medlemmar återvänder sedan till sina respektive hemländer för att åter samlas om någon vecka för ett utvärderingsbesök i Milano/Cortina – som precis som Stockholm Åre har ansökt om att få arrangera vinter-OS och Paralympics 2026.
Vem av Stockholm/Åre och Milano/Cortina som får arrangera OS och Paralympics 2026 avgörs vid en omröstning i schweiziska Lausanne 24 juni 2019.
Datum: 2019-03-11
Den döende bandyn
Höstens beska besked att åtta av tio slutspelsklubbar visade minussiffror var en stark indikation på hur illa det står till för bandysporten. Det må ha varit en nyhet, men samtidigt har förfallet pågått en längre tid. Hellmyrs, Esplund, Löfstedt och allt vad lirarna heter har blivit ifrånåkta. Den uppväxande generationens uttryck ”is-bandy” säger egentligen allt.
Att bara Vetlanda och Vänersborg låg på plus överraskade mest för att inte även Villa tillhörde den exklusiva skaran. Det tyder på att spelarnas löner är väldigt höga i Lidköping. Publiken där sviker ju sällan, bortskämda som de är med genuin gladbandy som går tillbaka ända till Sten-Olof ”Loli” Sandströms dagar.
Både Vetlanda och Vänersborg har ju sålt en del spelare till skillnad från många andra. Det har uppenbarligen fått vågskålen att tippa över till rätt sida.
Jag undrar om det skulle räcka med en fräck målskytt för att få tillbaka storpubliken till Zinken i Stockholm? Christoffer Fagerströms framfart, från just Vänersborg, tyder inte på det.
Portföljen försvann
”Fager” strosande på Hornsgatan väcker inga igenkännande blickar som målsprutan Jonas Claesson genererade för över 20 år sedan. Ett SM-guld skulle kanske ändra på den saken, men det är tveksamt. Fagerström får hålla till godo med uppmärksamheten när VM spelades på mammas gata i Vänersborg.
Rekryteringen, förutom på rättrogna orter som Edsbyn och Bollnäs, är inte enkel. Den enklare innebandyn tar allt fler förmågor.
Paradoxalt nog har utvecklingen med hallar på något sätt försvagat bandyns identitet. Portföljen skulle bort, kärnvärden förnyas. Den bistra verkligheten skulle förbättras. Men någonstans på vägen tappade man tråden. Det blev lite som Kejsarens nya kläder. Att SM-finalen flyttades tillbaka under bar himmel på Studenternas var förstås ändå ett stort nederlag för Svenska Bandyförbundet. Temat ”Tillbaka till Framtiden” funkade på film, men sällan i verkligheten. Det är verkligen trist att publiken sviker. En bra och svängig bandymatch är fortfarande laddad som en dramatisk pjäs över två akter ... Datum: 2019-03-06
Läs mer »
Vinterfacit på gott och ont
Krönika av Uno Grönkvist
Det nittiofemte Vasaloppet är avverkat. Det fulltecknades redan ett år i förväg av 15 800 skidlöpare som var ivriga att betala närmare 2 000 kr var för att visa den styrka som krävs för att ta sig hela vägen från Sälen till Mora. Inte oväntat blev det norsk seger i herrklassen. Vem hade väntat något annat denna vinter då Norge har dominerat totalt i såväl längdspåren som de alpina backarna.
Samma dag som Vasaloppet ägde rum avslutades längdskid-VM i Seefeld. Tolv intensiva tävlingsdagar med guld i damernas skidstafett som höjdpunkt ur ett svenskt perspektiv. Särskilt glädjande var nittonåriga Frida Karlssons internationella genombrott.
Vasaloppet markerar traditionellt slutet på skidsäsongen. Men i år är det skidskytte-VM som sätter slutpunkten i Östersund. Vilken vinter det har varit! Två VM på hemmaplan, i härliga Jämtland. Bra tajming med tanke på Sveriges OS-ansökan.
Att Vasaloppet och VM får berättigad uppmärksamhet är naturligt. Men jag antar att det är fler än jag som tycker att TV-bevakningen av skidor på längden och tvären har nått orimliga nivåer den gångna vintern. SVT har ägnat åtta timmar söndag efter söndag åt tävlingar av allehanda slag inom ramen för sitt Vintermagasin ... Datum: 2019-03-06
Läs mer »
Evenemangsenkäten eventåret 2018
Nu är den här – Sport & Affärers årliga evenemangsenkät gällande evenemangsåret 2018. Varje år arrangeras tusentals idrottsevenemang i Sverige och Sport & Affärer har, ända sedan 2011, genomfört en enkät med ett urval av dessa. Alla tillfrågade har inte velat svara men enkäten ger ändå en intressant bild av det professionella evenemangsarbete som arrangörer runt hela landet bedriver. Här redovisas bland annat publiktillströmning, omsättning, eventuell vinst och turistekonomiska effekter.
Informationen uppdateras kontinuerligt i takt med arrangörernas svar.
Klicka här för årets evenemangsenkät!
Datum: 2019-03-01
Snabb, snabbare, snabbast.
När tempot skruvas upp i SHL finns det allt mindre plats för lirare. Sarg- och närkamper dominerar. En spelare bryter mönstret. Tack för att du finns, Dick Axelsson!
Djurgårdens gänglige dribbler skulle kunna beskrivas som en utdöende art. En dinosaurie med känsliga handleder och blick för spelet. Men hans existens är hotad.
AIK:s gamle stjärncenter Rolf ”Råttan” Edberg, som nyligen fick sin svartgula tröja nummer 10 upphängd i taket på Hovet, uttryckte oro i Aftonbladet när han efterlyste fler aktörer i SHL som spelar med huvudet. Snabbheten har till viss del dödat spelet i en utveckling som går allt mer mot NHL. Pojk- och juniorhockeyn följer i samma sprintspår. Utan extremt hög fart är du inget att räkna med.
Befriande dragningar
Så befriande då att se Dick Axelssons långa klubba behandla pucken och med långa, svepande dragningar få över motståndarna på fel ben.
Vissa matcher i vinter har han ensam varit värd entrépengen.
Typiskt nog är 31-åringen, som så många andra fick sin hockeyuppfostran i Huddinge, satt på undantag i den tempostinna hockey som spelas i vår högsta serie.
Djurgården som lag personifierar den extrema arbetsinsatsen. När alla slaviskt följer tränaren Robert Ohlssons mantra vinner man ofta matcherna. Men så fort det smyger sig in ett ”det fixar sig” i spelarnas medvetanden förlorar man lika ofta jämna matcher.
Kollektivet kontra individen
DIF:s framgång tycks bygga mer på kollektiv kraft än individuell stjärnglans. Låt vara att återbördade Jacob Josefson fått mycket beröm son center i förstakedjan.
En sådan uppburen ställning i laget skulle Dick Axelsson aldrig få. Ändå är det just han som ser öppningarna och hittar passningar och avslut bättre än någon annan i laget. Dick har i vissa matcher sett ut att sprattla som en fisk utan vatten på sin kant – syrefattig och hamnande på mellanhand i spelet utan puck.
När han ändå aktivt bidragit till att avgöra matcher är det som om det inte räcker.
Han måste alltid jobba mer för laget. Den ställning som kreativ stjärna Dick hade i Färjestad kommer han aldrig att få i Djurgården. Jag högaktar honom även för att han alltid säger som det är. Ingen sågar sig själv lika brutalt som Axelsson.
Inget politiskt korrekt tjafs – är domarna dåliga ska de får höra det.
Att rättskipare Wolmer Edqvist anmälde Dick för osportsligt uppträdande efter en match och fick honom avstängd var ett lågvattenmärke. En bra domare hade naturligtvis stått upp och skrikit tillbaka om hur dålig djurgårdaren varit i matchen som man just förlorat. Som Ulf Rådbjer gjorde i alla år han utsågs till Sveriges bäste domare av spelarna.
Hockey ska vara känslor – utfört av spelare som kan bjuda på sig själva och som kan ”göra en gubbe”. Som Dick Axelsson.
Text: Jan Majlard
Foto: Bildbyrån
Datum: 2019-04-18
Stora Enso bidrar till att göra skid-VM i Seefeld till ett hållbart event
Den 19 februari startar VM i längdskidåkning i Seefeld i Österrike med Stora Enso som huvudsponsor. Med sponsorskapet bidrar Stora Enso till ett hållbart idrottsevenemang och får tillfälle att presentera förnybara produkter och lösningar inom olika områden.
Medaljörerna i skid-VM får ett hederspris från Stora Enso och Swarowski Kristallwelten.
Stora Enso tillhandahåller bland annat kartong till förpackningar och muggar, bestick i biokomposit, papper till mediacentret och biljetter samt trä till byggnader och podier. Dessutom har Stora Enso tillsammans med Swarovski Kristallwelten tagit fram ett hederspris till medaljörerna. Förutom medalj får pristagarna även ett hederspris som kombinerar trä och kristall. Hederspriset är designat av arkitekten Christoph Haas, där träet symboliserar bergen i Tyroen och kristallen symboliserar snön.
På plats i Seefeld kommer Stora Enso att ha 60 medarbetare som är volontärer under tävlingarna samt en utställning som visar att företagets förnybara produkter är ett klimatvänligt alternativ till produkter tillverkade av fossilbaserade material.
Datum: 2019-02-15
Hon brinner för idrott och mångfald
Sport & Affärer har träffat Sofia B Karlsson, utbildningsansvarig för inkludering på RF och SISU Idrottsutbildarna. Hon är en av de mest tongivande personerna inom den svenska idrottsrörelsen när det handlar om frågor kring mångfald, inkludering och rättvisefrågor. Häng med i ett spännande podsamtal där Sofia berättar om vad som får henne att brinna för just dessa frågor.
Intervjuare: Collins Luther Zola
Datum: 2019-02-13
Dennis Leal från amerikansk fotboll till friidrottsstjärna
Vi inleder vårt senaste podavsnitt med en spännande intervju med Dennis Leal Sveriges tredje snabbaste man på 100 meter. Men det är inte vilken resa som helst denna mannen har gjort. Han spelade ursprungligen amerikansk fotboll i Södertälje. Nu är han en blivande stjärna inom svensk friidrott.
Intervju av:
Collins Luther Zola
Vi inleder vårt senaste podavsnitt med en spännande intervju med Dennis Leal, Sveriges tredje snabbaste man på 100 meter. Men det är inte vilken resa som helst denna mannen har gjort. Han spelade ursprungligen amerikansk fotboll i Södertälje. Nu är han en blivande stjärna inom svensk friidrott.
Intervju av:
Collins Luther Zola
Ljud: Douglas Ek
Datum: 2019-01-18
Sverige ansöker om OS och Paralympics 2026
Den svenska kampanjen har lämnat in ansökan om att få arrangera vinter-OS och Paralympics 2026 till Internationella Olympiska Kommittén (IOK) – under namnet ”Stockholm Åre 2026”.
Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK) har kommit överens med de styrande i Stockholm stad och i Åre om att SOK och SPK går vidare med en ansökan. De ledande i Stockholms stadshus är positiva till vinterspel 2026 genomförs i Sverige.
Som presenterats internationellt under senhösten så blir det i Stockholmsregionen som många grenar kommer att avgöras, de flesta alpina tävlingarna ska arrangeras i Åre, backhoppning i Falun och kälksport i Sigulda i Lettland.
– Det här är ytterligare ett starkt steg framåt för vår svenska OS-kampanj. Vi har hela tiden sagt att vi vill arrangerat ett spel för hela Sverige. Det här ett nationellt projekt för att vinna internationellt, säger kampanjens vd Richard Brisius.
Den grönblå majoriteten i Stockholms stads kommentar till SOK:s ansökan om vinter-OS och Paralympics 2026 är att de ställer sig välkomnande till att, om sådana spel arrangeras, upplåta Stockholms arenor och offentliga rum för genomförande av deltävlingar i spelen.
– Att få möjligheten att arrangera vinter-OS och Paralympics skulle betyda mycket för Stockholm och stockholmarna. Både före, under och efter tävlingarna. Det gäller såväl direkta som indirekta effekter på tillväxt och arbetsmarknad, säger Sven-Erik Österberg, landshövding i Stockholms län.
Även i Åre är man positiva.
– För mig och Åre känns det väldigt bra att Sverige går vidare i processen för ett vinter-OS 2026. Det är ett mycket positivt och naturligt steg efter de alpina VM Åre har haft 2009 och nu kommer att ha under vintern 2019, säger Daniel Danielsson (C), kommunstyrelsens ordförande i Åre kommun.
Den officiella ansökan - ”The Candidature file” - är en utförlig beskrivning av hur spelen ska genomföras. Innehållet i ansökan grundar sig på över 130 frågor från IOK. Svaren beskriver hur kandidatstäderna tänker sig att genomföra vinter-OS och Paralympics 2026. Det är ett stort och grundligt arbete som tagit flera månader att färdigställa.
Ansökan består av mer än 100 sidor grafer, tabeller, diagram, kartor, skisser, bilder och givetvis väldigt mycket text, där allt finns beskrivet om arenorna, OS-byn, transporter och mycket annat.
- Vi vill att ett vinter-OS och Paralympics i Sverige ska vara en plattform för utveckling och innovation inom hållbarhetsområdet, både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Genom att Sverige arrangerar vinterspelen 2026 får vi chansen att i praktiken visa att hållbarhet är en integrerad del av den olympiska och paralympiska tanken, säger Richard Brisius.
Tidigare år innebar inlämnandet av ansökan att en delegation på tre till fem personer reste till IOK:s högkvarter i Lausanne för överlämnande och presentation på plats. Men nu reser ingen från kandidatstaden till Schweiz. Som en del i hållbarhetsarbetet mejlas ansökan dit - i enlighet med Agenda 2020.
Utöver Sverige förväntas även Italien (Milano/Cortina) att lämna in sin ”candidature file” under fredagen. Under midsommarhelgen 2019 kommer drygt 90 IOK-delegater, under en session i Lausanne, rösta om vilket land som tilldelas värdskapet för vinter-OS och Paralympics 2026. Ett eventuellt vinter-OS i Sverige kommer att genomföras 6–22 februari 2026 och ett Paralympics kommer att arrangeras 6–15 mars 2026.
Datum: 2019-01-11
Avhoppens tid
Gunde Svan fullföljde på sin tid femmilen i Holmenkollen med en spricka i armbågen. Han har inga efterföljare i dagens skidspår. Manfallet i Tour de Ski, både på herr- och damsidan, borde få efterverkningar. Vad säger sponsorerna när en efter en av åkarna hoppar av i förtid?
Det var 1989 som Svan vägrade att kasta in handduken i Oslotrakten efter en vurpa som ledde till en spricka i armbågsleden. Den envise dalkarlen kunde bara använda en arm och stav, men tog sig ändå heroiskt i mål på den erkänt krävande femmilen. Näst sist blev han, som 59:e man. 30 år senare har skidsporten förändras radikalt. På gott och ont. Sprintfenomenet slog igenom på allvar i början av 2000-talet. Tour de Ski tillkom 2006/2007 och blev en succé direkt. Tysken Tobias Angerer och finska Virpi Kuitunen var de två första segrarna.
Goda råd dyra
Den avslutande klättringen får tankarna att gå till cykelsportens ”bergsbestigare”. Det var också cykelns anrika etapplopp som var förlaga till skidornas årliga tour i skarven mellan det gamla och nya året.
Men goda råd är dyra. Skidsporten behöver förnyelse. Åskådarna sviker, inte minst i penningstarka Centraleuropa, där skidskyttet har lättare att skaffa sponsorer. Tyska skidskytteentusiaster åker land och rike runt med välfyllda plånböcker och äter på linneduk.
Ständiga avhopp
Inte blir skidåkningens status bättre av dessa ständiga avhopp från Tour de Ski. Storfräsare som Therese Johaug och Charlotte Kalla kom inte ens till start. Endast var tredje startande tjej fullföljden touren. Siffrorna var marginellt bättre för killarna. Men över hälften bröt. Här måste något göras. De nationella förbunden borde kunna kräva mer av sina uppbackade aktiva.
Läkarintyg?
Ett alternativ är att det måste krävas ett läkarintyg för att få bryta. Sponsorerna måste hur som helst vara galna. Varför sponsra ett evenemang som inte håller vad det lovar? Svenska åkares ständiga bortförklaring ”det var inte min dag i dag” har också blivit en trist schlager. Konstigt att man aldrig hör norrmännen yttra samma sak.
Jag kan inte komma på någon annan sport där välbetalda idrottsmän tar sin mats ur skolan som skidåkarna gör. Tänk er i halvtidspausen på Friends Arena eller på Hovet: ”Nej, nu struntar jag i det här. Vi har viktigare matcher framöver att tänka på”!
Den bedrägliga inställningen går nog att spåra i den envisa och ständiga strävan efter perfekt fysisk form och att många skidåkare ännu helst vill mäta sina krafter man mot man med 30 sekunders intervallstart och skogens träd som närmsta vittnen.
Men den tiden är förbi. Mass- och jaktstarter är här för att stanna. Den kritiserade Slottssprinten i Stockholm likaså.
Frågan är vad kreativa arrangörer kan komma på för att locka åskådare till skidspåren. Ett alternativ är att förlänga den avslutande etappen i Tour de Ski – på andra sidan berget. En lång och sugande utförslöpa, balanserat stakad anpassad till de smala skidorna, skulle ställa andra krav på att behärska mjölksyran än enbart klättring. Det skulle gå utför för längdskidåkningen – på ett hisnande, modernt sätt.
Sug på den, bakåtsträvare!
Text: Jan Majlard
Datum: 2019-01-07
2018 var kvinnornas genombrottsår
Krönika av Uno Grönkvist
2018 var förvisso kvinnornas år. Jag tänker inte bara på #metoo-kampanjen som svepte som en stormvind över Sverige och många andra länder. På alla fronter steg kvinnor fram och konkurrerade med männen på ett sätt som de aldrig varit med om tidigare. Allt fler topposter inom näringslivet erövrades av kvinnor, detsamma gällde inom den offentliga sektorn. I tv förekom kvinnor i intervjuer och debatter minst lika ofta som män.
Den naturliga frågan är: Hur står det till inom idrotten? Jodå, den följer med sin tid, men visst märks en viss tröghet på sina håll. Generellt gäller detta på styrelsenivån - lokalt, regionalt och på riksplanet. Fortfarande är många styrelser gubbiga, vilket dock inte nödvändigtvis behöver tolkas negativt.
Däremot är det mera gränslöst bland de aktiva, såväl elitidrottare som motionärer. Titta in på vilket gym som helst och bli förvånad. För inte allt för många år sedan var den maskulina närvaron där totalt dominerande. I dag vimlar det av tjejer och kvinnor i alla åldrar som spinner, drar och lyfter.
Ta en sport som tennis. Jag har goda vänner som hellre tittar på damturneringen än herrdito i tv. De kvinnliga spelarna i världstoppen har på några få år blivit betydligt bättre än sina föregångare och bjuder på både show och dramatik. Inte förvånande därför att de får exakt lika stora prispengar som männen i turneringar som exempelvis Wimbledon.
Inom fotbollen, där antalet utövare har vuxit rekordartat främst beroende på tillströmningen av kvinnliga spelare, får dessa allt mera exponering i tv och andra medier. Däremot ligger ersättningen på en helt annan nivå än männens, såväl i landslaget som inom klubbarna. Mot detta protesteras allt mera högljutt. Rätt eller fel är upp till var en och att bedöma. För min del håller jag med dem som menar att marknaden styr och den går aldrig att bortse från. AIK kan i lyckliga stunder locka
50 000 åskådare till Friends arena, medan matcherna i Damallsvenskan oftast bara drar några få hundra.
Men visst kan pengafördelningen verka orättvis, särskilt i internationella sammanhang. När Real Madrid vann Champions League förra året erhöll klubben 590 miljoner kr. I damernas motsvarande turnering fick vinnande Lyon nöja sig med 2,5 miljoner kr! UEFA har tydligen en hel del att lära om jämlikhet.
Hur står det till bland dem som bevakar idrotten och rapporterar om den? En gång i världen var TV-sporten i Stockholm enbart bemannad med män. Blunda och minns Bosse Hansson, Sven Plex Petersson, Bengt Grive, Lars-Gunnar Björklund, Ingvar Oldsberg, Christer Ulfbåge och Arne Hegerfors mfl. Den första kvinnan som lyckades smyga sig in i församlingen var Pia Erlandsson. Det var en sensation när det inträffade på 1980-talet och inte oväntat fick hon stå tillbaka när de glassiga utlandsjobben skulle fördelas bland medarbetarna. Numera får de manliga sportjournalisterna huka sig. Det vimlar av tjejer såväl ute på tävlingarna som inne i studion. Detsamma gäller alla andra sportredaktioner.
Men det är i Sverige. Internationellt går utvecklingen långsammare. Det visar sammansättningen av det Internationella sportjournalistförbundets(AIPS) styrelse, där två av nitton ledamöter är kvinnor(se bild ovan). Förr var det självklart att detta var männens värld. Numera är dörren öppen även för kvinnor, men de män som länge strävat efter att kliva upp på den här nivån lämnar inte frivilligt sina poster.
Uno Grönkvist
Journalist och författare
Datum: 2019-01-01
Evenemangsdeltagarna i fokus
I en tid då antalet evenemang inom sport och idrott växer i världen ökar konkurrensen om deltagarna. Flera svenska arrangörer märker av detta idag. Besökare som reser lång väg för att delta i sport- och idrottsevenemang ökar visserligen också stadigt, men när de får allt fler evenemang att välja mellan – hur ska vi då kunna säkerställa att de reser till just de svenska? Sverige har ett gott rykte som arrangörsland, men idag räcker inte det. Vi behöver öka vår kunskap och insikt om hur de mest engagerade och aktiva sportturisterna, både inhemska och internationella, tänker och gör sina val.
Forskargruppen vid Göteborgs universitet, Centrum för turism: Tommy D. Andersson, fil.dr, senior professor, John Armbrecht, ekon.dr, Donald Getz, professor emeritus, University of Calgary, Erik Lundberg(projektledare), ekon.dr, Harald Dolles, professor, Høgskolen i Molde, har studerat deltagare vid svenska sportevenemang. De har undersökt deras resmotiv, så kallade evenemangskarriärer och evenemangsportföljer. Projektet har utvecklat ett antal frågemoduler, för till exempel evenemangskvalitet, ekonomiska effekter och deltagares involvering som kan användas för att mäta och utveckla evenemang.
Läs alla rekommendationer och slutsatser i rapporten Sikte mot pallen och ladda ner den här.
Datum: 2018-12-21
Sport & Affärers Årssummering 2018
I samband med tidningens julbord,i år på fina Kristinehovs Malmgård, delades diplomen ut till vinnarna i Sport & Affärers Årssummering 2018.
Nedan följer våra motiveringar i respektive kategori. Stort grattis!
Årets idrottsarena IFU ARENA
”Genom denna moderna och luftiga idrottsarena, byggd i limträ och invigd 2016, har Uppsala fått ett uppsving för såväl bredd- och elitidrott. Arenan skapar nya förutsättningar till värdskap av evenemang och hade redan första verksamhetsåret över 655.000 besök. Samtidigt utgör den ett nav för en aktiv och välmående barn- och ungdomsidrott. Arenan är föreningsägd och nyttjas främst av innebandy- och friidrottsklubbar. Arenan som är en naturlig del av den expanderande stadsdelen i Gränby, arbetar aktivt med sociala frågor och ökad inkludering.”
På bilden: Arkitekten Staffan Karlsson, styrelsemedlem IFU Arena och UIF Friidrott.
Årets specialidrottsförbund
SVENSKA SKIDSKYTTEFÖRBUNDET
”Ett förbund i stark medvind på det sportsliga planet med framgångar bland juniorer och seniorer på både dam- och herrsidan. Fantastiska framgångar under vinter-OS och under junior-VM. Framgångarna märks även genom att antalet föreningar fördubblats under senare år med en kontinuerlig tillströmning av nya utövare och genom ökade sponsringsintäkter. Förbundets professionella eventorganisation gör att Sverige gång på gång kan arrangera världsevenemang i toppklass. Härnäst VM i Östersund 2019.”
På bilden: Olle Dahlin, advisory board, fd ordförande och Sofia Domeij, tf ordförande, Svenska Skidskytteförbundet.
Årets idrottsevenemang BORDTENNIS-VM 2018 I HALMSTAD
”Ett modernt och välorganiserat mästerskap som följdes av 291 miljoner människor i 140 länder och med en turistekonomisk omsättning på över 50 miljoner kronor. En rad publika event skapade stor folklig delaktighet på stan. 2018 års lag-VM kommer i historieböckerna för alltid att vara förknippat med idrottslig ping-pong-diplomati som satte Halmstad på världskartan.”
På bilden: Mikael Peterson, administrativ chef, Svenska Bordtennisförbundet.
Årets idrottsförening Piteå IF DFF
”Piteå IF DFF gjorde en bragd och vann SM-guld i OBOS Damallsvenskan. Men inte bara det. Piteå IF har vunnit mångas hjärtan i hela Sverige. Inte minst syns det på publiksnittet där de återigen toppar Damallsvenskan. De jobbar långsiktigt och strategiskt för att skapa en god utvecklingsmiljö för framförallt unga tjejer som vill spela fotboll. Klubben jobbar också regionalt med näringslivet för att stärka varumärken och har det senaste året varit med och drivit frågan om jämställd sponsring i hela den norra regionen.”
På bilden: Anders Eriksson, ordförande sportkommittén, Piteå IF DFF.
Årets idrottssponsorOBOS Sverige AB
”OBOS visar på handlingskraft när de går in som titelsponsor till Damallsvenskan och visar på potentialen att samarbeta med damidrotten som är en stark tillväxtprodukt med fantastiska möjligheter. De beskriver själva sin satsning som ett hattrick: affärsnytta, samhällsengagemang och ett bevis på sin företagskultur. Detta förtjänar att uppmärksammas.”
På bilden: Magnus Brusefält, sponsringsansvarig, OBOS Sverige AB.
Årets samhällsprojekt Ronjabollen/Ronja FK
”Projektet som startades av Sevana Bergström i den segregerade orten Gottsunda har mottot ”Alla har rätt till idrott och idrott är en rättighet”. Målet är att erbjuda flickor i resurssvaga områden möjligheten att utöva idrott och fysisk aktivitet på fritiden. Ronjabollen erbjuder flickor mellan 8 -15 år en ökad delaktighet och ett större handlingsutrymme. Genom den sammanhållning som skapas genom fotbollen stärker klubben flickornas självförtroende och ökar deras kunskaper om sina rättigheter. Ett samhällsprojekt värt att spridas över hela landet.”
På bilden: Sevana Bergström, Ronjabollen, CSR- ansvarig, Svenska Fotbollförbundet.
VI GRATULERAR ÅRETS VINNARE!
Jurymedlemmarna i Sport & Affärers Årssummering:
Isabelle Widmark, Gustaf Berencreutz, Johan Thorén, Collins Luther Zola, Leif Nilsson, Peter Rohmeée, Frans Fransson, Jocke von Stedingk och Pierre Eklund.
Det rådde god stämning denna decemberkväll på Kristinehovs Malmgård. På bilden från vänster:
Staffan Karlsson, Thomas Kalmér, Anders Eriksson, Gustaf Berencreutz, Mikael Peterson, Collins Luther Zola, Johan Thorén, Sofia Domeij, Frans Fransson, Olle Dahlin, Johan Rydberg och Magnus Brusefält.
Foto: Sören Andersson, SvFF.
Datum: 2018-12-13
Eskilstuna kommun startar jobbsamarbete med fotbollsklubben United
12 december skrevs ett avtal under av fotbollsklubben Eskilstuna Uniteds ordförande Anna Linnakallio och Thure Morin, förvaltningschef för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen på Eskilstuna kommun. Beslutet klubbades under arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens sammanträde samma dag. Syftet med avtalet är att verka tillsammans för att få fler personer i jobb.
– Vi vill glidtackla arbetslösheten genom att tänka innovativt och att göra det här tillsammans med kommunen. Därför startar vi nu satsningen Work United som ett av flera ben inom hjärta United, säger Emre Gürler, CSR-ansvarig för Hjärta United samt ledamot i Uniteds styrelse.
Genom Work United skapas ett samarbete som ska leda till praktik, jobb eller utbildning.
– Det här är en unik möjlighet där vi både kan skapa jobb samt motverka segregation. Vi tar nu den här bollen som vi har fått från United och vågar tänka nytt och annorlunda. Det här är stort och känns otroligt viktigt, säger Marie Svensson(S), ordförande i arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden.
Avtalet som skrev under 12 december är ett så kallat IOP-avtal, vilket står för Idéburet Offentligt Partnerskap. Målet i det treåriga avtalet är att få minst 25 personer till jobb och få ut ungefär 100 personer i praktik under nästa år.
– Det är utifrån våra tidigare erfarenheter på förvaltningen, realistiska siffror, till och med lågt räknat, säger Fredrik Krait, områdeschef för arbete och försörjning, på arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen.
Inom förvaltningen finns flera arbetsmarknadsenheter som kan bidra med expertkompetens och som dagligen också kommer i kontakt med personer som tidigare har stått långt ifrån arbetsmarknaden. Sedan ett år tillbaka finns också Kompetensgallerian med sitt yrkeshögskolecenter och inom kommunens vuxenutbildning finns en mängd olika utbildningar.
– Tanken är att våra 250 sponsorföretag inte bara erbjuds det sedvanliga som att till exempel få sin logotype på en spelartröja, utan att de även kan få visa sitt samhällsengagemang genom att vi också möjliggör matchmaking mellan företagen och personer med önskad kompetens. Genom Eskilstuna kommuns olika utbildningssatsningar kan vi också se till att klä på personerna den kompetens som kanske är den sista pusselbiten som måste på plats för att bli anställningsbar, säger Emre Gürler.
– Det här är ytterligare ett steg i det som vi gör redan idag och vi ser verkligen fram emot det här samarbetet och partnerskapet. Genom praktik kan personerna få visa framfötterna och det kan sedan leda till riktiga jobb, säger Fredrik Krait.
– Många av de arbetslösa har inte förutsättningar att själva komma i kontakt med företagen och synliggöra sin kompetens. Inom ramen av det här kan vi få nya möjligheter att matcha ut personer till företagen och vi får ett välkommet tillskott i vår verktygslåda för att bidra till fler i jobb, säger Thure Morin, förvaltningschef för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen.
Eskilstuna United DFF vill göra gott även utanför fotbollsplanen, den tidigare satsningen på Ronjabollen är ett av flera bevis på det. Nu tas alltså ett nytt steg med Work United och samarbetet med Eskilstuna kommun.
– Det är en stor dag för United. Det känns bra att få vara med och bidra tillsammans med kommunen och ha möjlighet att göra skillnad, säger Uniteds ordförande Anna Linnakallio.
Här hittar du nämndhandlingen rörande avtalet.
Datum: 2018-12-13
Nomineringarna till Sport & Affärers Årssummering 2018 klara
- Sport & Affärers årssummeringsjury har sammanträtt och enats om de nominerade under kategorierna: Årets idrottsförening, Årets specialidrottsförbund, Årets idrottssponsor, Årets idrottsevenemang, Årets idrottsarena och Årets samhällsprojekt. Antalet nominerade är tre per kategori. Vinnarna(en per kategori) publiceras i Sport & Affärer nr 4 som går med Dagens industris riksupplaga den 14/12 och publiceras digitalt på di.se samt www.sportaffarer.se.
DE NOMINERADE ÄR:
Årets idrottsförening:
- Piteå IF DFF
- BK Häcken
- Jordbro IF
Årets specialidrottsförbund:
- Svenska Skidförbundet
- Svenska Judoförbundet
- Svenska Skidskytteförbundet
Årets idrottssponsor:
- Volkswagen
- OBOS
- Sparbanken Skåne
Årets idrottsevenemang:
- Bordtennis VM
- Vasaloppet
- Allsvenska fotbollssöndagen, 4/11, i Stockholm
Årets idrottsarena:
- Stiga Sports Arena
- Tele2Arena
- IFU Arena
Årets samhällsprojekt:
- En bra start(Brynäs IF)
- Futebol da´ Forc,a
- Ronjabollen
Vinnaren i respektive kategori publiceras i Sport & Affärer den 14/12.
I juryn: Isabelle Widmark, Peter Rohmée, Collins Luther Zola, Leif Nilsson, Gustaf Berencreutz, Pierre Eklund, Joachim von Stedingk, Johan Thorén och Frans Fransson.
Datum: 2018-11-19
IFK Norrköping vann Allsvenskan på konstgräs och GIF Sundsvall kom tvåa på natur
Allsvenskan 2018 blev i vanlig ordning en kamp mellan lag som hör hemma på olika underlag. Hammarby(konstgräs) drog ifrån i början, sattes sedan på plats i vårderbyt av AIK(naturgräs). Gnaget tog över taktpinnen och surfade länge på en våg av oslagbarhet. Men på sluttampen, när avstängningar staplades ovanpå en viss grad av guldfrossa, kunde först Malmö FF(naturgräs) och sedan IFK Norrköping(konstgräs) hota.
I år var fördelningen mellan natur- och konstgräs snedare än tidigare (6/10). Nu fick Dalkurd(plast) och Trelleborg(gräs) kliva av. Nästa års nykomlingar Helsingborg och Falkenberg spelar båda på naturgräs. Kvalmotståndarna Brommapojkarna och AFC Eskilstuna har båda konstgräs på sina planer varför nästa års fördelning blir 7/9.
AIK var svårslaget hemma men närapå omöjligt att besegra på bortagräs. Laget bommade där bara två poäng av 15 möjliga. Det var – rent statistiskt – en tungt vägande faktor bakom lagets guld. På konstgräs tog AIK 19 av 30 möjliga poäng, vilket är ett mera normalt bortafacit för ett lag med pretentioner.
Mest remarkabelt är ändå GIF Sundsvall. För ett par år sedan var klubben illa ute både sportsligt och ekonomiskt. Kassan var tom och laget var anonymt, ett eländigt predestinerat bottenlag. Idag är tonen en annan. Anledningen är klubbens mycket lyckade satsning på spanska spelare. Halmstad försökte samma sak 2011, när klubbens nyanställde tränare Josep Clotet Ruiz ville sätta en teknisk stämpel på HBK genom att kontraktera fem spanjorer. Men det sprack. Både ”Pep” och de fem försvann efter halva serien och HBK åkte ur.
Nu har Sundsvall gjort något liknande. Men här är utdelningen mångfalt bättre. Varför? De spanska spelarna har valts ut med omsorg och integrerats i en existerande lagstruktur. Tränaren Joel Cedergren har inte köpt ”ett gäng spanjorer” utan har fått exakt de spelare han behövt. Spanjorerna har därför medverkat till att göra de spelare GIF redan hade så mycket bättre. Vettiga framspelningar gjorde en nyväckt Linus Hallenius till storskytt (18 mål, tvåa i skytteligan). Längst bak har målvakten William Eskelinen storspelat.
Men: Spanjorerna är nybörjare på konstgräs. GIF, som har konstgräs på sin hemmaarena, spelade 24 allsvenska matcher på plast. Utdelningen var genomsnittlig med 30 av 72 möjliga poäng på plast (41,67%). Åttondeplatsen i plasttabellen svarar mot lagts ”verkliga” placering i Allsvenskan. Det intressanta är hur bra laget fungerar vid de få tillfällen man får visa upp sig på naturgräs. Här är GIF i klass med AIK och har 14 av 18 poäng (77,78%). På naturgräs känner sig spanjorerna betydligt mera hemma än på plasten. Bollen uppför sig som den ska och allting blir så mycket enklare.
I år har David Batanero(27 matcher/5 mål) och Juan José Ciercoles(27/0) varit navet på centralt mittfält. Carlos Moros Gracia(29/1) har styrt försvarsspelet. Samuel de los Reyes(b, 7/0) medverkade under våren. Pol Moreno(b, 14/0) och David Haro Iniesta(mf, 15/2) kom i somras. Till dessa kan läggas franskamerikanske mittfältaren Romain Gall(13/7), som i somras såldes till Malmö FF.
Mitt råd till GIF Sundsvall är ett råd helt och hållet baserat på statistik: Lägg naturgräs på hemmaarenan! Tänk åtminstone tanken. Med det greppet funnes Norrlands första allsvenska seriemedalj inom räckhåll. Sedan vet ju naturligtvis ingen hur GIF:s lag ser ut om tre eller fem år. Då kanske man har förlorat sina spanjorer och är tillbaka i den svenska, vattvällingsbetonade undergångsfotboll som lagen på nedre halvan oftast ägnar sig åt.
I övrigt kan konstateras att både Elfsborg och Brommapojkarna tycks ha utvecklat en djupgående allergi mot ”riktig” fotboll. Hammarby var också för svagt på naturgräs för att i längden kunna hota om guldet. Häcken förlorade också för många poäng på naturgräs.
Omvänt är både Göteborg och Kalmar påfallande svaga på konstgräs. Men med tanke på att deras säsonger varit skakiga över huvud taget är det kanske rättvisare att påstå att de båda lagen i år var slätstrukna oavsett underlag.
För er som inte vill ge upp tanken på att fotboll bör spelas på äkta gräs kan jag rekommendera en bok: They used to play on grass, av Gordon Williams och Terry Venables. Den gavs ut redan 1971 men ger perspektiv på fotboll i allmänhet och spel på konstgräs i synnerhet. På den tiden var det amerikanernas astroturf (=heltäckningsmatta) som var det största hotet mot fotbollskonnässörerna.
FÖRUTSÄTTNINGARNA:
Förhållandet naturgräs/konstgräs var 6/10 i Allsvenskan 2018.
• Sex lag spelade sina hemmamatcher på natur- eller hybridgräs. Två av dessa placerade sig på övre halvan.
Hemmaarena med naturgräs: AIK (serieplacering 1), Kalmar FF (10), Malmö FF (3), IK Sirius (13), Trelleborgs FF (16).
Hemmaarena med hybridgräs: IFK Göteborg (11).
• Tio lag spelade sina hemmamatcher på konstgräs. Sex av dessa placerade sig på övre halvan.
Hemmaarena med konstgräs: IF Brommapojkarna (14), Dalkurd FF (15), Djurgårdens IF (7), IF Elfsborg (12), Hammarby IF (4), BK Häcken (5), IFK Norrköping (2), GIF Sundsvall (8), Örebro SK (9), Östersunds FK (6).
ALLSVENSKAN 2018 PÅ NATURGRÄS:
ALLSVENSKAN 2018 PÅ KONSTGRÄS:
Tabellerna läses så här:
- Efter klubbnamnet anges lagets placering i årets allsvenska sluttabell. I hemma- och bortakolumnerna anges antal spelade matcher och antalet tagna poäng. Dessa siffror räknas samman i totalkolumnen. I den högra kolumnen anges hur laget klarat sig, procentuellt sett. AIK har tagit 48 av 60 möjliga poäng på naturgräs = 80,00 procent.
Analys: Gunnar Persson
Datum: 2018-11-16
EXKLUSIV RAPPORT FRÅN EMPOWER 2018
Sport & Affärer var som enda svenska tidning exklusivt inbjuden till konferensen Empower 2018 i London. Jämställdhet stod på agendan och den färska rapporten ”Where are all the women?” presenterades inför över 200 deltagare. Jämställdhetsfrågan har ett momentum och står högt på agendan inom idrotten, mediebranschen och bland sponsorer. Samtidigt är det en lång utvecklingsresa kvar sett till strukturer, kultur och resursfördelning innan idrotten är framme vid målet att vara jämställd.
Judy Murray(bilden nedan), känns namnet bekant? Hon är mamma till Andy Murray, Skottlands och en av Storbritanniens främste tennisspelare genom tiderna och vinnare av Wimbledon. Judy berättade hur hon fick slå sig fram till att bli internationell tränare i en skotsk tennismiljö med präglad av manliga strukturer och normer. Hon fick ta kampen med förbundet, finansiärer, media och självaste Boris Becker - som i en tidningskrönika gav tipset till Andy att droppa sin mamma som coach för att kunna vinna en Grand Slam. Det är Judy som öppnar upp konferensen inför en fullsatt lokal på London Museum. Publiken utgjordes av över 90 procent kvinnor.
Bakom Empower 2018 står organisationen Women in Sport som sedan länge verkar för att lyfta frågan om jämställdhet och idrott ur flera perspektiv. Inom ramen för ett EU-finansierat projekt har rapporten ”Where are all the women?” tagits fram som har undersökt damidrottens synlighet i media. Mätningar av idrotters tid i TV har genomförts i Storbritannien, Sverige, Grekland, Rumänien och Malta. Siffrorna visar på att damidrott syns betydligt mindre än herridrott.
- Vi kan se hur kvaliteten av mediebevakningen av damidrott inom tv, webb och press har förbättrats. Det stora gapet mellan herridrott och damidrott ligger i kvantiteten av sport som syns i media. För att lyfta intresset för damidrotter handlar det om att få mer utrymme i fria kanaler för att nå många människor kontinuerligt.
säger Mike Wragg, globalt analysansvarig på Nielsen Sports.
- Vi kan även se att det finns ett stort växande intresse för damidrott. Intresset för damfotboll i Storbritannien har ökat från 20 till 37 procent under perioden 2013 - 2018. Senaste fem åren har antalet sponsoravtal för damidrott ökat med 37 procent och den ekonomiska nivån med nära 50 procent. Det visar på ett intresse även i marknaden.
I en paneldiskussion under rubriken ”Where are all the women?” betonades vikten av medias roll. Den brittiska tv-kanalen Channel 4 har gått i bräschen och nådde stora framgångar med Uefa Euro Women 2017.
- Vi sökte efter något som kunde bli en hit och valde att sända från sommarens Fotbolls-EM. Intresset för internationell damfotboll är växande och England hade ett starkt lag. TV-siffrorna var fantastiska och fyra miljoner såg Englands semifinal, vilket var rekord för damfotboll i Storbritannien. Satsningen gav en Halo-effekt till kanalen som helhet under EM-perioden, förklarade, Stephen Lyle, ansvarig för sport på Channel 4. Datum: 2018-11-09
Sport England - den brittiska motsvarigheten till Riksidrottsförbundet - genomför undersökningen ”Active People Survey”. Undersökningen visade att två miljoner färre kvinnor deltar i idrott än män. Det trots att 75 procent av kvinnor och tjejer i åldern 14–40 säger att det skulle vilja motionera mera ...
Läs mer »
Hög tid att stoppa huliganerna
Krönika av Uno Grönkvist
Tänk tanken att någon i publiken på Operan plötsligt skulle börja busvissla mitt under en aria. Föreställningen måste avbrytas tills visslaren förts ut. Ensemblen skulle komma ur balans och operabesökarna skulle inte tro varken sina ögon eller öron.
Tanken är absurd, för något sådant sker aldrig. Men i idrottens finrum händer det allt oftare att föreställningarna måste avbrytas. Inte på grund av visslingar, utan beroende på knallskott och annan pyroteknik. Några ytterst få missanpassade individer förstör för den stora publiken och detta upprepas år efter år.
Det är hög tid att sätta stopp för dessa huliganer. Att så inte skett långt tidigare är en gåta. Man har lyckats i många andra länder som haft sådana problem, men här hemma verkar en lösning ligga långt borta. Trots förbud smugglas pyroteknik in på arenorna. Svart rök breder ofta ut sig vid matchstart och leder till att den uppskjuts, särskilt på anläggningar med tak som kräver vädring. Uppemot 50 000 åskådare på plats och långt fler framför TV måste vänta beroende på att en handfull fans vill få uppmärksamhet.
Dessa så kallade supportrar är välutrustade och har med sig föremål som kastas in på planen med syfte att skada spelare och domare. Den negativa stämningen förstärks av ölberusat bröl med sexistiskt och rasistiskt innehåll.
De allsvenska derbymatcherna är särskilt illa ut. Det enda som blivit bättre är att slagsmålen minskat, både på och utanför arenorna. Men fortfarande är det många föräldrar som tvekar att ta med sina barn på dessa matcher ... Datum: 2018-11-09
Läs mer »
PROFESSIONELL IDROTT 2018
Årets Professionell idrott gick på Lokomotivet i idrottskommunen Eskilstuna.
Professionell Idrott är en mötesplats som ger en heltäckande bild över idrottens status inom områden som kommunal utveckling, evenemang, sponsring, forskning, integration, arenor och idrottsanläggningar. I år stod Eskilstuna kommun som värd för det årliga arrangemanget som samlade omkring 100 representanter från kommuner, idrottsrörelsen och näringslivet. Under dagen diskuterades idrottens snåriga finansiering, feministisk stadsplanering, fotbollsklubbars växande samhällsengagemang, cyklingens framfart och den nya trimmade OS-kalkylen.
I vanlig ordning var det Lennart Ekdal i rollen som moderator som skulle ta oss igenom ett digert program under Professionell Idrott. Från Eskilstuna hade han hjälp av Åsa Ekholm, till vardags rektor för British Schools. Alla hälsades välkomna av värdkommunen genom Mona Kanaan, ordförande i Kultur och Fritidsnämnden och kommundirektören Pär Eriksson.
NULÄGE OCH NYLÄGE FÖR SVENSK IDROTT
Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet, sätter enligt tradition första tonen genom sin lägesbild av svensk idrott. Skrytversionen bygger fortfarande på att idrotten är Sveriges största folkrörelse med 3,2 miljoner medlemmar, runt 20 000 föreningar och över 600 000 ideella ledare. Hotbilden är just att idrotten är en folkrörelse.
- Vi är en rörelse som peakar när våra medlemmar är 11 år. Det innebär att vi måste förändra hur vi bedriver vår verksamhet på alla nivåer för att kunna möta framtiden. Vi kan se ur andra folkrörelser som nykterhetsorganisationer och politiska partier tappat många medlemmar senaste decennierna.
Idrottens frågor i valet
När idrottens beslutsfattare från olika sektorer samlades i Eskilstuna hade vi ett färskt val bakom oss. RF gick fram med två bärande idrottspolitiska frågor; folkhälsa med fokus på resurser till äldres idrottande i förening samt behovet av idrottsanläggningar. Den politiska kartan ser annorlunda ut för idrotten än tidigare.
- Idag måste idrotten uppvakta många ministrar och idrotten berör flera departement. Tidigare räckte det med att man gick till idrottsministern.
Det som seglar upp som en stor politisk fråga framöver är idrottens finansiering. Det är kopplat till den nya spelregleringen av spelbolag som träder i kraft den 1 januari 2019. Idag är medlemskap som idrottsförbund i RF en förutsättning för att kunna ta del av det statliga idrottsstödet. Björn Eriksson menar att det inte är självklart framöver.
- Idrottens stödsystem får jordbruksstödet att framstå som ett under av tydlighet. Våra bidrag är på olika sätt seriekopplade till varandra och det finns ett fåtal i landet som vet hur det fungerar till fullo. Frågan är hur det ska bli framöver med generella aktivitetsstöd eller mer selektiva stöd. Ska det vara likt barnbidrag som även går till miljardärer eller som bostadsbidraget som ges ut riktat.
Snårigt statligt idrottsstöd
En annan het politisk ekonomisk fråga på nationell och lokal nivå är elitidrottens förutsättningar. Nationellt utgår ett ”landslagsstöd” på 45 miljoner för att stärka specialförbundens konkurrenskraft i den internationella kampen om mästerskapsmedaljer.
- Elitidrott skapar ikoner som blir till förebilder och vi gillar att titta på elitidrott i Sverige. Ett land utan elitidrott är inget bra land. Våra politiker värderar inte elitidrott tillräckligt och frågan är hur vårt elitstöd ska se ut. Oavsett om det är RF eller SOK ska vi ge bra förutsättningar till elitidrottarna. Vi som organisationer är eniga om färdvägen, men har en bit kvar till lösningen, avslutade Björn Eriksson.
DRÖMMEN OM OS I SVERIGE 2026
Sport & Affärer har under många år bevakat färden mot att Sverige ska få arrangera ett Vinter-OS. Nu är frågan mer aktuell än någonsin poängterade Mats Årjes. Han är nyvald till ordförande för Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) efter ett jämnt val där Per Palmgren var motkandidat. I egenskap av vd för Skistar AB, ledamot i Internationella Skidförbundets styrelse och tidigare ordförande för Svenska Skidförbundet känner Årjes till betydelsen av vad idrott och evenemang kan betyda för en stad och destination. Det gäller inte minst utvecklingen i Åre efter det alpina världsmästerskapen 2007 och framgången med Nordiska VM i Falun 2015.
- VM i Åre och Nordiska VM i Falun var projekt som tillsammans genererade 30-40 miljoner i vinst. Då talar jag inte om medieexponering och investeringar utan om ekonomisk vinst. Från 2003 då Åre fick beskedet om att få arrangera VM fram till 2007 investerades det runt tre miljarder i Åre tack vare VM, förklarade Mats Årjes(bilden nedan).
Nya förutsättningar Datum: 2018-10-30
Nu lever drömmen och kandidaturen om att Sverige ska arrangera ett Vinter-OS med Stockholm som huvudort ihop med Åre och Falun ...
Läs mer »
Samling runt OS-elden
Vi har de senaste veckorna bevittnat olika ställningstaganden kring ett av världens största arrangemang, där de olika resonemangen främst genomsyras av ekonomiska argument. Vad får ett OS kosta, vem betalar, och så vidare? Det pratas om allt ifrån arenabyggen och konstsnö till infrastruktur och säkerhet – ja, vilka kostnader som kommer att belasta Stockholm och Sverige vid ett OS och Paralympics 2026.
Självklart är allt detta relevant och viktigt. Vi ska naturligtvis se till att ett OS genererar mer samhällsekonomiska intäkter än vad det kostar. Hela kalaset måste, liksom övriga nationella arrangemang, vila på ekonomiskt-, socialt- och miljömässigt hållbara grunder.
Men låt oss titta ett slag på vad OS som event och gemensam upplevelse faktiskt skulle kunna innebära för ett land och en stad, som Sverige och Stockholm. Själva grunden i Pierre de Coubertins olympiska tanke är dess samlande kraft. Spelen samlar de bästa idrottarna från hela världen; de tävlar tillsammans, bor tillsammans och äter tillsammans. Det är symbolen för att fredlig samexistens är möjlig över alla former av gränser, även i turbulenta tider. ”Unity in Diversity".
Förutom utövarna samlar dessutom OS såväl nationell publik som besökare från hela världen. Tillsammans är alla dessa människor med och formar upplevelsen. OS är en av de få – om inte den enda – globala manifestationer där hela världen tillsammans kan mötas och umgås under fredliga och vänskapliga former.
Vi som jobbar med event och möten vet att kraften i att ses kring ett sammanhang- och i en kontext som faktiskt betyder något, är svårslaget. Utöver att ett OS skulle kunna ge oss svenska medborgare en stärkt nationell identitet (utan inslag av hat mot andra grupper), investeringar i nödvändig infrastruktur och inspiration till aktiv livsstil, så är ett OS ett event där alla potentiellt kan samlas och där vi kan integrera och engagera både nya och gamla medborgare. En modern lägereld, helt enkelt.
Dessutom är det vår chans att visa världen vad Sverige står för. Allas ögon kommer att vara riktade mot oss, och med såväl världsledande innovativ teknik som hållbara- och kommunikativa lösningar kan vi få ut budskap som kan påverka och beröra en hel värld. Ja, allt det som Sverige faktiskt kan- och bör stå för.
Kraften i upplevelsebaserad kommunikation är enorm, och blir desto starkare ju fler vi engagerar. Låt oss därmed tillsammans skapa en upplevelse som framtida generationer kommer att minnas. Att det var 2026 – i Sverige – som de olympiska spelen förändrades och mötte framtiden.
Låt oss ses vid OS-elden.
Niklas Turner Olovzon, vice ordförande Sponsrings & Eventsverige
Victoria Jansson, marknads- och kommunikationsansvarig Sponsrings & Eventsverige
Datum: 2018-10-25
Fansen får betala priset
Krönika av Jan Majlard
Vinner man en serie ska man gå upp! Ta bort arenakravet!
Landets hockeysupportrar är eniga i sitt uppror mot makten i Svenska Hockeyligan. Problemet är att sporten målat in sig i ett hörn med sin höga levnadsstandard.
Varje höst lägger ishockeyn ut sin ”bombmatta” förtäckt som seriesystem. Inte förrän i mitten av mars inleds slutspelet – innan dess ska 56 omgångar avverkas i något som allt mer kan liknas vid ett NHL i miniatyr.
När elitserien drog igång i oktober 1975 hade lagen 36 omgångar framför sig och ett tight slutspel med bara fyra lag. Slutspelsmatcherna avgjordes dessutom i bäst av tre matcher – att jämföra med i dag då det är bäst av sju matcher redan i kvartsfinalerna.
Dagens täta matchpulsering gör att en uddamålsförlust på torsdagskvällen snabbt kan vara glömd då det är nedsläpp redan vid lunchtid på lördagen.
De täta matcherna innebär nödvändigtvis inte att vändkorsen snurrar hastigare, men däremot oftare. Det har medfört att klubbarna i framgång kunna bygga upp gedigna organisationer med stora sponsorer i ryggen.
Speciellt i landsortsstäder är det givet att hålla på hemmalaget och stödja idrotten.
Det har på vissa håll gått så långt att det viskats om kartellbildning. Stöttar du inte hemmalaget kan du som näringsidkare glömma andra uppgörelser i det lokala näringslivet.
Det är lika mycket affärsverksamhet som hockey. Och någonstans där har supportrarna tröttnat. När de inbitna som följer Luleå Hockey och Skellefteå AIK i vått och torrt förenar sig i en gemensam manifestation från läktarhåll med fem tysta minuter förstår man att det har gått långt. Men frågan är vad missnöjet leder till? Samma supportrar vill samtidigt se 20 mål från en inköpt stjärna som kräver 250 000 kronor i månaden.
Spelare med klubbkänla en utdöende art
Begränsa intäkterna och de bästa spelarna väljer andra ligor - utöver den bistra sanningen att en egen produkt som håller på att utvecklas till något stort med sin agents god minne helst av allt drar till Nordamerika innan han fyllt 20 år.
Spelare med klubbkänsla är en utdöende art. Den egna karriären, med allt vad det innebär i form av individuell, sportslig utmaning, löneutveckling och pensionsförsäkring, är betydligt viktigare. Hockeyns kommersialisering är därför väldigt svår att stoppa. Fansen får betala priset.
Den som vill se idrottsmän slita med skridskor på fötterna för att gå upp en division direkt vid serieseger eller riskera att åka ur direkt om de blir jumbo får gå på bandy. Med spelare som tvingas ha ett civilt jobb bredvid sin elitsatsning.
Text: Jan Majlard
Datum: 2018-10-22
Låt vinter-OS bli ett steg in i framtiden
Sverige har av Internationella Olympiska kommittén (IOK) förordats som en av tre kandidater till Vinter-OS 2026. Den 12 oktober tillkännagav Stockholms stad, som ett resultat av några dagars förhandlingar om politiska styret mellan Alliansen och Miljöpartiet, att man motsäger sig en ansökan. Ett snabbt taget beslut där man rimligtvis inte kunnat göra några djupare analyser av de förutsättningar som gäller för framtida OS.
Textförfattaren Lasse Linken Lindqvist är ordförande för Alpina Vm 2019. Här med prinsessan Viktoria under succéeventet Alpina VM i Åre 2007.
Ett vinter-OS är inte en isolerad fråga för Stockholms stad utan en angelägenhet för hela landet, med arrangörsskap i kommuner och regioner såsom Järfälla, Botkyrka, Solna, Södertälje, Dalarna, Jämtland-Härjedalen. I praktiken skulle en svensk arrangör kunna hyra de anläggningar som behövs i Stockholms stad, till exempel Globen, Tele 2 Arena och Kungsträdgården. En vinterfest i en modern demokrati.
Sverige har mycket stora chanser att få arrangera spelen. Vi visar omvärlden ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart OS och Paralympics. En vinterfest i en modern demokrati. En mobilisering för att visa upp vårt fantastiska Sverige för omvärlden.
Det finns ett starkt stöd från näringslivet, idrottsrörelsen, civilsamhället och politiken. Enligt en färsk undersökning är den breda opinionen för ett OS numera stark, även bland stockholmare. Reflexmässigt raljerar olyckskorpar nu, bland annat i media, att svenska vinterspel kommer att bli mycket dyrare än vad kalkylerna säger. Varför? Jo, för att tidigare spel blivit det. Det är synsätt som inte leder Sverige vidare i den konkurrens som internationalisering och globalisering innebär.
Nya förutsättningar
Det går inte att jämföra ett vinter-OS i Sverige 2026 med tidigare spel. Nu är det nya förutsättningar som gäller. Som en senkommen reaktion på tidigare vulgära ekonomiska OS-satsningar har IOK presenterat Agenda 2020, vilket innebär stora förändringar av positiv ekonomisk karaktär för arrangören. Nu är det kostnadseffektiva, hållbara spel som gäller. Den som är bäst på detta och att återanvända befintliga arenor kommer att få stå värd för spelen.
Är då ett vinter-OS dyrt? Ja. Är det för dyrt? Nej.
Totalbudgeten ligger på 13 miljarder kronor och IOK delfinansierar med hela 9 miljarder. Det finns en stark privatfinansierad budget så inte en skattekrona kommer att behövas. Vi kan, förutom att leverera en ekonomisk vinst, visa på en massa andra positiva effekter. Sverige ligger idag i topp i de flesta miljö- och hållbarhetsmätningar och har här en fantastisk chans att ta steget in i framtiden. Detta genom att anordna tidernas med hållbara spel och vara stilbildande för resten av vår värld. Vi har ju redan nödvändig infrastruktur såsom järnvägar, flygplatser och boende och med IOK:s Agenda 2020 som grund behövs bara kompletterande investeringar.
Hållbara spel
Vi kommer att kunna presentera tidernas mest hållbara spel med den lägsta budgeten på över 30 år. IOK gör inte de här förändringarna för att man är snälla. Man förstår att framtidens OS måste bygga på sunt förnuft och hållbarhet. I dag är besöks- och evenemangsnäringen en basnäring för Sverige. Idrotten är en stor reseanledning och en viktig del i folkhälsan.
Vinterspelen blir också en stor möjlighet för svensk innovativ industri att visa upp sig på framtidsområden som digitalisering, robotisering och elektrifiering. Världens bästa laddstruktur, 5G, batteriinnovation, effektivare solceller, sophantering och vattenrening är andra områden.
Vidare ska givetvis idrottsfesten, glädjen och stoltheten nämnas, liksom marknadsföringen och tillväxten — effekter som vi får på köpet.
Och Östersunds medverkan?
Ja, det känns onekligen trist att vi i dagsläget inte är med i förslaget eftersom det bygger på tanken med ”city-event” och publiktäta miljöer. Men här är nog inte sista ordet sagt. Historien har visat många exempel på skillnader mellan kandidaturförslag och genomförande i verkligheten.
Ordförande Alpina VM i Åre 2019
Foto: Anneli Åsén
Datum: 2018-10-13
Tankar inför landskampen
Krönika av Jan Majlard
Det är inte alltid möjligt att kontrollera och vinna fotbollsmatcher utan att vilja ha bollen för mycket. Sveriges ”VM-baksmälla” har visat svårigheten med utpräglad kontringstaktik. Frågan är om Emil Forsberg vill rätta in sig i ledet?
Den offensive mittfältaren som gång på gång sätter upp landslagsanfallaren Timo Werner kring straffområdet och själv ofta kommer till avslut i Leipzig kritiserades i VM för att inte lyckas offensivt. Emil knöt näven i fickan och konstaterade att han följt givna instruktioner som går ut på att samtliga tio utespelare ska samlas i en kollektiv defensiv. Även den blågule, ännu i år, mållöse Marcus Berg muttrade att han fick bränna så mycket kraft bakåt påverkade hans kapacitet i offensivt straffområde.
Frågan bränner för 27-årige Emil Forsberg. Mitt i karriären har han slagit sig in som offensiv mittfältare i Bundesligas starka konkurrens. En bedrift inte många andra svenskar lyckats med genom åren. En konstruktiv kille som Anders Svensson förvandlades till en arbetsmyra i Southampton, Kim Källström var defensivt ankare i Lyon och även en allsidig mittfältare som Jonas Thern blev allt mer ”baktung” ju längre karriären fortskred. Albin Ekdal har visat att han kan behandla bollen och hitta spelvägar även som proffs. Men i landslaget slår BP-eleganten alldeles för få avgörande passningar. Sebastian Larsson har sett sina bästa dagar på hög nivå och bör inte vara en viktig byggsten inför EM-slutspelet 2020.
En tänkbar framtidsman är Sebastians klubbkompis i AIK, Kristoffer Olsson, men den något veke bolliraren har visat alldeles för lite i skarp, internationell klubbkonkurrens. När Emil Forsberg lämnade landslagssamlingen inför matcherna mot Österrike och Turkiet hänvisades till skada. Att han bara dagarna senare dök upp i full fart på träningen i Leipzig lindrar inte misstankarna om att det är ”fnurra på tråden”. Forsberg har med fog höga tankar om sig själv. Det är inte osannolikt att han framfört någon form av önskemål till landslagsledningen, som kan ha tolkats som ett ultimatum om en annan mer framskjuten position på planen. Om han nu ska kunna göra det han är bäst på – finta sig fri och komma till skott.
Han har inte bara den tidiga klubbadressen Gif Sundsvall gemensamt med en viss Tomas Brolin.Den senare ställde också i olika skeden krav på förbundskaptenen. ”Tjurade” och bojkottade faktiskt landslaget hösten 1993 på tröskeln till USA-VM. Det blir intressant att se om Janne Andersson är en lika god maskhållare som Tommy Svensson.
Text: Jan Majlard
Datum: 2018-10-11
Ett steg närmare vinter-OS 2026
Internationella Olympiska kommittén, IOK, röstade i dag fram Sverige att bli en av tre kandidater till värdskapet för vinter-OS och Paralympics 2026.
– Hedrande, glädjande och ett steg till mot drömmen om ett vinter-OS och Paralympics 2026. Vi fortsätter nu positivt framåt i respektfullt samarbete med många intressenter i Sverige och i världen, säger Richard Brisius, vd Stockholm 2026 och kampanjledare.
Inför beslutet gav IOK:s styrelse Sverige och Stockholm goda recensioner för sin kampanj och sitt hållbara koncept:
"Stockholm kommer att ha arenor mitt inne i stadens centrum som skulle kunna ge energifyllda tävlingar och lyfta upplevelsen av olympiska spel till nya nivåer", skriver IOK i ett pressmeddelande.
Konceptet är att använda det som redan finns. Att nästan inte bygga något nytt. Och på så sätt skapa en ny typ av vinterspel. Vinterspel integrerade i den infrastruktur som redan finns.
– Du tar tunnelbanan eller cyklar till invigningen på Friends Arena och prisceremonierna blir nedanför Kungliga Slottet, så dit kan många enkelt ta sig. Vi har redan nästan allt vi behöver. Därför kan vi koncentrera oss på andra saker. Som att göra vinterspelen tillgängliga, folkliga och så klart hållbara, säger Richard Brisius.
Sverige har under åren haft flera olika ansökningar för att få spelen till Sverige. Men det arbete som lagts ner under årens lopp har inte varit bortkastat, utan den erfarenhet man fått av tidigare kampanjer kommer nu till stor användning.
– Det ligger över 15 års arbete bakom vår ansökan om ett vinter-OS och Paralympics, många har bidragit. Vad som ur vårt perspektiv är mycket glädjande är att IOK:s sätt att se på ett vinterspel verkligen förändrats under de senaste åren. Vi är glada för dokumentet Agenda 2020 där den olympiska rörelsen mer vill se att de olympiska spelen ska anpassa sig efter städerna de besöker än att städerna ska anpassa sig efter de olympiska spelen. Det tror jag många med mig tycker är positivt, säger Richard Brisius.
Ett viktigt krav i Agenda 2020 är att spelen ska vara hållbara, i alla avseende. Även ekonomiskt. Något som kampanjen för Stockholm 2026 tagit fasta på. Om något redan finns, ska det användas. Ingenting ska skapas bara för spelen. Och det går igenom allt.
– Vi är övertygade om att Sverige och Stockholm kommer att genomföra vinterspel i världsklass. Spel som är hållbara i alla avseenden, inte minst ekonomiskt. De ska inte kräva skattekronor utan tvärtom tillföra värden. Vi kommer inte att behöva göra investeringar i nya arenor eftersom vi i Sverige redan har de tävlingsarenor som behövs. Vi har också de vägar, järnvägar, flygplatser och hotell som behövs, vi behöver nästa inte bygga någonting, säger Mats Årjes, ordförande för Sveriges Olympiska Kommitté, och fortsätter:
– De nya värden avseende hur vinter-OS och Paralympics ska arrangeras samt det faktum att Sverige och Stockholm inte behöver göra tunga investeringar för att arrangera OS och Paralympics betyder att vi kan skapa de mest hållbara vinterspelen, med den lägsta budgeten, på över 30 år. Och jag tror att det är viktigt för hela den olympiska
Datum: 2018-10-09
Så påverkas idrotten av den nya spellagen
Sport & Affärer har intervjuat olika aktörer på spelmarknaden om deras syn på den nya spellagen som träder i kraft vid årsskiftet och hur de tror att den kommer att påverka svensk idrott. Detta är en längre version av den artikel som publicerades i vår tryckta tidning den 2/10.
KLICKA HÄR FÖR ARTIKELN OM DE NYA SPELREGLERNA!
Datum: 2018-09-28
SPORT & AFFÄRERS KOMMUNRANKING 2018
Vår ranking Sveriges främsta idrottskommuner 2018 presenterades under seminariet Professionell idrott i Eskilstuna den 1/10 och publicerades i vårt senaste nummer 2/10 som du nu kan läsa i sin helhet här på webben(klicka på ikonen högst uppe till höger på sidan). Den 2/10 distribuerades också den tryckta tidningen som bilaga i Dagens industri. Här kan du ta del av resultatet av årets kommunranking:
Klicka här för huvudlistan med placeringar, kriterier och motiveringar!
Klicka här för resultatet av våra tre speciallistor(Bredd, Elit och Evenemang)!
Sport & Affärer gratulerar årets vinnare!
Datum: 2018-09-28
Karin Mattsson föreslås som ny styrelseordförande i Svenska Skidförbundet
Valberedningen för Svenska Skidförbundet föreslår Karin Mattsson till ny förbundsordförande. Beslut fattas vid förbundets årsmöte den 20 oktober, då nuvarande ordförande Mats Årjes lämnar sitt uppdrag eftersom han har tillträtt som förbundsordförande för Sveriges Olympiska Kommitté.
– Genom att välja Karin Mattsson till ordförande är valberedningen övertygad om att Svenska Skidförbundets styrelse kan fullfölja det ledarskap och den goda ekonomi som genomförts av den tidigare styrelsen. Vi är dessutom övertygade om att Karin Mattson kan utveckla Skidförbundets interna arbete och stärka ”folkrörelsetanken”, säger Anders Sträng, ordförande i valberedningen.
Valberedningens motivering till förslaget att välja Karin Mattsson till ordförande i Svenska Skidförbundet:
Karin Mattsson besitter
- unik kunskap om svensk idrottsrörelse och dess förutsättningar genom sitt tidigare ordförandeskap i Riksidrottsförbundet.
- dokumenterat gott ledarskap.
- mycket stort kontaktnät inom idrottsrörelsen, näringsliv och politik
- genuint intresse för skidsporten.
- särskild kunskap om skidsporten bl. a. genom sitt ordförandeskap i WCR 2019.
- stor kunskap om svensk folkrörelse i allmänhet.
Karin Mattsson var 2005–2015 ordförande i Riksidrottsförbundet och bland hennes nuvarande styrelseuppdrag märks bland annat: styrelseordförande i WCR 2019 Jämtland/Härjedalen AB och hon är även styrelseledamot i Svenska Hockeyligan AB, Mellanskog, Wallenstam AB och ENGSO (European Non-Governmental Sports Organisation) mfl.
Vid förbundsmötet den 20 oktober i Åre genomförs även val av tre styrelseledamöter för en tid av fyra år.
- Omval av: Anna Ottosson Blixth, Östersund.
- Nyval av: Lennart Käll, Ekerö.
- Nyval av: Stefan Bessman, Stockholm. (f.n. adjungerad i styrelsen
Datum: 2018-09-25
SPORT & AFFÄRERS KOMMUNRANKING 2018
- Här är de nominerade kommunerna -
För tolfte året i rad utser Sport& Affärer årets främsta idrottskommuner.
För huvudlistan analyserar vi något mer än 20 olika faktorer inom breddidrott, elitidrott och evenemangsgenomförande.
På huvudlistan identifierar vi de 25 bästa kommunerna. Dessutom identifierar vi de fyra bästa kommunerna vardera inom speciallistorna breddidrott, elitidrott och idrottsevent. Huvudlistan fokuserar i år extra mycket på kommunernas styrdokument (idrottspolitiska program) inom idrotten i ett brett avseende samt de förutsättningar som kommunerna skapar för att säkerställa idrottsanläggningar i stadsbebyggelsen och på landsbygden för spontan-, bredd- och elitidrott. Vi har även tittat på kommunernas stöd till privatägda träningsanläggningar för inom- och utomhusidrott.
Breddlistan fokuserar på kommunernas framgångar att använda idrott som verktyg för integration och jämställdhet liksom tillgång till träningslokaler för ungdoms, motions och handikappidrott, men också utbyggnad av spontanaktivitetsytor. Dessutom vilka ekonomiska stödformer kommunerna använder för att stärka den traditionella idrotten och för utvecklingen av spontanidrotten och nya idrotter.
Elitlistan fokuserar på hur kommunerna använder sina elitlag och enskilda landslagsstjärnor i sin destinationsmarknadsföring. Dessutom hur framgångsrik kommunen varit genom sina elitlag och enskilda idrottare att vinna mästerskapsmedaljer på seniornivå under hösten 2017 och våren/sommaren 2018. Dessa framgångar sätter vi sedan i relation till kommunens befolkningsmängd.
Eventlistan handlar helt enkelt om Sveriges främsta arrangörer av större nationella och internationella idrottsevent som ekonomiskt skapar stor turistekonomisk omsättning till kommunens besöksnäring och som samtidigt skapar framgångsrik nationell och internationell medieexponering samt positiva upplevelser för kommuninvånarna.
De vinnande kommunerna presenteras under seminariet Professionell idrott i Eskilstuna den 1/10 samt den 2/10 i kommande nummer av Sport & Affärer som då går med Dagens industris riksupplaga och läggs ut som pdf på www.sportaffarer.se
Huvudlistan: (de 30 nominerade är)
Eskilstuna
Gotland
Gävle
Göteborg
Halmstad
Haninge
Helsingborg
Jönköping
Kalmar
Karlstad
Kristianstad
Lidingö
Linköping
Luleå
Lund
Malmö
Mora
Norrköping
Skövde
Sollentuna
Solna
Stockholm
Sundbyberg
Umeå
Uppsala
Västerås
Växjö
Örebro
Örnsköldsvik
Östersund
Breddidrottslistan: (de 11 nominerade är)
Eskilstuna
Halmstad
Jönköping
Kalmar
Karlstad
Lidköping
Malmö
Sollentuna
Växjö
Västerås
Östersund
Elitidrottslistan: (de 14 nominerade är; hänsyn tagen till befolkningsmängd)
Gotland
Göteborg
Karlstad
Leksand
Lidköping
Luleå
Malmö
Mora
Stockholm
Solna
Växjö
Västerås
Åre
Östersund
Eventlistan: (de 12 nominerade är)
Göteborg
Halmstad
Jönköping
Kalmar
Karlstad
Kristianstad
Linköping
Solna
Stockholm
Växjö
Åre
Östersund
Datum: 2018-09-12
Är elitidrotten ond eller enbart god?
Krönika av Uno Grönkvist
”Idrotten gör många människor rika. Den fyller TV-tid och människors tomhet. Kärleken är, enligt Första korinterbrevet, tålmodig och god och inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Idrottsrörelsen däremot, är osund, girig, våldsam. Korrupt och personlighetsförstörande”.
Den som avlossar den här salvan mot idrottsrörelsen är Staffan Heimerson i sin nyutkomna bok ”Punkt. Slut?”. Det är ett onyanserat påstående, som han inte underbygger. Det hindrar inte att det finns anledning att begrunda om det finns någon substans i det.
Staffan är en av Sveriges mest rutinerade allroundjournalister som varit verksam i press, radio och TV hela sitt liv. Mest känd är han som Aftonbladets världsreporter i inte mindre än 44 år. Han har belönats med Stora journalistpriset och han är författare till en rad böcker. Sport har han rapporterat om från olika delar av världen och han har kommit fram till att idrottens ledare lever i en hybrisvärld.
Ytterligare ett citat ur boken: ”Idrott är i dag underhållningsindustrins hörnsten. Idrottsklubbar är handelsvaror på samma sätt som oljejättar. Viss form av sport som är farlig för hälsan – proffsboxning, Formel 1 och amerikansk fotboll – är tillåten tack vare extrem lönsamhet”. Att ifrågasätta idrotten är som att svära i kyrkan. Det fick författaren Ivar Lo-Johansson erfara redan på 1930-talet då han skrev sin omdebatterade bok ”Jag tvivlar på idrotten”. Men naturligtvis ska idrotten granskas kritiskt precis som alla andra samhällsområden. Att vissa idrotter är hälsofarliga råder det ingen tvekan om, det har forskare konstaterat för mycket länge sedan. Dit hör proffsboxningen och, vill jag tillägga, Mixed Martial Arts (MMA), där praktiskt taget allt är tillåtet i kampen om segern. Att den sporten är särskilt uppskattad i kriminella kretsar säger något om dess särart. Formel 1 är den mest genomkommersiella sport som existerar och att den kan fortsätta att göra det, trots att miljöaspekten för varje år väger allt tyngre, beror på de enorma penningsummor som den omsätter.
Korruptionen inom vissa elitidrotter är väl känd genom undersökande journalistik under senare år. Det räcker med att nämna Sepp Blatter. Fifas rykte har blivit så skamfilat att en rad tidigare lojala sponsorer har lämnat båten. Den har i stället fyllts med kinesiska storföretag som vill använda elitfotbollen i sina globala strävanden. När vi följde VM i Ryssland den gångna sommaren kunde vi se logotyper för Dalian Wanda, Vivo och Hinsense, kinesiska konglomerat som tidigare varit kända endast i branschkretsar.
Att erkänna fel och brister är inte fel. Det har en världsomspännande rörelse som idrotten råd med. För vi kan väl alla vara överens om att det positiva väger tyngst? Inte minst inom den ideellt drivna folkidrotten i vårt land.
Uno Grönkvist
Journalist och författare
Datum: 2018-09-12
Idrottspolitiskt samtal i Sundbyberg
Kan nya idrottsanläggningar byggas för både traditionell idrott och spontanidrott och varför pikar i dag barnens aktiva ålder redan när de är elva år? Det var några av många ämnen när Sundbybergs stad bjöd in till samtal om svensk idrott och idrottsanläggningar.
Johan Storåkers(L), kommunalråd och ordförande för kultur- och fritidsnämnden i Sundbybergs stad, var moderator för diskussionen i Allaktiviteshuset på Sturegatan den 4 september. Anslaget kändes spännande, men utan stora kritiker av idrottspolitiska frågor. Den karismatiske Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet, ingick i panelen, och vi som lyssnade "redan frälsta", som RF-basen också konstaterade.
– I grunden blev det ett givande möte, men jag är besviken över att inte fler kom, säger Johan Storåkers och fortsätter:
– Idrottpolitiken är inte så konfliktfylld, det är väl en orsak.
De på plats var i princip överens om att den svenska idrottsrörelsen stått och står inför stora utmaningar. Som exempelvis att kommersiella företag/personer tar över den träning som klubbar tidigare var bäst på och att det är svårt att hitta kassörer till en ideell förening. Med oro konstaterar även flera förbund att antalet barn i idrottsklubbar pikar vid 11 års ålder.
Jan Kihl, ordförande i Sundbybergs idrottallans, Katarina Henriksson, ordförande i Svenska konståkningsförbundet och styrelseledamot i SOK samt Anders Larsson, ordförande i Ishockeyförbundet, var övriga tre i panelen. Saknades gjorde Anette Norberg, svensk curlings mest hyllade stjärna, som fick förhinder.
En anledning till panelens utseende är att Sundbybergs stad kommit en bit i planerna på att bygga en multisporthall för curling, konståkning, ishockey och fotboll – allt under samma tak i tre våningar. I nästa steg kommer kommunen bland annat att fördjupa den redan påbörjade diskussionen med föreningarna om multihallens innehåll.
Just dialog blev ett huvudämne under diskussionen. Önskemålen har i Sundbybergs fall kommit från Idrottsalliansen prioriteringslista. Sett till listan är det en fullstor sporthall som hittills inte kommit med.
Katarina Henriksson och Anders Larson var imponerade och nöjda med planerna och kunde båda understryka bristen på istider i hela landet och i synnerhet i Storstockholm.
– Vi har endast ett inriktningsbeslut i dag, betonade Johan Storåkers, som ändå är nöjd med att politiker, tjänstemän och idrotten hittat en modell för konstruktiva möten och samtal i hans Sundbyberg.
– Som det ser ut i dag hamnar annars idrottsfrågor långt ner på prioriteringslistan.
Jonny Andersson
Datum: 2018-09-07
Inför valet
Sport & Affärer har ställt några frågor inför valet till företrädarna för de två största partierna i Stockholm om inriktningen för deras idrottspolitik. De två intervjuade är Emilia Bjuggren, ledande idrottspolitiker för Socialdemokraterna I Stockholms Stad och Bo Sundin dito för Moderaterna.
1. Vad betyder idrotten för Stockholm som stad?
Emilia: - Vi vet att idrott ger flera mervärden både för den enskilda och för samhället i stort. Idrotten bidrar till att folkhälsan förbättras. Barn som idrottar presterar bättre i skolan, unga som är föreningsaktiva får ett större nätverk och tilliten till samhället ökar. Därför är det inte bara bra, utan också smart, att satsa på idrott.
- Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse. En samhällskraft som engagerar och inspirerar många barn och unga i Stockholm. Alla de idrottssatsningar vi gör från stadens håll är i syfte att förbättra förutsättningarna för alla de föreningar som verkar i Stockholm, och det är många. I stort sett alla specialidrottsförbund finns representerade och det finns otroligt många engagerade ideella krafter som verkar för att skapa ett mer inkluderande och aktivt Stockholm. Idrotten är så mycket mer än bara rörelse och motion, idrotten skapar viktiga mötesplatser, minnen och vänskaper. Idrotten bidrar till att barn och unga från olika områden och med olika behov träffas och sysselsätts samtidigt som folkhälsan förbättras. Det kan vi tacka alla eldsjälar i idrottsrörelsen för.
Bo: - När vi bygger och utvecklar staden är det viktigt att tidigt i planeringsskedet ha med idrottsytor och idrottshallar i nya stadsdelar. Vi vill också bjuda in fristående och ideella aktörer för att tillsammans lösa den akuta hallbristen. Det är viktigt att Stockholm utvecklas till en stor och ledande idrottsstad både med stora evenemang och omfattande verksamheter inom breddidrotten.
2. Hur ser ni på sambanden mellan bredd och elit inom idrotten i Stockholm?
Emilia: - I en storstad som Stockholm finns ett brett föreningsliv men vi har också många elitidrottare och elitlag. Breddidrotten ger elitidrotten sin spets, och elitidrotten ger inspiration till breddidrotten.
Det är två sidor av samma mynt. För oss socialdemokrater är främsta fokus att få fler barn och unga att röra på sig. När vi lyckas engagera fler barn och unga till att idrotta kommer det resultera i framtida atleter på elitnivå.
Bo:- Vi anser att, enligt det Idrottspolitiska programmet som finns idag, att vi prioriterar bredd – och ungdomsidrotten. Vi vill dessutom prioritera idrott för funktionsnedsatta. Vi vill lyfta upp mer idrottande för tjejer/kvinnor och då speciellt med tjejer med utländska rötter.
- Vi anser att Elitidrotten är viktig för att utveckla idrotten i Stockholm och att Elit-idrottskvinnor och Elitidrotts-män är mycket viktiga förebilder för våra ungdomar.
3. Vad anser ni om anläggningssituationen i huvudstaden idag och vad har ni för vallöften inför nästa mandatperiod?
Emilia: - Vi har en stor utmaning i Stockholm då det kommer till idrottsytor. Idrott är en fråga som måste vara prioriterad under många år och mandatperioder framöver för att vi ska kunna uppnå en reell förändring och för att vi ska kunna närma oss vår ambition om att bygga i kapp anläggningsbristen. Här är de skattemedel vi får in väldigt viktiga. De möjliggör för oss att fortsätta investera i idrottsanläggningar. Idrott är kanske inte valets stora fokusfråga, men här är valet verkligen avgörande! I princip alla borgerliga partier vill göra kraftiga nedskärningar på barn och ungas fritid, exempelvis på föreningsstödet till idrottsföreningarna. Vill vi istället fortsätta investera i nya idrottsanläggningar!
- Förutom den extra idrottsmiljard som vi levererat under den här mandatperioden har den nuvarande majoriteten dessutom sett till så att det numer är ett tydligt krav vid byggnationer att idrottsyta som tas i anspråk ska tilldelas en ersättningsyta för ändamålet, vilket är en positiv utveckling för idrotten.
- I Stockholm har vi höga ambitioner. Det ska vi som Sveriges huvudstad ha. I valrörelsen 2014 lovade vi en extra miljard till idrottsinvesteringar, något som inte var en självklarhet, och vi har mer än infriat det. När vi närmar oss valdagen har vi öppnat fyra nya idrottshallar och tagit beslut om ytterligare sex stycken, vi har anlagt 19 nya konstgräsplaner och dessutom gjort något som många styren före oss blundat för; börjat renovera badhusen. Den extra idrottsmiljard vi har anslagit för dessa projekt är en tydlig idrottsprioritering från vår sida och vårt fokus är att skapa möjligheter och förbättra förutsättningarna för idrotten. Vi ser vilka positiva effekter idrottsmiljarden har haft och går därför till val på att utlova en ny idrottsmiljard.
Bo: - Moderaterna vill investera långsiktigt i fler nya idrottshallar, is- och simhallar samt spelplaner och bjuda in fler aktörer för att utforma och utveckla stadens idrottsliv.
• Moderaterna planerar och föreslår tre multihallar som tar 1500 till 2500 åskådare till idrottsrörelsen i Stockholms stad (samt en fjärde multihall som byggs av KFUM )
• Planerar för fem till sex nya fullstora idrottshallar utöver de som redan planerats.
• Planerar för tre nya simhallar. I Vällingbyhallen och Västertorpshallen försvinner simhallarna och ersätts med nya i närområdet. Det byggs en helt ny på Norrmalm vid Norrtull. Idrottshallarna finnas kvar för föreningsidrotten och där bygger vi mer idrottsytor för föreningarna.
• Planerar för fyra till fem nya ishallar (två av dem ersätter Hovet som rivs).
4. Vad önskar ni ska prägla idrottspolitiken i Stockholm under den kommande mandatperioden?
Emilia: - Det behövs ett större fokus på behovet av tillgänglig idrott i hela staden. Det ska inte spela någon roll vem du är, vad du har för behov, vilken del av staden du bor i eller hur stora dina föräldrars plånböcker är. Du ska alltid finna idrotten i din närmiljö. Vi ser att barn och unga i socialt mer utsatta områden idrottar i mindre utsträckning än genomsnittet och därför är våra ytterstadssatsningar otroligt viktiga. När flera andra partier vill minska satsningarna på ytterstaden vill vi tvärtemot främja idrottandet i de områdena så att idrotten fortsatt kan vara en katalysator för en positiv samhällsutveckling.
Bo: - Stockholm behöver en ny idrottspolitik som prioriterar idrotten framför kostsamma fördyringar och förseningar. Vi behöver ett nytt politiskt ledarskap!
5. Vilken inställning har du och ditt parti till ett eventuellt Vinter-OS 2026?
Emilia: - Vi är positiva till att låta Stockholm arrangera större evenemang så som ett vinter-OS. Det skulle bidra till underhållning för stockholmarna men också marknadsföra Stockholm som turiststad och på så sätt gynna stadens näringar. Vi vet dock att vi behöver en bred överenskommelse bland stadens partier för att det ska kunna bli en realitet.
Bo: - Moderaterna är positiva till att ansöka om ett Vinter - OS 2026 förutsatt att det finns statliga garantier i projektet och att det inte ekonomiskt belastar Stockholm Stad.
Datum: 2018-08-30
Idrottens miljöorganisation fyller 30
Miljön blir en valfråga, det stod klart när Städa Sverige samlade sina 44 specialidrottsförbund som under 30 år plockat upp miljontals kilo skräp i skogar, parker, längs vägar och i vattendrag. Miljöministern Karolina Skog har insett värdet av vad Städa Sverige åstadkommit och närvarade under jubileet. Mitt i allvaret bidrog Björn Ferry, en mästare i oneliners, till många skrattsalvor på Bosön, Lidingö, den 23 augusti.
Städa Sverige är en ekonomisk förening med 43 idrottsförbund som medlemmar. Dessa fick ta emot en check på 11 600 kronor var. Denna utdelning var en del i firandet av 30 framgångsrika år.
45 miljoner kilo skräp. Läs den siffran en gång till och ta in allvaret.
Så mycket har 500 000 deltagare från landets idrottsklubbar tagit upp ur vår natur under 30 år.
– Alla har någon gång sett de gula plastsäckarna längs vägarna, ändå är det för få som känner till oss, idrottens miljöorganisation, säger Bengt Jönsson, sedan tolv år styrelseordförande i Städa Sverige.
45 miljoner kilo... Och då är ändå städningen av landets kuster och vattendrag en ung företeelse i sammanhanget. 2010 började Städa Sverige med städning längs kusterna, i insjöar och älvar.
Miljöminister Karolina Skog (MP) som gästade organisationens 30-årsfirande ser med allvar på all plast i naturen.
– Forskare har hittat plast i vatten runt hela jorden. I hav, sjöar och älvar. Det gör Städa Sveriges arbete så viktigt. Ni var bland de första att bekämpa skräpet och har bidragit till att det nästan blivit en folkrörelse..
Satsar en miljon
2016 kom en rapport där det varnades för att det år 2050 finns mer plast än fisk i haven. Fortum är en av över 500 partners till Städa Sverige. Det är de som gör det möjligt att finansiera alla städuppdragen som föreningarna utför.
– Det kostar oss en miljon i föreningsbidrag, men handlar om ett unikt mervärde. Här gör pengarna verkligen nytta, säger Johan Englund, kommunikationschef på Fortum.
Han berättade att projektet Älvstädningen är viktigt ur ett miljöperspektiv och att bolaget genom sitt partnerskap samtidigt kommer nära sina presumtiva kunder på platser där man är aktiva med sin vattenkraft.
Nyligen städade drygt 30 föreningar, med Städa Sverige-ambassadören Björn Ferry på plats, i och längs med Ljusnan i Hälsingland. Efterföljande helg städades Dalälven, därefter Klarälven.
Den taggade basebollklubben Karlskoga Bats var en av de föreningar som berättade om sitt engagemang mot skräpet och vad detta gett klubben.
– Vi brukar få ihop 30-40 säckar i vårt städområde, där Svartälven mynnar ut i sjön Möckeln. Det är skrämmande vad människor slänger i naturen. Vi har bland annat hittat en gasolgrill och ett bilbatteri som några måste ha ansträngt sig för att släpa ut i naturen, berättar Daniel Lindkvist, ledare i basebollklubben Karlskoga Bats(bilden ovan). Bats har cirka 40 ungdomar plus seniorverksamhet. Intäkten från städningen finansierar varje år träningsläger eller cupdeltagande.
Så visst är det tveeggat. Städningen borde inte behövas, men gör det och ger samtidigt pengar till idrottsförbunden och klubbarna. 250 miljoner kronor har gått till förbunden och deras klubbar under de gångna 30 åren.
Ankarsrums OK först
Liksom Karlskoga Bats hade Ankarsrums OK en delegation på Bosön. Klubben var 1988 allra först med att städa för Städa Sverige, som då hette Pool 2000, och varje år har den småländska klubben använt pengarna till att springa 25-manna någonstans i Stockholmsområdet. Sammanlagt har klubben genom åren plockat upp ca 160 ton skräp och genom det tjänat drygt 400.000 kronor till klubbkassan. För detta långsiktiga arbete fick man nu en bonuscheck på 5.000:- av Städa Sverige.
Robert Tennisberg, känd från Radiosporten och numera Viasat, höll i trådarna som moderator. Trots sin rutin fick han kämpa med manus när Björn Ferry berättade om sin karriär, arbete inom Städa Sverige och tv-serien "Storuman Forever". Den forne skidskyttens rappa kommentarer ledde till många skratt och applåder.
Björn Ferry har varit aktiv i Städa Sverige sedan år 2013.
- Jag var ingen miljömupp från början, sade Björn bland annat.
I dag är det annorlunda och han och frun Heidi Andersson, armbryterskan från byn Ensamheten, tävlar sinsemellan om att vara minsta miljöboven. Därför tog Björn tåget till Stockholm och Städa Sveriges jubileum.
- Jag tror på människorna. Vi förstår mer och mer vad vi utsätter vår jord för.
När han är ute med städgrupper handlar det ändå om tävlingsinstinkt:
- Det är ju helt meningslöst om man inte hittar något.
Den före detta elitsimmerskan Louise Karlsson är kustambassadör för Städa Sverige. Hon berättade att hon numera gärna simmar i öppet vatten och då konfronterats med den ökade nedskräpningen av havet vilket bidragit till hennes engagemang.
Nöjd ordförande och vd
Samtliga förbund fick en check under 30-årsjubileumet och Bengt Jönsson var nöjd.
– Det här var vårt första stora evenemang. Avsikten var en lättsam eftermiddag och jag tycker att det blev bra. Vi ville visa våra ägare, förbunden och deras föreningar, att deras arbete gör nytta. Städa Sverige snackar inte – vi gör det.
Mats Wesslén, vd, avrundade:
- Vi behövs mer än någonsin, dels för att kunna städa upp skräpet, dels för att öka hållbarhetstänket hos ungdomar. Idag har vi 10 000 unga per år i våra projekt. Visionen är 100 000 i städning per år!
Städa Sveriges ordförande Bengt Jönsson överräcker jubileumschecken till en glad Annika Wrenkler, på Racerbåtsförbundet.
Text och foto: Jonny Andersson
Datum: 2018-08-29
IDROTTEN BYGGER BROAR
Debattinlägg inför valet av Johan Storåkers
Idrotten är Sveriges största folkrörelse och samlar 3,1 miljoner medlemmar, cirka 650 000 ideella ledare och runt 20 000 föreningar. 71 specialidrottsförbund organiserar fler än 250 olika idrotter. Det är en enorm kraft i samhällsbygget och bidrar tydligt till ett starkare land.
Idrotten bygger broar och för människor samman. Över olika former av gränser, geografiska, sociala, kulturella och åldersmässiga m.m. Sveriges största folkrörelse håller ihop vårt land och skapar kontaktytor och verksamhet som bidrar till stor samhällsnytta. Svensk idrott utvärderas bland annat genom Centrum för idrottsforskning (CIF). Den samhällsnytta som idrotten skapar är ofta mer tydligt analyserad än till exempel kulturlivet i vårt land. Empiriskt underlag finns att studera i bland annat följande vetenskapliga översikt.
Själv är jag verksam och bor i Sundbyberg som jag gillar mycket, men min hemstad är påtagligt segregerad. Då jag rör mig i det lokala samhället hör jag ofta historier om hur barn och ungdomar från helt olika bakgrunder genom idrotten har fått en stark gemenskap och ökad förståelse för varandra.
Som kommunpolitiker har jag ett extra intresse för anläggningsfrågorna.
När olika stadsdelar och lokala områden analyseras i landets kommuner är det viktigt att det tidigt i samhällsbyggnadsprocessen planeras för idrottsanläggningar och idrottsytor. Omvänt är det angeläget att idrotten gentemot politiker och tjänstemän bevakar sina intressen i ett tidigt skede av planeringsfasen. Annars är det stor risk att mycket redan är låst när en medborgare eller förening vill påverka.
Ett negativt anlägggningspolitiskt exempel är Hammarby Sjöstad där ett antal beslutsfattare började analysera idrottsytor först när denna stadsdel till stora delar var färdigplanerad.
För ett starkt idrottsliv i vår nations kommuner krävs ett stort ansvarstagande från kommunala politiker och tjänstemän, men även att idrottsledare och andra nyckelaktörer bidrar till goda resultat genom konstruktiv samverkan.
I många fall är även företrädare för idrotten alltför blygsamma och tar inte initiativ till en tidig dialog med kommunala politiker och tjänstemän. Det är dags att idrottsledare slutar vara naiva och i stället tar en större plats inom den kommunala maktapparaten.
När vi talar om idrottsytor är det viktigt att påpeka att det vi syftar på är platser för organiserad inomhus- och utomhusverksamhet, spontan utövning och att behålla högkvalitativa ytor i naturen inklusive vatten för att möjliggöra mycket av den träning och tävling som sker runtom i landet. Anläggningar består som bekant inte bara av hallar och idrottsplatser.
Skolidrotten central
Idag är det stora skillnader i folkhälsa mellan olika medborgare och ofta hör detta ihop med socioekonomiska förhållanden. En bra stadsbyggnadsprocess som ger goda förutsättningar för vår största folkrörelse är en investering i bättre folkhälsa och effektiv socialpolitik. Vidare måste det vara en central målsättning när lokala samhällen planeras att det tydligt även fokuseras på idrottsverksamheten i skolan. Det är inte minst viktigt för att få nya svenskar aktiva. Många av de personer som söker sig till vårt fina land har nämligen inte samma folkrörelse- och föreningstradition som vi som är uppväxta här. Speciellt om vi vill rekrytera yngre tjejer till idrotten är skolan en effektiv samverkanspartner.
Den 4 september kommer det i Sundbyberg att arrangeras ett högkvalitativt idrottspolitisk samtal. Vi ska prata om olika aspekter av idrotten i samhället inklusive om den unika multihall för flera idrotter som vi planerar i Sundbyberg.
Platsen är Allaktivitetshuset, Sturegatan 10, i centrala Sundbyberg.
Vi startar kl.18.30 och undertecknad leder den idrottspolitiska kvällen.
Följande gäster kommer:
Björn Eriksson
Ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.
Katarina Henriksson
Ordförande Svenska Konståkningsförbundet och styrelseledamot i Sveriges Olympiska Kommitté.
Jan Kihl
Ordförande Sundbybergs Idrottsallians (Samlingsorganisation för Sundbybergs idrottsföreningar) och ordförande i Sundbybergs IK Orientering.
Anders Larsson
Ordförande Svenska Ishockeyförbundet och styrelseledamot i Sveriges Olympiska Kommitté.
Anette Norberg
Styrelseledamot Sveriges Olympiska Kommitté, OS-guldmedaljör i curling.
I Sundbyberg och Sverige möts varje dag många människor i idrottens mylla. Någonstans i skärningspunkten mellan vardagens slit och drömmarna om en bättre framtid. Idrotten bygger många mänskliga broar i vårt fina land. Vår största folkrörelse gör Sundbyberg och vår nation starkare!
Idrottskommunalråd (L) i Sundbyberg
Förstanamn på Liberalernas kommunfullmäktigelista i Sundbyberg
Medförfattare till två av f.d. Folkpartiets idrottspolitiska program
Datum: 2018-08-21
INFÖR RIKSDAGSVALET
Tidningen Sport & Affärer har under lång tid bevakat svensk idrottspolitik. Den 9 september är det val och vi kommer inför detta viktiga demokratiska datum på www.sportaffarer.se följa upp en del nyckelfrågor inom idrottspolitiken och vad olika förtroendevalda som är aktiva i debatten har för ståndpunkter. Det gäller både förtroendevalda inom politiken på olika nivåer men även personer som är verksamma i idrottsrörelsen. I det senaste numret av tidningen Sport & Affärer, som distribuerades med Dagens Industri, så publicerades det en större idrottspolitisk enkät med svar från företrädare för riksdagspartierna. Vår ambition med de olika publiceringarna är att stärka den idrottspolitiska informationen och det offentliga samtalet om Sveriges största folkrörelse. Fler inlägg kommer succesivt att publiceras innan valet här på sajten.
1. Vad bidrar idrotten med till det svenska samhället?
Annika Strandhäll, idrottsminister:
- Oerhört mycket. Idrotten är en brobryggare som skapar gemenskap mellan människor som annars inte skulle träffat varandra, men den skapar också arbeten och ekonomisk tillväxt. Idrotten bidrar till en bättre folkhälsa men ger också en demokratisk skolning eftersom många tar sina första ledar- eller styrelseuppdrag inom just idrotten. Men framför allt är kanske idrotten en glädjespridare som skapar oerhört mycket glädje och välbefinnande. Idrottsrörelsen är en central del i det svenska samhället som bygger Sverige starkare.
Saila Quicklund(M), riksdagsledamot och idrottspolitisk talesperson:
-Idrottsrörelsen – med sina 3,2 miljoner medlemmar, 650 000 ledare och 20 000 föreningar – är en fantastisk tillgång för det svenska samhället. Den måste vi värna. Idrotten erbjuder glädje, gemenskap, struktur och livslångt lärande. Forskning visar också att idrotten har en unik förmåga att nå unga människor från utanförskapsmiljöer.
Bettan Andersson(V), Ordförande i idrotts- och föreningsnämnden i Göteborgs Stad och ordförande i styrelsen för det kommunala bolaget Got Event:
- Glädje, gemenskap, folkhälsa och att vara del i en folkrörelse som är demokratiskt uppbyggt.
Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet:- Oj, listan kan göras lång då idrottsrörelsen som folkrörelse spänner över många olika samhällsfält. Idrotten bidrar med allt från folkhälsa genom fysisk aktivitet och medlemmarnas möjlighet att finnas i ett sammanhang, idrottsföreningen eller träningsgruppen, till den elektriska stämning och spänning vi kan få uppleva i VM-slutspelet i fotboll eller slutrundan i skidskyttestafetten. RF har låtit 16 forskare i 13 översikter gå igenom den befintliga forskningen över idrottens samhällsnytta. Den rapporten ger en bra och gedigen bild av idrottens bidrag till svenska samhället. www.rf.se/idrottenssamhallsnytta/
2. Vilka anser du är de viktigaste idrottspolitiska frågorna inför nästa mandatperiod?
Annika:
- Under mandatperioden har vi prioriterat upp idrotten betydligt. 2018 får idrotten 258 miljoner kronor mer i stöd jämfört med 2014. Jag hoppas därför att vi ska kunna fortsätta prioritera idrotten så att den kan växa och utvecklas och nå fler. Målet måste vara att alla, men kanske särskilt barn och unga, ska få ta del av idrotten på lika villkor. Socialdemokraterna har även presenterat ett löfte om en särskild satsning på att minska ensamheten bland äldre och öka äldres idrottande. Det går vi till val på.
Saila:
- Moderaterna vill utforma en modern idrottspolitik som bygger på inkludering, jämställdhet och ett stärkt samarbete med till exempel skola och sociala myndigheter. Idrotten måste fortsätta att utvecklas både avseende spets och bredd. Detta handlar om att erbjuda alla barn och ungdomar möjligheter till träning och tävling på olika nivåer. Idrottslyftet var alliansregeringens reform för att stimulera till ökad bredd. Denna satsning har visat sig vara framgångsrik och Moderaterna vill därför utreda hur reformen kan utvecklas till att omfatta fler, till exempel äldre. Vi vill även verka för mer idrott inom ramen för fritids.
Bettan:
- Att vi måste bygga anläggningar och ytor för idrott i takt med att landet växer. Vi får inte bygga bostäder på bekostnad av detta, båda behövs. Men även att se till att idrottsföreningarna kan hålla nere kostnaderna för barn och ungdomar, idrott ska inte vara en klassfråga. Idrottsytor ska in i PBL!
Björn:
- Anläggningsfrågan – eller snarare tillgänglighetsfrågan – i relation till idrottsutövande i olika former kommer att bli helt avgörande kommande period. Vi vill skapa en idrott för hela livet och vi ser fantastiska utvecklingsinsatser bland våra medlemmar men då måste vi få till en lösning på var vi skall utöva vår idrott. Redan i dag står barn och grupper i kö för att få plats och i takt med att vi lockar till oss nya grupper och utvecklar vår idrottsrörelse så måste det finnas en parallell plan som utvecklar tillgänglighetsfrågan. En annan viktig fråga blir att klara av att se att idrotten spänner över så många politikområden och att finansieringen behöver bli större än bara själva idrottsanslaget. Ett exempel på det är vårt förslag på satsning och stöd för idrott för äldre som hos flera partier också välkomnats. Det handlar om friskvård och gemenskap för att våra äldre ska kunna må bättre - vilket också är besparingar för sjukvården. Men dessa satsningar får inte dras från de pengar som går till barn- och ungdomsidrott. Tillit till en fri och självständig idrottsrörelse måste finnas samtidigt som vi tillsammans med politiken finner flera samverkansområden/politikområden vi ser att vi har nytta av att utveckla från båda sidor.
3. Anser du att Sverige ska ansöka om att få arrangera Vinter-OS 2026?
Annika:
- Regeringen har ännu inte tagit ställning, men jag är försiktigt positiv och har en bra dialog med Sveriges olympiska och paraolympiska kommitté och Riksidrottsförbundet. Det är klart att det vore spännande och det skulle kunna inspirera hela Idrottssverige, men om det ska ske måste det finnas en bred samsyn inom idrotten och politiken. Först och främst är det idrotten och de berörda kommunerna som måste samlas kring att vilja ansöka. Samtidigt är det uppenbart att förutsättningarna för en ansökan har förbättrats betydligt genom IOK:s nya förhållningssätt där spelen ska vara hållbara och där det ekonomiska stödet är större.
Saila:
- Ett framtida svenskt OS är en spännande tanke, och i Sverige finns stor kompetens och kunskap om att arrangera stora idrottsevenemang. Dock måste detta ske med ansvar för helhet och ekonomi. Exempelvis måste de investeringar som görs avseende bostäder, infrastruktur ge avkastning till samhället även efter spelen.
Bettan:
- Om vi kan genomföra ett OS med fokus på miljö och mänskliga rättigheter där inte bara staten är med och bidrar utan även näringslivet så är jag positiv. Ett OS betyder väldigt mycket för idrotten.
Björn:
- RF står bakom ambitionen och förhoppningen om ett Vinter-OS och ett Paralympics i Sverige 2026. Detta görs dock inte villkorslöst utan ett OS i Sverige 2026 får inte ske på bekostnad av ordinarie satsningar på idrotten och måste också vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. Det är också viktigt att understryka att för ett lyckat evenemang som ger effekter på lång sikt så behövs det en särskild satsning, en idrottslig och folkhälsosatsning med nya pengar som ska möjliggöra genomförande hand i hand med idrottens eget utvecklingsarbete Strategi 2025.
4. Riksidrottsförbundet önskar att idrott läggs till i plan- och bygglagens 2 kap §7 för att kommunerna ska ta med anläggningar och idrottsmiljöer vid planläggning. Vad anser du om detta?
Annika:
- Det är en spännande fråga och att ha en god tillgång till idrottsanläggningar är oerhört viktigt för att ge idrotten goda förutsättningar att växa och finnas tillgänglig för alla. I första hand är ju det en fråga för kommunpolitiker, men jag tror att idrotten behöver få ta större utrymme i detaljplaneringen, inte minst eftersom det är ett sätt att öppna upp och skapa mötesplatser – och på så sätt få till bättre städer och samhällen. Just nu är inte en sådan lagstiftningsförändring aktuell, men det kanske är någonting vi får komma tillbaka till.
Saila:
- Moderaternas utgångspunkt är att det behövs färre regleringar i plan- och bygglagen, inte fler. På så sätt vill vi göra det enklare att bygga såväl bostäder som idrottsanläggningar och skolor. Plan- och bygglagen är redan idag extrem i sin detaljstyrning. Idrottsytor är, precis som skolor och annan samhällsservice, ett kommunalt ansvar.
Bettan:
- Ja absolut, det anser jag är nödvändigt.
Björn:
- Vi konstaterar tyvärr att denna fråga blir allt viktigare då idrottsytor och mötesplatser för människor att utöva fysisk aktivitet väger allt för lätt i dagens planarbete. Bostadspolitiken och den byggboom som just nu råder gör det för enkelt att ”gena i kurvan” och inte beakta dessa viktiga ytor för människors hälsa. Vi vill få till ett byggande under parollen – Bygg för vår hälsa! För att komma dit tror vi att ett lagstöd för detta kan vara en framkomlig väg även om vi jobbar metodiskt på med att också försöka stärka idrottsrörelsen roll i samhällsplaneringsprocessen främst via våra 19 distrikt.
5. Bör Sverige ha en fristående organisation för arbetet mot doping?
Annika:
- Vi måste följa hur arbetet går med den nya internationella antidopningskoden och sedan måste ett beslut tas tillsammans med Riksidrottsförbundet. Men från min horisont så tror jag att en fristående organisation skulle ha en del fördelar, inte minst för att skapa bättre förutsättningar för att bredda antidopningsarbetet och uppnå en bättre folkhälsa.
Saila:
- Moderaterna har under hela mandatperioden kraftfullt argumenterat för en fristående antidopningsenhet, i anslutning till ett universitetssjukhus. Dopning har gått från att vara ett idrottsproblem till att bli ett allvarligt samhällsproblem, och de flesta länder i västvärlden har numera en fristående antidopningsenhet. Sverige bör ansluta sig till övriga nationers linje i denna viktiga fråga.
Bettan:
- Jag anser att modellen vi har idag är välfungerande och rättssäker. Har dock inte tagit aktiv ställning i frågan.
Björn:
- Ett första konstaterande är att att det i Sverige skett en hälsosam förflyttning av debatten från att handla om organisering av verksamheten till hur vi på bästa sätt bekämpar doping. Vi har från WADA fått klartecken till att vår antidopingverksamhet uppfyller alla formella krav. På det sätt den svensks idrottsrörelsen har valt att organisera arbetet i dag uppfyller vi alltså kraven enligt gällande WADA-kod och vi ser inte att det behövs en fristående organisation i dagsläget. Hur det ser ut i morgon då koden just nu är föremål för en revidering är ju en helt annan fråga och vi förbereder vi oss på ett nytt läge om det kommer att uppstå krav på förändrad organisation i och med detta. Oavsett organisationsform så anser vi dock att det är viktigt att folkrörelsen idrott fortsatt tar ett stort ansvar för frågan speciellt när det gäller utbildningsinsatser och de värderingsfrågor som är så starkt kopplade till ett fusk inom idrottsrörelsen som dopningen utgör.
Datum: 2018-08-10
TV-experten kommenterar jätteavtalet
Analys av Sport & Affärers Frank Östergren
Telia har köpt Bonniers Broadcasting för 9.2 miljarder. Datum: 2018-08-01
Det innebär att TV4, betalkanalen C More och finska MTV får en penningstark ägare. Men vad betyder det för oss tv-sporttittare? I nuläget ingenting.
Affären ska först godkännas av både svenska och EU:s konkurrensgranskare.
Ges klartecken slutförs köpet andra halvåret 2019. De flesta attraktiva tv-sporträttigheter – dit räknar vi VM och EM i fotboll, OS, VM i ishockey, friidrottens mästerskap och GP-tävlingar, fotbollsligor som Premier League och Bundesliga, landskamper i fotboll med mera – där finns redan avtal som i de flesta fall sträcker sig långt fram i tiden. Det är först när avtalen ska förnyas som Telias kanaler kan ge sig in i budgivningen. Men ännu är det för tidigt att spekulera i hur sportutbudet i TV4 och C More kommer att gestaltas under den nya ägaren. Ingenting har sagts om inriktningen på kanalernas innehåll, ingenting om vilken självständighet kanalerna kommer att ha gentemot ägaren. Det egentliga arbetet kan först börja när affären är genomförd.
Hinder och möjligheter
Ett hinder är statens 37-procentiga ägande av Telia.
Sveriges Television ägs visserligen av en stiftelse, men verksamheten drivs under statlig tillsyn och finansieras än så länge via licensmedel. TV4 har statligt sändningstillstånd. Det gör att konkurrerande SvT och TV4 delvis har samma ägare, något som kan ha betydelse när affären myndighetsgranskas.
Går affären igenom är det på distributionssidan vi tv-tittare blir vinnare.
Telia ligger långt framme vad gäller att till olika plattformar distribuera tv-bilder.
Företaget var först i Sverige med kabel-tv i större skala, genom det bolag som idag heter Comhem. Man var även tidigt ute vad gäller ip-tv, det vill säga tv via telefonnätet, både det gamla analoga nätet och via fiber. För cirka 20 år sedan gjorde Telia några enstaka försök att själva sända sport, bland annat ishockeylandskamper. Men då gav det ingen mersmak, utan företaget har koncentrerat sig på den tekniska utvecklingen. För oss sporttittare är det positivt ...
Läs mer »
Andra halvlek i fotbollsallsvenskan
Gunnar Persson om tabelläge, spelarstatus, träningsupplägg och skadelista
Fotbollsallsvenskan har nått halvvägs.
• AIK, Hammarby och Norrköping gör upp om guldet.
• Malmös tränarbyte betyder nytändning.
• Göteborg och Elfsborg har stora problem.
• Trelleborg, Brommapojkarna, Sirius och Dalkurd slåss med varandra för att undgå att åka ur.
Men medan omgång efter omgång avverkas bör man ta en titt bakom kulisserna för att närmare studera den dagliga verksamheten.
Spelartrupperna har fått återhämta sig under VM-uppehållet. Skadejournalerna har kortats betydligt. Fem lag är just nu helt utan justeringar medan sju spelare ser ut att helt och hållet missa återstoden av säsongen. Just nu är läget rimligt. Men med flitigt matchande kommer utmattningen och förslitningsskadorna samt som grädde på moset också de rena olyckorna. Efter att ha kollat saken med f.d. sportchefer, tränare och fystränare (folk med insyn som inte har direkt ansvar just i år) kan jag skissa på en problembild för svensk elitfotboll:
Utgångspunkten är den professionalisering (heltidsanställning av spelare) som följde på det första stora tv-avtalet 1997. Sverige har alltså haft proffsfotboll, åtminstone till namnet, i drygt 20 år. Men utvecklingen har inte varit linjär. Det är inte så att det träningsinnehåll som fanns 1997 har byggts ut och förstärkts. Utvecklingen har snarare präglats av modemässiga inbrytningar och förändringar av sportsliga grundvillkor.
För det första medförde Zlatan Ibrahimovics genombrott att bollteknik lyftes fram och fick en högre prioritet. I många fall har det tyvärr skett på bekostnad av den riktigt krävande fysiska grundträningen. Effekt: Spelarna lattjar bättre med bollen men orkar inte genomföra en hel säsong. När orken tryter blir man sliten och mottaglig för skador.
För det andra har säsongen förlängts. 1997 hade Allsvenskan 26 omgångar, idag ska man spela 30 matcher. 1997 varade seriesäsongen från 6 april till 26 oktober. Spelåret 2018 inleddes 1 april och kommer att slutföras i mitten av november. Dessutom har Svenska Cupen relativt nya form där gruppspelet, med start i mitten av februari, tjänar som förberedelse för serien tidigarelagt tävlingsstarten ytterligare.
För det tredje spelas numera en allt större del av matcherna på konstgräs. Här hänvisas ibland till en undersökning från Linköpings Universitet som sägs friskriva konstgräset från menlig fysisk påverkan. Men resonemanget där luktar beställningsjobb från underlagsproducenterna. Stumt underlag sliter på spelarna som då blir mottagliga för underkroppsskador. Det är nog inte svårare än så.
Förändringarna har medfört att lag ibland lägger upp träningen för att vara matchklara till cuppremiären i februari. Inte, som tidigare, i början av april. Där faller merparten av den tunga träningen bort. Resultat: Spelarna orkar inte och skadorna kommer ofelbart om inte återhämtningen sköts rätt. Om man är sliten öppnar skiftena mellan gräs och konstgräs för ytterligare skadebenägenhet. För laget som helhet innebär ”cupupplägget” att kollektivet rasar ihop efter sommaren, när man inte tränat rationell fys på ett halvår ... Datum: 2018-07-31
Läs mer »
Några ord om fotbollsfesten
Krönika av Uno Grönkvist
VM i Ryssland blev en strålande fotbollsfest. Spännande matcher, oväntade resultat och till slut en segrare som kändes helt rättvis.
Mediebevakningen av detta megaevent har varit massiv och inte mycket återstår att kommentera när fotbollsentusiasterna här hemma nu har lugnat ner sig och vänder blicken mot Allsvenskan och serierna därunder. Men några personliga reflektioner kan jag ändå inte avhålla mig från, impregnerad av intryck som man har blivit av en hel månads ihållande VM-rapportering.
¤ Spelarnas beteende väcker frågor. Varför tar de sig så god tid på att lämna planen när de blir utbytta? Plötsligt verkar de utmattade och lunkar sakta mot spelarbåset, kysser gräset, applåderar publiken och kramar sina avbytare. De borde lära sig av hockeyn. Där sker bytena på löpande band utan att speltempot blir lidande.
¤ Är skådespelarutbildning obligatorisk på vägen till fotbollens elitnivå? Numera ramlar de vid minsta beröring, rullar runt flera varv och verkar vara nära döden. I mina ögon är det inte fair play att ständigt söka obefogade straffar och frisparkar. Tyvärr uppmuntras ofoget av många sportjournalister som hyllar spelare som ”fixar en straff” åt det egna laget.
¤ Även tröjdragningar, armbågar och spelarprotester mot domarna har kulminerat under detta VM. Fotboll har allt mer utvecklats till en kontaktsport, typ handboll och blir därmed mer svårbedömd. Spelet är snabbt och hårt, men frågan är om det är bra. Kortväxta tekniska spelare får allt svårare att hävda sig mot muskulösa bjässar uppemot två meter, inte minst i straffområdet.
¤ Det är valår och regeringen vänder kappan efter vinden. Ingen minister reste till Moskva för att vara med på invigningen. Anledningen var att visa solidaritet med Storbritannien efter det att Ryssland pekats ut som ansvarigt för mordförsöket på en avhoppad dubbelagent. Men när väl Sverige gått till åttondelsfinal fick det vara nog med protester, dock först efter att regeringen hade stämt av med makthavarna i England och Danmark (!) och näringsminister Mikael Damberg satt på hedersläktaren. Så mycket för den protesten!
¤ På den positiva sidan – ej att förglömma det svenska landslagets insats – var videodomaren VAR som hjälpte domarna på planen att fatta korrekta beslut. Kanske innebär det slutet för det bedrövliga vrålet om ”domarjävel” på kommande matcher på internationell nivå?
¤ Publikinramningen på de fina arenorna gjorde mycket för att dramatisera matcherna. Fina publiksiffror hela vägen. Ytterligare ett argument för att förlägga den här typen av prestigeevenemang till folkrika länder.
¤ Trots negativa spekulationer lyckades Ryssland genomföra detta jättelika evenemang på ett utomordentligt sätt. Lovorden var många från FIFA, spelare och fans.
¤ Mest synd var det om alla de publikvärdar som bildade en säkerhetsram runt alla fotbollsplaner. I två timmar eller mer stod de med ryggen mot spelet med bara någon meters mellanrum. Såg aldrig nån som vred på huvudet för att få en glimt av spelarna.
¤ SVT och TV4 svarade gemensamt för sändningarna till Sverige. Sakligt och professionellt överlag. Skönt att gammel-TV den här gången kunde ta hem spelet i konkurrens med de stora nätverken som allt oftare bjuder mest och stänger ute många tittare som inte är beredda att betala extra för att se sina idoler.
Vi gladdes och vi minns! Om fyra är det dags igen. I Qatar, av alla platser.
Uno Grönkvist
Journalist och författare
Datum: 2018-08-01
Fotbollsfesten är över - välkommen tillbaka till verkligheten
Grattis Frankrike. Full respekt Kroatien. All heder åt Sverige.
Fotbolls-VM är över; världsevenemanget som under den pågående värmeböljan präglat den senaste tiden för väldigt många av oss(närmare tre miljoner svenskar följde till exempel kvartsfinalen mot England). Vapenskramlarn Herr Putin bytte över en natt spelplats från VM och finalen i Moskva, till Finland och fick där äran att möta Herr Trump, som nyligen hotat med att lämna Nato. Bakom lyckta dörrar diskuterade dessa potentater bland annat om det amerikanska presidentvalet var riggat! Spelplatsen ett Finland som i det senaste kriget utkämpade två heroiska vinterkrig mot den ryska björnen men som till slut fick släppa Karelen till de numerärt överlägsna ryssarna. Välkommen tillbaka till verkligheten i vår galna, sköna värld. Detta välorganiserade VM blev nära nog en total propagandaseger för Putin fram till dess att den regimkritiska gruppen Pussy Riot stormade planen. Detta mitt under pågående VM-final inför miljarder tv-tittare och mitt i en viktig kontring för det vilt kämpande Kroatien. Men "idrott och politik hör ju inte ihop". Kroatiens och Sveriges kämpaglöd är något jag tar med mig rent sportsligt från detta VM liksom många dramatiska matcher som den mellan Belgien och Japan. Att de största idrottsevenemangen förläggs till odemokratiska regimer ger dock alltid en dålig eftersmak i munnen.
Nu tar vi på redaktionen några veckors semester. Maila gärna redaktionella tips till oss så tar vi tag i dem när vi är tillbaka.
Vi önskar dig en riktigt skön sommar!
Redaktionen
Som lyckobringare under VM tog jag fram fotbollslandslagets matchtröja från 1994 med alla spelarautografer. Jag fick den i samband med att jag arbetade med SvFF:s VIP-club. Det fanns ju en del paralleller: harmonin och sammanhållningen i laget, en klurig förbundskapten, ett mycket starkt folkligt engagemang och sist men inte minst rekordvärmen.
Datum: 2018-07-16
Snart dags för VM-final i Moskva
Sport & Affärer har frågat några profiler inom sport och media om vilka de tror får lyfta VM-bucklan nu på söndag och deras syn på Sveriges VM-insats.
Bosse Andersson omgiven av svenska fans inför åttondelsfinalen mot Schweiz, den 3/7 i S:t Petersburg.
Bosse Andersson, Djurgårdens IF:
- Kroatien vinner VM finalen, De har imponerat som kollektiv och individuellt med storspelare som Modric i spetsen. Sedan har man haft marginalerna med sig i avgörande lägen och det ger trygghet och självförtroende.
- Sverige skall vara mycket nöjda med sin insats. Det är imponerande att avancera till kvartsfinal som kollektiv. Att Sverige kommer till ett VM-slutspel, vinner gruppen och går vidare till kvartsfinal är en bragd i sig. Detta trots att vi inte fick igång Emil Forsberg/Victor Claesson eller Toivonen/Berg vilka tillsammans gör ett mål.
Daniel Kindberg, ÖFK-profil:
- Frankrike vinner. Det är det mest kompletta laget med några stora matchvinnare!
- Jag tycker att Sverige gjorde mycket mer än förväntat! Självklart tror och tycker jag att såväl Ken Sema som Sotirios skulle ha förstärkt truppen och laget samtidigt som Ghoddos borde fått chansen att representera Sverige. Jag var själv inte på plats i Ryssland men tycker att båda tv-kanalerna gjort föredömliga satsningar och intressanta reportage!
Jonas Persson,vd, Commercial Sports Media, styrelsemedlem Kalmar FF:
- Jag har trott på Frankrike från början och de vinner för att de har den bredaste och bästa truppen. Det syns bla i det sammanlagda värdet på spelarna. Sveriges insats var enastående samtidigt som ett par spelare inte riktigt var formtoppade. Marcus Berg var fantastisk på att komma i lägen och hade han haft lite marginaler på sin sida hade Sverige varit i VM-final. Jämför med 1994 då anfallarna Kennet Andersson gjorde fem mål och Martin Dahlin fyra. Tv-produktionerna har varit mycket bra och intensiva. Producenterna har lyckats fånga känslorna. Både SvT och TV4 har gjort det bra.
Lasse Svensson, Siriusprofil:
- Frankrike vinner med sitt väl sammansatta lag! Sverige har överträffat alla förväntningar! Stort Grattis till Janne och hela gänget! För att kunna nå längre MÅSTE man dock ha några på mittfältet och framåt som är vassare! Önskar alla fotbollfans en fortsatt skön sommar! Nu får vi följa superettan , allsvenskan och alla andra serier på både dam- och herrsidan...
Lennart Ekdal, tv-profil och pappa till duktige landslagsspelaren Albin:
- Kroatien vinner VM!. Första VM-finalen, stark moral efter täta slutspelsvinster, skickliga mittfältare, större riskbenägenhet som kommer att löna sig...
- Det var mycket starkt av Sverige att nå kvartsfinal, en av VM:s positiva överraskningar. Svensk laganda när den är som bäst:) Hade dock gärna sett en eller två jokrar i truppen, typ Ken Sema. Samtidigt är VM nåt helt annat än Europe League.
-Jag var inte på plats i Ryssland utan följde allt på tv. Lite variation i studio-uppställningarna hade inte skadat. Egna teser och intressanta, kritiska kringresonemang saknas ofta. Jonas Erikssons recept mot brottningsmatcherna i straffområdet? Bristen på proportion mellan förseelser och straff i samma område? TV4 hade bättre folk på plats. Men reklamavbrotten irriterade förstås.
Mathias Kemi (bilden till vänster), sponsringsansvarig Scandic Hotels, partner till svensk fotboll:
- Kroatien vinner! Kommer nog att lägga ett bet och då blir det 2-2 i fulltid, och Kroatien vinner i förlängningen. Gillar underdogs, lilla landet mot det stora! Modric mot Mbappé, det blir spännande!
- Sverige skall vara supernöjda, fick ut max med de spelarna som var med. Vi lyckades inte spela på offensiv planhalva, syntes tydligt i vissa matcher när Granen blir en anfallare! Tycker att både SVT och TV4 gjort mycket bra insatser. Gillar att man delar upp det. Det blir lite extra krydda med olika team! SVT vinner knappt pga färre avbrott!
Lasse Landin, kanslichef, Östersunds FK:
- Frankrike vinner tack vare ett sagolikt anfallsspel med massor av speed.
- Sveriges insats är långt över förväntan. Fantastiskt bra gjort! Självklart hade jag velat se Ken Sema i landslagstruppen men vem kan klaga på Janne Anderssons laguttagningar när vi når fram till en kvartsfinal. SVT vann tv-kampen mycket tack vare Jonas Eriksson. Hanna Marklund i TV-4 var också lysande men fortfarande är Glenn Strömberg kungen bland experter.
Collins Luther Zola, Sport & Affärer:
Frankrike vinner.. Bättre spelare på varje position och Kroatien är mer slitna efter tuffa och sena avgöranden. De har dock redan överträffat sig själva. Sveriges insats var bra. Men Janne skulle vågat byta ut Berg tidigare med tanke på att han missade alldeles för mycket i fler matcher och Guidetti kunde kommit in och fått chansen mer. Sen tycker jag att man skulle haft nytta av en Ken Sema i en kvartsfinal mot England för att bryta mönster. Skall bli spännande och se hur Sverige bygger vidare på detta.
Datum: 2018-07-13
Snillen spekulerar
Sport & Affärers fotbollsexperter Jan Majlard och Gunnar Persson samtalar inför VM-finalen i fotboll. Här pläderar de för var sin sida genom att resonera kring sex frågeställningar.
Får Gunnar Persson rätt när han tippar att Kroatien vinner VM-finalen? Ovan strikern Mandzukic.
Hur såg det ut på förhand?
Majlard: - För första gången på länge har det känts som att Frankrike gick in i ett VM-slutspel med harmoni. Minns VM i Sydafrika 2010 och sprickbildningen under Raymond Domenech. Didier Deschamps spolade tidigt spelare som Karim Benzema och Samir Nasri. Benzema för sin inblandning i den märkliga utpressningsskandalen kring Mathieu Valbuena och Nasri för sin allmänna gnällighet. Det har under resans gång i Ryssland heller inte framskymtat några anklagelser om rasism som tidigare blev offentliga genom Patrice Evra.
Persson: - Det här är femte VM-turneringen för Kroatiens del. Bäst gick det i debuten 1998 (brons). Kroaterna var i kvalet grupptvåa efter Island och tog för tredje gången en VM-plats via playoff, den här gången mot Grekland. Det märkliga med kvalet var de tvära kasten mellan triumf och förtvivlan. När laget i näst sista kvalmatchen spelade oavgjort 1–1 hemma mot Finland fick förbundskaptenen Ante Čačić sparken. U21-assistenten Zlatko Dalić fick jobbet som vikarie, vilket blev ett fast påhugg när VM-platsen säkrats.
Några närliggande historiska poänger?
Majlard: - En intressant parallell med VM-guldet 1998 är att man även nu håller sig med en ordinarie spjutspets som ännu inte presenterat sig i målprotokollet. Det är möjligt att Olivier Giroud går samma öde till mötes som Stephane Guivarc’h som mållös världsmästare. Den gången hamnade förbundskaptenen Aimé Jacquét på kollisionskurs med media – det har Deschamps lyckats undvika. Nickspecialisten Giroud, som lämnat Arsenal för Chelsea, personifierar musketörtemat, en för alla, alla för en.
Persson: - Kroatien är litet, med bara 4,2 miljoner invånare, men laget har alltid haft spelare i tyska, spanska och italienska toppklubbar. 1998 var Davor Šuker (Real Madrid) stjärnan. Den här gången är mittfältet laddat med Modrić och Kovačić från Real Madrid samt Rakitić (Barcelona). Jag tror dessutom att man den här gången har fått bränsle av att minnas hur det såg ut i Brasilien för fyra år sedan. Där reste laget 550 mil under gruppspelet (Motståndaren Mexiko en tiondel av den sträckan!), ansåg sig på goda grunder bortdömt i premiären mot Brasilien och var sedan så utpumpat i värmen att man rasade ihop sista 20 i slutfighten mot just Mexiko ... Datum: 2018-07-12
Läs mer »
Uppsnack inför semifinalerna
Krönika av Jan Majlard
Kylian Mbappé mot Kevin De Bruyne. Luka Modric mot Harry Kane.´
VM:s smörgåsbord av läckra lirare har visserligen krympt i omfång inför semifinalerna, men nu är bara det bästa kvar.
En operaskribent på SvD lärde mig en gång att aldrig ta ägg på en buffé. ”Det mättar”, sade han upplysande. Det har inte varit svårt att lämna VM-kvällarna proppmätt efter allt gott som serverats. Att Ryssland pressade Kroatien in på mållinjen i kvartsfinalen hade varit en högoddsare innan turneringen, men inte som Stanislav Tjertjesovs lag vuxit under resans gång. Lagmoralen överträffade till och med den svenska – som inte förmådde hålla ångan uppe mot England.
England svämmar över av optimism inför onsdagens semifinal mot Kroatien. Med all rätt. Gudarna har varit goda med Gareth Southgates lag. Bara någon centimeter hindrade bollen att studsa ribba-in istället för ribba-ut i straffläggningen mot Colombia. Målvakten Jordan Pickford, till vardags oansenlig i Everton, hade marginalerna med sig även mot Sverige. Hans vänsterhand far ut närmast som en hockeymålvakts plockhandske.
Förbundskapten Gareth Southgate har tagit England till en semifinal mot Kroatien. Slutar VM-resan där?
Harry Maguire (Leicester City) är en annan relativt okänd engelsman som vuxit sig ännu större med tre lejon på bröstet. Mittbackens målnick mot Sverige illustrerade Englands faiblesse för fasta situationer. Att Harry Kane gick mållös från kvartsfinalen gör bara lagkaptenen ännu mer målsugen mot Kroatien. England har också offensiva mittfältare som Jesse Lingard och Dele Alli att krydda sin ”Bloody Mary” med. ”It´s coming home”, sjunger fansen och syftar på VM-bucklan. Engelsmäns allmänna självsäkerhet är för en gång skull befogad. Inhopparen Marcus Rashford vill säkert ha ett ord med i laget innan VM summeras.
Två holmgångar över 120 minuter (Danmark och Ryssland) sätter sina spår i kroatiska ben. Men Luka Modrics seniga uppenbarelse verkar kunna bära fram laget hur långt som helst. Den lille mittfältaren med det trippande steget hade tur att hans straff mot Igor Akinfejev slank in. Modric och hans Sancho Panza, Ivan Rakitic(bilden ovan), utgör en kraft kring mittcirkeln som England inte ställdes mot i matchen mot Sverige. Men England som kollektiv är starkare än Kroatien. Det blir avgörande.
Vad som ska avgöra ”derbyt” mellan Frankrike och Belgien är omöjligt att veta. Planen i Sankt Petersburg kommer på tisdag att svärma av fransktalande finess i fotbollens kvalitetstid. Kylian Mbappés tjurrusningar mot Argentina i åttondelsfinalen står ut som VM:s absoluta höjdare än så länge, men räkna med att Vincent Kompany & kompani inte kommer att stå så högt i försvaret som de ifrånsprungna sydamerikanerna gjorde.
Anfallskollegan Antoine Griezmann har inte rosat marknaden på samma sätt. Hans återkommande passningar bakåt i planen har hämmat den franska anfallsviljan. Inte heller Paul Pogba har fått ut max av sin potential. Nickspecialisten Olivier Giroud(ovan) har imponerat desto mer liksom vindsnabbe mittbacken Raphael Varane. Målvakten Hugo Lloris, som ”fixade” Sveriges kvalavancemang efter tavlan på Friends Arena, är också på uppgång.
Lika vass mellan stolparna är Belgiens Thibaut Courtois. Hans tippning av Neymars skott på övertid i kvartsfinalen är VM:s bästa målvaktsräddning så här långt. Belgien kom undan med blotta förskräckelsen i åttondelsfinalen mot Japan. Marouane Fellaini(nedan) kom då in som en räddande ängel och började vinna närkamper.
Den store mittfältaren med hårburret och rötter i Marocko spelar ofta på gränsen för det tillåtna och blir en nyckelspelare i ambitionen att bana väg för Kevin De Bruyne som lyste på ett helt annat sätt mot Brasilien när han flyttades upp i banan.
Räkna med att N´Golo Kanté, Frankrikes lille arbetsmyra, kommer att ligga på De Bruyne som ett häftplåster. Så där kan jag fortsätta hur länge som helst och måla upp matcher i matchen. Men Frankrike vinner. Varför? Bara en ren gissning.
Semifinalerna:
Tisdag 10 juli, kl 20
Frankrike-Belgien, S:t Petersburg
Onsdag 11 juli, kl 20
England-Kroatien, Moskva
Jan Majlard
Datum: 2018-07-09
Inför kvartsfinalerna
Krönika av Jan Majlard
Kan Kylan Mbappé fortsätta fräsa förbi motståndare som en Usain Bolt?
Orkar Neymar bära det kreativa oket på sina axlar och stå upp på planen?
Bär hemmapubliken fram Ryssland till en ny skräll, nu mot Kroatien?
Och kan Sverige föra vidare sin historiskt starka trend mot England?
Frågorna tornar upp sig ”when the going gets tough” i Ryssland. Min ryske kamrat Dimitri uppehöll sig runt trender när vi samspråkade om den spännande VM-fortsättningen. Han var inne på att England bröt en olycksalig trend när man besegrade Colombia på straffar och antydde att det kan bli svårt att riva ytterligare en mental barriär – mot Sverige. För det är ju märkligt hur svårt landslaget med tre lejon på bröstet har haft det mot blågult genom åren. Lika svårt som man haft i nervkittlande avgöranden i straffläggningar. Jag minns speciellt hur Sven-Göran Eriksson slet sitt redan då obefintliga hår i Lissabon efter straffläggningen mot Portugal i EM 2004. Så där har det sett ut. Syndabockar som Stuart Pierce, Chris Waddle, David Batty och nuvarande förbundskaptenen Gareth Southgate har bildat en lång rad av ”losers” – ända tills Eric Dier slog in den avgörande stramaren från elva meter mot Colombia och blev en vinnare.
Att Sverige haft så lätt för England kan delvis förklaras av att engelska landslag av hävd varit övervärderade sedan sitt enda VM-guld på hemmaplan 1966. Man var inte långt från att upprepa bedriften i Mexiko fyra år senare, men har sedan radat upp misslyckanden – 1990 i Italien undantaget då en en ung och oförstörd Paul Gascoigne tog laget till sällan skådade höjder. Den här upplagan under den unge och vältaliga förbundskaptenen Gareth Southgate andas samma optimism. Man har ett ungt och energiskt lag och man har dessutom Harry Kane. Den offensiva spetsen tror jag blir avgörande i Samara. Sorry.
Den senare ingrediensen saknas sannerligen inte i Frankrike. Det den 19-årige Kylan Mbappé rev av mot Argentina i åttondelen står ännu ut som VM-turneringens individuella toppnummer, Neymar får ursäkta. Uruguays hårdföra försvar har förstås gadden ute, med Diego Godin som elakast surrande. Frankrike har dock gott om potentiella matchvinnare. Oliver Giroud sliter och kämpar och Antoine Griezmann har ännu inte riktigt visat vad han går för. Pogba och Kante bidrar med styrka från mittfältet och bakåt städar Varans och Umtiti med den äran. Frankrike har VM:s mest kompletta lag, vilket borde räcka till avancemang.
Riktigt så kompletta är inte Brasilien eller Belgien trots att dessa kvartsfinalmotståndare verkligen inte lider brist på teknisk kvalitet. Belgien pressades högt av Japan i åttondelsfinalen och kom undan med blotta förskräckelsen efter en sen vändning. Klart är att Kevin De Bruyne(nedan) måste höja sig om laget ska få igång ett vägvinnande passningsspel.
Brassarna var min guldfavorit innan turneringen. Det finns ingen anledning att ändra på det tipset, även om Neymar & co inte övertygat under samtliga 360 minuter plus tillägg man hittills spelat. Jag hade förväntat mig mer av Gabriel Jesus, klubbkompis med Kevin De Bruyne i Manchester City. Lossnar det nu? Han får uppbackning av en annan Manchester City-spelare, Fernandinho, som ersätter den avstängde kraftkarlen Casemiro.
Slutligen sätter jag mina rubel på Ryssland i kvartsfinalen mot Kroatien. Inte bara för att den mustaschprydde förbundskaptenen Stanislav Tjertjesov verkar vara en sällsynt cool katt. Han har visat fingertoppskänsla i sina uttagningar, speciellt med matchningen av storväxte anfallaren Dziuba mot Spanien i åttondelen.
Men här finns också spelskickliga mittfältare som Samedov och Golovin. För att inte tala om den pantervige målvakten Igor Akinfejev(bilden). Kroatiens spel kretsar mycket kring mittfältsnavet Modric-Rakitic, som personifierar ett ovanligt samarbete mellan Real Madrid och Barcelona. Men jag tror att rysk spelglädje smäller högre.
Kvartsfinalerna
Fredag 6 juli
Uruguay–Frankrike, Nizhny Novgorod
Brasilien–Belgien, Kazan
Lördag 7 juli
Sverige–England, Samara
Ryssland–Kroatien, Sochi
Jan Majlard
Datum: 2018-07-06
Ingen skådespelarbrist på den ryska scenen
Play acting – eller på ren svenska, skådespeleri – har dominerat VM-fotbollen.
Filmningar och tröjdragningar är vanligare än snygga inlägg.
Fifa har ett gigantiskt trovärdighetsproblem att brottas med. Engelsmän är lika god kålsupare som alla andra.
Egyptens Ahmed Hegazi får ett gult kort av domare Bjorn Kuipers medan Uruguays Suarez biter i gräset.
Vi behöver inte gå tillbaka till brassen Rivaldos beryktade filmning mot Turkiet i VM 2002 för att förfasas över otyget. Så gott som varenda match i Ryssland har besudlats av teatraliska utfall.
Även svenskar drar sitt strå till den osportsliga stacken. Marcus Berg får lätt väldigt ont, även om anfallaren borde ha fått straff när Tysklands Jerome Boateng rev ner honom bakifrån.
Sebastian Larssons notoriska protester mot domarna är ett annat exempel som rimmar illa med fair play, även om den blivande AIK-aren är en rejäl spelare.
Skräckexemplet på filmning i Rysslands-VM är enligt många bedömare Neymar.
Jag håller inte med. Istället är hans överdrifter få med tanke på hur många grova tacklingar och rena påhopp han blir utsatt för.
Droppen
Droppen var när Neymar skuldbelades efter ha blivit elakt trampad på foten – när han själv låg ner – av den mexikanske spelaren Miguel Layún i åttondelsfinalen.
Domarna borde i högre grad skydda en spelare som Neymar som vill göra något konstruktivt med bollen mer än någon annan i VM-turneringen.
Länge levde vi svenskar med föreställningen att engelsmän aldrig filmar eller fuskar. Indoktrinerade av leriga Tipsextra-föreställningar med kämpar som Billy Bremner (Leeds), Mike Pejic (Stoke) och Ron Harris (Chelsea) ser vi britterna som stoiska gentlemän på planen.
Det är hög tid att revidera den uppfattningen. Dagens spelare som Dele Alli, Raheem Sterling och Ashley Young är inte ett dugg ärligare än motståndare som målas ut som fuskare. Det skulle tyvärr inte överraska mig om en fatal filmning med straffspark som följd avgör kvartsfinalen mot Sverige.
VAR löser inte alla problem
Uppfinningen med videodomare (VAR, Video Assistant Referee) har inte löst problemet. Tvärtom har rådvilligheten hjälpt till att undergräva förtroendet för domaren som dömer matchen. Holländske domaren Bjorn Kuipers hyllades av många för att han dragit tillbaka en straffspark för Brasilien i mötet med Costa Rica. Det var ett tydligt uttryck för att domaren på planen inte alltid dömer längre – som det gamla talesättet förespråkade.
Utvärderingen av VM-turneringen lär bli omfattande
Fifa har en stor utmaning med att få bukt med spelarnas filmningar och förstärkningar.
Videogranskningar är nog bra, men bör främst ske i efterhand. En spelare som klart och tydligt kan beslås med att filma eller fuska borde få ett kännbart straff. Avstängningar är den bästa formen då pengar inte spelar någon roll för de flesta aktörerna på den här nivån.
Utse en video-jury med tio oberoende medlemmar efter någon slags FN-lista och låt dem bestämma vad som ska vara straffbart i efterhand.
Longörer och känslodödande förvirring med dagens VAR-system har gjort mig övertygad om att det räcker med målkameror för att skipa rättvisa för stunden. Var bollen över linjen? Punkt slut.
Den övriga organisationen med domare i ett videorum som kontrollerar matchen verkar mest vara uppbyggd för att ge Fifa:s italienske domarbas Pierlugi Collina en fortsatt lukrativ och inflytelserik sysselsättning.
Jan Majlard
Datum: 2018-07-05
And the winner is...
Gunnar Persson tittar närmare på VM-slutspelet
VM i fotboll rullar vidare. Gruppspelet är avklarat och åttondelsfinalerna pågår som bäst. I det här skedet börjar vi märka av turneringens typiska trender. Utifrån det jag sett hittills vill jag utropa Uruguay och Kroatien till årets finalpar.
Gruppspelet i en turnering med 32 lag blir inte särskilt upphetsande, mest ett mellansteg där de bättre lagen säkrar avancemang och andra är totalt chanslösa. Grunderfarenheten så här långt av detta VM-slutspel är: Vad du än gör – dräll inte med bollen för nöjes skull!
Åttondelen mellan Spanien och Ryssland bär syn för sägen. Bollinnehavet var 75/25 och antalet passningar (i runda slängar) 1100/300. Trots det massiva överläget för Spanien stod det 1–1 efter förlängning. Sedan vann ryssarna straffläggningen. Där såg vi med egna ögon att tiki-taka är om inte dött så åtminstone genomskådat. Spanien trillade på i vanlig ordning, men utan de mönsterbrytande djupledspassningarna. Man förvaltade bollen utan att egentligen kunna visa på några idéer för hur man skulle ta sig igenom sista tredjedelen.
Ryssarna, å sin sida, lät spanjorerna hållas. Allt oftare ser vi hur bolltittande försvar radar upp sig som ett handbollslag med dubbla försvarslinjer för att sedan låta motståndarna spela runt bäst de vill. Poängen är att man står, att spelarna håller sina positioner istället för att börja gå med i motståndarnas förflyttningar. Av det blir det ett slags super-zonförsvar, en betongkonstruktion som är gjuten på stället och opåverkbar. I sällsynta fall löser man upp borgen och går till motanfall. Så går det när bollförvaltarna förvaltat bollen alldeles för länge och liksom glömt bort vad man höll på med.
Sverige hör hemma i den bolltittande kategorin – tro inte annat! Att det svenska landslaget flyter med mitt i en internationell trend har vi nog knappast sett förut. Men Janne Andersson har engagerat en kunnig stab, vars spioner tillför viktig information inför varje match. Utan den sluge Tom Prahls iakttagelser (och förståndet att omsätta de goda råden i praktiken) hade det aldrig gått lika lätt mot Mexiko, vars svaga punkter sattes under tryck. Det är skickligt och det är andra tongångar än under det föregående, 20-åriga, GIH-präglade styret där förhandskonstateranden som ”vi har koll på ryssarna” ofelbart ledde till besvikelser och misstankar om att spionen egentligen tittat på ett annat lag.
Det svenska laget är uppbyggt kring Andreas Granqvist, som är en klassisk lagkapten. ”Leading by example”, som britterna säger. Han fick ta emot förra årets Guldboll som representant för ett lag som gjort det oväntade när man gick till VM utan den spelare som ivrigt hyllas som den störste vi haft. Granqvist är det fenomenets fundamentala motsats. Han tar sin lagkaptensroll på allvar på ett sätt som knappast någon gjort i landslaget sedan ”Bian” Rosengrens dagar i OS-guldlaget 1948. IFK Norrköpings kapten togs in i OS-laget vid 31 års ålder för att sätta tonen och precis som ”Granen” var han den som gick in först om någonting verkade besvärligt, ibland nästan som en brandman som ger sig in i ett övertänt hus för att rädda någon. Granqvist tycks bildligen ha tuggat i sig sin Guldboll och av det fått de mentala resurser och den pondus som en riktig lagkapten bör ha. Han styr backlinjen och har koll på resten av laget. Han förkroppsligar John F Kennedys ord: ”Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, fråga vad du kan göra för ditt land”. Så var det inte tidigare och därför var det heller ingenting som fungerade i det lag som hade Erik Hamrén som förbundskapten men som inte leddes av någon.
Frågan är då hur långt det svenska laget kan nå. Slår man Schweiz väntar troligen England i kvartsfinal. I diset bortom den matchen gömmer sig Kroatien eller hemmalaget Ryssland. Vad har Andersson & Co upptäckt för brister hos schweizarna? Hur bra koll har schweizarna på oss? Vilket av lagen tar hand om bollen i den matchen? Båda kan ju inte gärna dra sig tillbaka för att bliga på motståndarens passningsövningar.
Tyskland, Spanien, Portugal, Argentina och Danmark är ute ur VM. Spelare med miljarder i sammanlagd ersättning har fått ta tidig semester. Senegal protesterar för att deras kamp om avancemang mot Japan avgjordes på fair play, något som japanerna var medvetna om och därför upphörde att spela framåt. Trist, men så blir det i dylika fall. Hammarby–Holmsund i allsvenska kvalet 1966 är ett klassiskt fall (som gick ut över Gunnarstorp) liksom Västtyskland–Österrike 1982 (som drabbade Algeriet). Japan följde reglerna. Den första regeln är att den som gör flest mål vinner. När den bestämmelsen inte räcker till måste andra insatser kvantifieras. Vad ska annars fälla utslag? Medellängden? Antal resta mil för att komma till VM?
Bland de lag som återstår agerar Kroatien slugt. Fyllda av tillförsikt och med Luka Modric som hela tiden rör om i kastrullen tycks man vara kapabla att vänta ut och döda vilket motstånd som helst. Man bör klara ryssarna och kommer sedan med säkerhet att ha det enklare om England blir motståndare i semifinal. Harry Kane blir kringskuren och England är i övriga avseenden inte särskilt märkvärdigt.
Andra turneringshalvan rymmer fler starka lag. Frankrike–Uruguay i kvartsfinal blir sevärt. Sydamerikanerna har hos Suárez och Cavani en kombination av kyla, energi och artisteri som jag tror är vassare än Mbappé och Griezmann. Frankrike åker ur här och Uruguay ställs mot vinnaren i mötet Brasilien–Belgien. Jag tror inte på brassarna. Fel fokus, fel prio. Stå upp för Brasilien? Nej, inte om de inte gör det själva. Hazard, De Bruyne och Lukaku kommer inte att falla i farstun mot dessa självpåtagna fantomer.
Möjligen kommer VAR att spela en avgörande roll i den matchen. Nymodigheten har inte varit någon succé. Jag väljer att bortse ifrån att Sverige fick hjälp mot Sydkorea. För fotbollen i stort har det visat bli egendomligt när ytterligare en part lägger sig i bedömningen. Spelet ska brytas – en lovande situation kan gå förlorad för att en föregående ska kontrolleras på nytt – och det är ju inte säkert att domaren på planen finner anledning att ändra sig. Dessutom var det väl tråkigt att VAR-teamet hade fikarast när tysken Boateng fick stopp på Marcus Berg. VAR-bedömningar i slutet av matcher riskerar dessutom att leda till upplopp, anarki och hjärtattacker. För mig räcker det med en klassisk ”domarjävel” lägga skulden på, behöver inga ansiktslösa tv-tittare för det.
Men om vi tänker oss att Uruguay och Belgien möts i semifinal vill jag först veta hur många som är avstängda inför en sådan match.
Uruguay och Kroatien i final 15 juli, således. Vem som vinner?
Spågubbe kan du vara själv …
VM:s utslagsmatcher dag för dag:
Åttondelsfinaler
Lördag
Frankrike–Argentina 4–3
Uruguay–Portugal 2–1
Söndag
Spanien–Ryssland 1–1, 3–4 str
Kroatien–Danmark 1–1, 3–2 str
Måndag 2 juli
Brasilien–Mexiko
Belgien–Japan
Tisdag 3 juli
Sverige–Schweiz
Colombia–England
Kvartsfinaler
Fredag 6 juli
Uruguay–Frankrike
Brasilien–Belgien
Lördag 7 juli
Sverige–England
Ryssland–Kroatien
Semifinaler
10 och 11 juli
Bronsmatch
14 juli
Final
15 juli
Datum: 2018-07-02
Unibet ny huvudsponsor till elitfotbollen
Svensk Elitfotboll skriver avtal med Kindred Group om att via varumärket Unibet bli huvudsponsor till Allsvenskan och Superettan. Avtalet avser ett sex år långt samarbete från den 1 januari 2020 och är initialt värt 900 miljoner kronor, med en option på ytterligare sex år vilket om den utlöses skulle ge ett totalt avtalsvärde på 1,8 miljarder. Samarbetet möjliggörs eftersom riksdagen röstat igenom en ny lagstiftning om spellicenser.
Svenska Spel har varit fotbollens huvudsponsor sedan 1934 men kommer för Svensk Elitfotbolls del inte att förnyas efter 2019. Svensk Elitfotboll har den största respekten för Svenska Spel och är djupt tacksamma över allt som bolaget har gjort för svensk elitfotboll genom åren.
– Vi har bara bra saker att säga om samarbetet genom åren tillsammans med Svenska Spel och vi är väldigt tacksamma över allt som Svenska Spel har gjort för elitfotbollen. Vi ser också fram emot att slutföra den nuvarande avtalsperioden på bästa sätt tillsammans. När Svenska Spel valde att inte förnya avtalet på för oss acceptabla villkor blev vi tvungna att se oss om på marknaden. Vi är jätteglada att vi kunde hitta den här lösningen med Unibet och vi ser fram emot ett gemensamt samarbete, säger Mats Enquist(bilden ovan i mitten), generalsekreterare i Svensk Elitfotboll ... Datum: 2018-07-01
Läs mer »
OBS: OBOS ny titelsponsor till Damallsvenskan
OBOS, en av Nordens största bostadsutvecklare, blir från den 25 juli 2018 officiell Titelsponsor till Damallsvenskan.
- OBOS samarbete med Damallsvenskan, en av de starkaste ligorna i Sverige, är mycket spännande, säger Annika Grälls(näst längst till höger i bild) ordförande för Elitfotboll Dam. Det ger våra klubbar en stark möjlighet att skapa ännu bättre förutsättningar för flickor och kvinnor inom vår verksamhet. Tillsammans ska OBOS och Elitfotboll Dam skapa ett jämställt samarbete som ökar förutsättningarna för elitdamfotbollen att utvecklas än mer hållbart och där OBOS ser ett stort värde för såväl bolaget som för damfotbollen och samhället i stort. OBOS investerar 40 miljoner kronor fördelat över en femårsperiod i samarbetet, varav 10 miljoner är öronmärkta för samhällsprojekt.
- Att OBOS med sin tydliga och starka värdegrund, där jämlikhet är centralt, går in i Damallsvenskan ger samtidigt oss och klubbarna möjlighet att skapa ännu starkare samhällsvärden, fortsätter Annika. OBOS är en pionjär med sitt starka och långsiktiga engagemang i Damallsvenskan.
OBOS är ett etablerat varumärke i Norge där man funnits sedan 1920-talet. Bolaget har länge varit aktivt engagerade inom norsk fotboll. Bland annat som ligasponsor för division ett herrar, OBOS-ligan, och sedan november i fjol som generalpartner för toppserien inom norsk damfotboll. Nu tar bostadsutvecklingsbolaget ett samlat grepp om damfotbollen i Norge och Sverige och går också in som samarbetspartner till Damallsvenskan.
Enligt koncernchefen Daniel Kjørberg Siraj(bilden ovan i mitten) finns det flera goda skäl till det: - Det är ett stort värde för oss som bolag att stötta damfotbollen, och det är viktigt för OBOS att vara med och ta ett långsiktigt samhällsansvar. Genom denna satsning möter vi flickor och kvinnor i olika åldrar, inklusive framtida arbetstagare och beslutsfattare. Dessutom vill vi lyfta frågan om stöttning av damfotbollen. Många aktörer har talat om att bidra, men de specifika åtgärderna lyser ofta med sin frånvaro. Det vill vi vara med och ändra på, säger Daniel.
OBOS Sveriges VD Joakim Henriksson(längst till höger i bild) tillägger: - Vårt arbete mot ett mer jämställt och jämlikt samhälle är ständigt pågående. Vi utvecklar bostäder och samhällen i hela Sverige, för alla och med plats för alla. Vårt samhällsengagemang har alltid varit stort inte minst inom idrotten. OBOS satsning på Damallsvenskan kan därför ses som ett hattrick i affärsnytta, samhällsengagemang och ett bevis på vår företagskultur. Damallsvenskan kommer i och med samarbetet byta namn till OBOS Damallsvenskan.
Datum: 2018-07-01
Snabb utveckling av elitidrotten i Kina
Jakten på medaljer har ofta ett högt pris. Det har under åren upprepade gånger rapporterats om mycket tuff drillning av kinesiska barn i låga åldrar.
Kina är världens störtsa land med 1,4 miljarder invånare. Utvecklingen har gått snabbt och Kina är idag en supermakt i alla avseenden.
Det gäller även inom idrotten. I de olympiska vinterspelen tidigare i år hamnade Kina på fjortonde plats med 18 medaljer. Bättre gick det i sommar-OS för två år sedan då Kina blev tvåa med 70 medaljer, varav 26 i guld.
Inte illa marscherat av en nation som länge stod utanför den olympiska gemenskapen. Folkrepubliken Kina deltog för första gången i Olympiska spel 1948 men bojkottade mellan 1952 och 1980 OS på grund av en namnkonflikt med Taiwan. Det var en ytterst känslig fråga vem som skulle representera det kinesiska folket i olympiska sammanhang. Det fick jag klart för mig när jag gjorde en rundresa 1980 i Fjärran östern och intervjuade generalsekreterarna i de olympiska förbunden i Kina, Hongkong och Taiwan. Men dåvarande IOC-presidenten Lord Killanin drev frågan hårt att det var det största landet som skulle vara med och så blev det.
Mao simmade Cho En Lai gillade pingis
Idrotten har av tradition spelat en undanskymd roll i Kinas femtusenåriga historia. Men när Mao Zedong 1953 slog fast att fysisk fostran var av utomordentlig betydelse för folket kom vändpunkten. Mao simmade helst, men hans vapenbroder Chou En L gillade pingisai var mer intresserad av bordtennis och pingisen kom att växa snabbt och bli en nationalsport.
När jag var på besök var inte idrotten organiserad på det sätt som vi är vana vid. Det fanns inga fristående idrottsföreningar utan all idrott var knuten till arbetsplatser, skolor, bostadsområden och försvarsgrenarna. Man kan påstå att alltsammans var korpidrott som ibland utövades på elitnivå.
Varför uppmärksamma detta, 48 år senare? Skälet är att kinesiska elitidrottare i dag visar framfötterna i sporter som tidigare var totalförbjudna i Kina.
Boxning bannlystes redan 1956 efter det att ett dödsfall inträffat i ringen. När ”De fyra gäng” med Lin Piao i spetsen utökades listan av icke önskvärda idrotter.
Tyngdlyftning förbjöds med motiveringen att den oerhörd tyngd som dessa stackars idrottare måste lyfta pressade ner dem och gjorde dem kortare! Bågskytte och golf hamnade också på den svarta listan. De styrande ansåg att de härstammade från de kapitalistiska staterna och var degenererande.
Segling och hästsport betraktades som alltför exklusiva, detsamma gällde motorsport. Simning fick man fortsätta med, men bara i floder och sjöar.
Absolut inte i bassänger!
Det var en märklig tid och den ligger långt tillbaka. Ingen kunde väl ana vad som skulle ske några decennier senare.
En av de årliga tävlingarna i den mest genomkommersialiserade av alla sporter, Formel 1 racing, äger rum på en förnämlig bana i Shanghai.
I Kina finns några av världens bästa golfbanor. I Mastersturneringen på Augusta i våras var Kina representerat. På punkt efter punkt har det skett dramatiska förändringar.
Men i världens största sport fotboll, går det långsammare på landslagsnivå. När får vi se Kina i ett fotbolls-VM?
Det är fortfarande bordtennis som är nationalsporten och där dominerar man stort.
Uno Grönkvist
Journalist och författare
Datum: 2018-06-27
FOTBOLLS VM EFTER FÖRSTA OMGÅNGEN
Av Gunnar Persson
Får isländska supportrar jubla lika högt och länge under VM som under EM 2016?
Världsmästerskapet i fotboll pågår för fullt. Efter gruppspelets första omgång är det lätt att känna igen sig. Det är sjätte gången som slutspelet avgörs med 32 lag på plats. Det har för varje turnering blivit allt tydligare att 32 är för många. Det finns inte så många väl fungerande landslag på jordklotet. Trots det talar FIFA om en utökning till 48 lag. Det innebär i så fall att knappt vart fjärde landslag är välkommet. Bevare oss.
Samtidigt har VAR visat sig vara allt annat än FIFA:s senaste gudomliga gåva till världens fotbollsintresserade. Detta oavsett vad svenskar – just nu – tycker om innovationen. Den kraftfullaste invändningen gäller detta: Om en domare inte reagerar på en situation i ena straffområdet och får ett pip i örat kan det mycket väl bli så att han bryter spelet när det kontrande laget är på väg att dra nytta av sin spelvändning. När domaren sedan tittat efter på sin tv-skärm kan det ju mycket väl bli så att han står fast vid sin ursprungliga uppfattning. Det enda som hänt är då att det andra laget blivit bestulet på en målchans.
Gruppspelet i ett 32-lags-VM är en förlängning av kvalspelet eller, om man så vill, den sista urvalsprocessen innan den verkliga festen tar sin början. Det är kvalitetsmässig slagsida i merparten av de åtta grupperna och det krävs väldigt mycket för att rubba de slentrianmässiga förhandstipsen.
Å andra sidan är det i gruppfasen som de skickliga individualisterna kommer till sin rätt. Spelförare vana vid påpassningen i Champions League får här agera fritt och blir ofta tungan på vågen i jämna matcher. Som Danmarks Christian Eriksen när han fick fram den avgörande passningen till Yussuf Poulsen.
Men den skarpa kvalitetsskillnaden mellan lagen gör att de går in i turneringen med olika status. Blåbären, som i hemlandet ställt sin buss på flygplatsens korttidsparkering, har toppat träningen för att ge maximalt i sina tre matcher. Fler än så blir det sällan. Och skulle man, mot förmodan, gå vidare sprider sig paniken. Island undantaget.
De lag som besitter både grundkvalitet och turneringsvana (ovärderliga egenskaper) inleder påfallande ofta i knapp styrfart och skakar lössen ur pälsen i gruppspelet för att sedan veckla ut världskartan och ta ut kursen. Det är alltid i den gruppen slutsegraren återfinns.
Så här är läget efter första omgången, grupp för grupp med tips om vilka som går vidare.
Grupp A – Ryssland och Uruguay
Ryssland och Egypten har hunnit spela två matcher när detta skrivs. Ryssarna är i princip vidare efter att ha gjort sitt jobb mot svaga Saudiarabien och Egypten. Uruguay tar andraplatsen. Inte utan att den här gruppen känns riggad till förmån för värdarna. Det ryska fyrverkeriet är således bara knallpulver.
Grupp B – Portugal och Spanien
Portugal och Spanien öppnade med ett gemensamt kryss men båda visade också att man tänkt sig att gå långt. Cristiano Ronaldo, 33 år, vill sannolikt kröna sin karriär med en framgång i VM och är beredd att gå långt för att lyckas. Spanien hänger med till åttondelen men känns inte lika skarpslipat. Marocko och Iran räcker inte till.
Grupp C – Frankrike och Danmark
Frankrike och Danmark före Australien och Peru? Det känns logiskt men är långt ifrån säkert. Frankrike slog Australien bara tack vare en VAR-straff och ett självmål. Tillfälligheter som möjligen pekar på att Frankrike har turen med sig. Danskarnas framtid hänger på hur mycket Christian Eriksen kan få ut av sitt spel. Det var hans passning till Poulsen som gav segermålet mot Peru. Australien var intressanta under Guus Hiddink 2006 (åttondel) men har inte lyckats dra nytta av närvaro i fyra raka slutspel. Peru då? Ingen som helst rutin av VM-spel.
Grupp D – Island och ?
Här är det öppet. Island tycks vara enda laget av de fyra med vettet och kylan i behåll. Argentinas Lionel Messi fick inga sympatier när han gnällde över att Island var tråkigt och svårspelat. Kroatien brottade ner avslagna Nigeria tack vare sin lysande stjärna Luka Modric. Men där hade båda oerhört svårt att få fram målchanser. Jag tror faktiskt Island tar de poäng som krävs för att hasa sig vidare. Gruppens målsnitt efter första rundan är 2,0 per match och mer blir det inte.
Grupp E – Brasilien och Schweiz
Serbiens frisparksmål gav tre poäng mot Costa Rica och ett fint utgångsläge inför fortsättningen. Synd på Costa Ricas målvakt Keylor Navas och hans läckra utsparkar – långpassningar med precision. Dessvärre, för Serbiens del, tror jag både Brasilien och Schweiz är kapabla att säkra de poäng som behövs för avancemang.
Grupp F – Tyskland och Sverige
Sveriges tre poäng mot eviga blysänket Sydkorea kan bli de enda Janne Anderssons manskap tar i turneringen. Sant är att Tyskland började bedrövligt mot Mexiko och här finns en fara att Joachim Löws lag är övermoget och att tyskarna än en gång fastnat i ett läge där egot är viktigare än laget. Men speltekniskt är tyskar och mexikaner överlägsna svenskarna. Trots det tror jag svenskarna på rent taktiska grunder kan knäcka Mexiko i en avgörande match. Det svenska laget agerar numera som man kommit överens om på förhand, nämligen.
Grupp G – Belgien och England
Englands sent säkrade seger mot Tunisien blir guld värd. Belgien är dock sannolikt gruppens bästa lag. Tunisien räcker inte till och Panama vet sannolikt inte ens själva vilken kanal deras matcher spelas i. England har en viss ovan fördel av att halva truppen kommer från tre klubbar: Tottenham (5), Manchester City (4) och Manchester United (4). Belgien hämtar för övrigt också spelare från de tre klubbarna (3–2–2) samt tre man från Chelsea.
Grupp H – Senegal och Japan
Polen gjorde bort sig direkt när man skänkte Senegal två mål. Då kvittar det att man har Europas skarpaste avslutare Robert Lewandowski längst fram. Det var en generande insats och där föll polackerna bort. Senegal gick till kvartsfinal 2002 och kan göra om det. Japan tar andraplatsen före Colombia, som i sin tur fick brallorna neddragna i och med sin tidiga utvisning mot Japan.
Datum: 2018-06-21
LÄS VÅRT SENASTE NUMMER!
NU ÄR VÅRT SENASTE NUMMER DISTRIBUERAT TILL DAGENS INDUSTRIS LÄSARE OCH TILL VÅRA PRENUMERANTER. NU KAN DU SJÄLV LÄSA NUMRET HÄR PÅ SAJTEN.
NUMRET INNEHÅLLER BLAND ANNAT EN STOR IDROTTSPOLITISK ENKÄT INFÖR VALET, DEN FÖRSTA LÄNGRE INTERVJUN MED NYE SOK-BASEN MATS ÅRJES, JAN MAJLARDS PERSONLIGA RAPPORT FRÅN FOTBOLLSNATIONEN BRASILIEN OCH IDROTTSMINISTERNS KRÖNIKA. DESSUTOM ETT SVEP ÖVER SVENSKA SOMMAREVENEMANG! KLICKA PÅ IKONEN UPPE TILL HÖGER.
TREVLIG LÄSNING!
Datum: 2018-06-20
Ny lösning ger effektivare golfförbund
Svenska Golfförbundet har investerat i en ny systemlösning för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. I systemlösningen kan förbundet ta fram, dela ut och samarbeta kring mål, planer och nyckeltal, samt följa upp sin ekonomi.
- Genom den nya lösningen siktar vi på att öka det interna samarbetet, transparensen och delaktigheten i hur vi planerar, analyserar och följer upp verksamheten. Dessutom har vi sett att lösningen som heter Hypergene kan ge oss bättre förutsättningar för ekonomisk rapportering, vilket vi ser fram emot mycket”, säger Gunnar Håkansson som är generalsekreterare för Svenska Golfförbundet.
Samarbetet med Svenska Golfförbundet sker i samråd med Handelshögskolan i Stockholm och deras Center for Sports and Business. I centrets arbete ingår att forska kring och bidra till ökad professionalisering inom sportsektorn.
- Sportkontoren och folkidrottsrörelsen har blivit en del av en global kommersiell verksamhet med sponsoravtal och ojämna intäkter. Dessutom blandas inslag från det kommersiella med det ideella. Det kräver processer och verktyg för att tydliggöra strategi, nyckeltal och aktiviteter för hela organisationen, säger Martin Carlsson-Wall, docent och chef för Center for Sports and Business.
Hypergene har sedan tidigare samarbeten med andra idrottsorganisationer, bland annat Svenska Fotbollförbundet, Svensk Travsport och Djurgården Fotboll.
- Vi hjälper våra kunder att öka sin effektivitet och prestation. Därför ligger sportens värld oss varmt om hjärtat. Det känns väldigt roligt att få börja arbeta med Svenska Golfförbundet och dessutom få ytterligare ett sammanhang där vi indirekt kan bidra till Handelshögskolans arbete och deras viktiga insatser inom området, säger Robin Askelöf, marknadschef på Hypergene.
Datum: 2018-06-05
Minienkät om skadeläget i Allsvenskan
Sport & Affärer följer upp debatten om skadeläget i Allsvenskan som inleddes med en artikel av Gunnar Persson som hävdade att den största boven i sammanhanget var konstgräset. Vi har talat med serieledarna Hammarby IF, hemmaarena Tele2Arena, konstgräs, det mest skadedrabbade laget Sirius, Studenternas, naturgräs, det näst mest skadedrabbde laget AIK, Friends Arena, naturgräs och skadefria IF Elsborg, Borås Arena, konstgräs. Vi har vänt oss till fystränare, naprapater och medicinskt ansvariga från respektive klubb för att höra om deras syn på skadeläget och den eventuella betydelse som skiftande underlag kan ha för slitningar och skador.
FRÅGORNA I ENKÄTEN:
1) Hur ser du generellt på naturgräs kontra konstgräs?
2) Växlar ni träningsunderlag eftersom seriematcherna gör det?
3) Skiljer sig konstgräsunderlaget mellan olika arenor?
4) Hur ser du på skade- och tabelläget i din klubb?
Mikael Klotz, medicinskt ansvarig, Hammarby IF Fotboll:
1) - Generellt är det skiftet mellan underlag som är problemet och som kan slita på muskler och muskelfästen.
2) - Vi har tidigare bytt träningsunderlag beroende på vilken match som väntar. Men på min inrådan håller vi oss nu enbart till konstgräset. Det hjälper oss att undvika de belastningsskador som riskerar att dyka upp när man skiftar underlag.
3) - Spelarna tycker att konstgräset känns annorlunda på olika arenor. Det är viktigt att vattna ordentligt annars blir konstgräset strävt och spelarna riskerar att ”fastna” i underlaget.
4) - Skadeläget är ganska normalt. Vi har tre på listan nu. Ingen som direkt kan hänföras till konstgräset. I genomsnitt har vi alltid två spelare på skadelistan om man slår ut alla skador över säsongen. Och tabelläget är perfekt så klart. Vore jäkligt kul om vi var kvar där också när serien är slut.
Anton Hagberg, naprapat, Sirius:
1) - Jag skulle säga att konstgräset sliter mer, spelarna klagar på att de får ondare i kroppen på konstgräset.
2) - Vi har tillgång till både konst- och naturgräs och vi varierar underlag beroende på vilket lag vi ska möta.
3) - Det kan skifta mycket. Dels finns olika typer av konstgräs men generellt ger det hårdare planer. Därför det är viktigt att vattna ordentligt annars ökar skaderisken som jag ser det.
4) - Vi har haft många skadade särskilt överbelastningar och har man inte folk tillgängliga så blir det bekymmersamt. Men uppehållet ger en möjlighet att rehabträna och låta spelarna återhämta sig och bygga upp sig på nytt.
Johan Svensson, fystränare, AIK Fotboll:
1) - Det beror på ur vilken aspekt man ser det. Bra naturgräs har varit det vi traditionellt spelat på men med vårt klimat och en utveckling som ständigt går framåt ger konstgräset möjlighet till fler träningstimmar. Ett par studier som gjorts visar också at det inte finns någon förhöjd skaderisk på konstgräset.
2) - Vi tränar på samma underlag hela tiden för att minimera skaderisken. Att byta underlag ofta ger en ökad stress på kroppen.
3) - Ja och det beror på mattans beskaffenhet, hur många timmar den utnyttjas. En som legat länge är sämre än nya konstgräsmattor.
4) - Fem skador är lite mer än vanligt. En del är relaterade till tidigt på försäsongen när vi bytte mellan olika konstgräsunderlag. Det är klart att ju mer tillgänglighet du har i spelartruppen desto större sannolikhet är det att man når framgång. Det är en grundförutsättning vi jobbar med varje vecka. Och tabelläget nu bryr jag mig inte så mycket om. Det är många omgångar kvar.
Matilda Lundblad, läkare och medicinskt ansvarig, IF Elfsborg:
1) - Jag är själv forskare och ingår i UEFA:s forskningsgrupp (football research group) som har dokumenterat skador i Champions League fotbollen på herrsidan sedan 2001. I databasen har vi ca 25000 skador nu. Det har drivits en del studier på senaste generationens konstgräs jämfört med naturgräs och skaderisken. Resultatet visade att det inte finns någon skillnad i skaderisk på natur jämfört med konstgräs. Överbelastningsskador är dock överrepresenterade bland lag som spelar på konstgräs. Definitionsmässigt är fotbollsskador i studien de skador som leder till frånvaro från match och/eller träning. Enligt min egen erfarenhet efter att ha jobbat i lag på högsta elitnivå som haft både naturgräs och konstgräs så finns det ändå en tydlig skillnad. Spelarna upplever mer stelhet i ryggslut, ljumskar och vader, framförallt på sämre konstgräs. Det finns inte heller några tecken i studier på att skaderisken ökar när man växlar mellan konstgräs och naturgräs. Det är en myt.
2) - Det händer absolut att laget tränar några pass på naturgräs innan matcher som ska spelas på naturgräs, ja. Men det är inte för att minska skaderisk eller något sådant utan framförallt för att få till tekniken.
3) - Det finns en rad frågor som ännu inte är utvärderade i forskningen. Bland annat om det finns någon skillnad mellan olika typer av konstgräs. Just Borås arenas konstgräs är till synes snäll mot spelarnas kroppar. Men Uefa verkar ha tappat intresset för att studera konstgräset, just nu pågår ingen forskning på det området.
4) - Det är garanterat inget lag som klarat sig undan skador en sån här bit in på säsongen. Isåfall har man tränat för lite…Men vi har klarat oss bra än så länge. Det brukar alltid gå lite upp och ner, men generellt ligger vi på en låg skadenivå. Det syns väldigt tydligt i statistik kring skador och tabell-lägen i Premier League och Champions Leauge att låg skadenivå är en förutsättning för att hamna högt upp i tabellerna. Men det är bara en av flera pusselbitar. Tittar du på spelarmaterialet och ledarteam i Elfsborg så är jag inte orolig. Vi vänder det här helt klart. En tuff start vilket är naturligt med nya tränare och ett nytt sätt att träna – mindre fysträning, mer fotboll– och en stark avslutning tror jag på.
Text: Urban Tjernberg
Datum: 2018-05-23
Karlstad satsar på nya idrottsarenor - för allmänhet, bredd- och elitidrott
Det finns nu en bred politisk enighet om att bygga flera stora idrottsarenor i Karlstad. Vid Sannafältet(se skiss nedan) kommer det att byggas en inomhus- och en utomhusarena och en konstgräsplan. Och det blir tak över Tingvalla isstadion. Investeringarna uppskattas kosta sammanlagt cirka 400 miljoner kronor.
Idrottsföreningarnas verksamhet har stor betydelse för folkhälsan. Karlstad har behov av nya idrottsarenor för att skapa goda möjligheter för fler idrotter att utövas på både bredd- och elitnivå. Nu finns en bred politisk enighet, där både moderaterna, centern, liberalerna, kristdemokraterna, miljöpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet är överens om att genomföra satsningarna.
Det innebär att det på Sannafältet i närheten av Friskis & Svettis lokaler kommer byggas en inomhus- och en utomhusarena och en konstgräsplan. Där kommer det också skapas en ingångsportal till I2 skogen.
Anläggningarna kan användas för bland annat friidrott, fotboll och amerikansk fotboll. Det ska också byggas tak över Tingvalla isstadion för konståkning, bandy, ishockey och annan skridskoverksamhet.
Satsningarna vänder sig även till allmänheten eftersom det kommer finnas goda möjligheter att motionera i och i anslutning till arenorna.
Finansieringen bygger på att Karlstads kommun tar ett stort ansvar för investering- och driftsekonomin. Men för att projekten ska kunna genomföras krävs ekonomisk samverkan med berörda föreningar och deras samarbetspartners.
- Nu händer det som vi har jobbat för så länge. Jag är stolt över att vi har nått en så bred politisk enighet för de här viktiga investeringarna som kommer gynna Karlstadsborna och Karlstad som evenemangs- och idrottskommun, säger Per-Samuel Nisser, kommunstyrelsens ordförande (M).
- Det här är en satsning på vinter- och sommaridrotter, män och kvinnor, ungdomar, motionärer och elit. Det här kommer gynna idrotten, folkhälsan och besöksnäringen och stärker Karlstads attraktionskraft, säger Linda Larsson, vice ordförande i kommunstyrelsen (S).
- Fantastiskt. Det här är otroligt bra för IF Göta och kommer ge oss fina förutsättningar att utveckla vår idrott, men det är också ett historiskt beslut som kommer gynna hela staden, säger John Weslin, ordförande i IF Göta.
- Ett mycket glädjande besked. Den breda politiska överenskommelsen ger stabilitet och nu kan vi föreningar jobba tillsammans med kommunen och med varandra för att skapa kreativa synergieffekter, säger Stefan Larsson, vd, Färjestad BK.
Det var vid en pressträff under måndagen den 21 maj som förslagen presenterades. Det formella beslutet väntas tas vid kommunfullmäktiges budgetsammanträde den 19 juni. Sedan väntar en omfattande planerings- och projekteringsprocess. Målsättningen är att byggnationerna ska påbörjas under år 2020.
Datum: 2018-05-21
<